Huvudresultatet domineras av elevernas positiva inställning till att lärmiljön digitaliseras. Elevernas svar visar att de anser att skolarbetet underlättas av att ha en egen bärbar dator och att den öppnar för att de på egen hand ska kunna kontrollera och styra mer av sitt skolarbete. Detta framträder både i elevernas enkätsvar och berättelser från gruppintervjuerna. Resultatet pekar därmed mot att digitaliseringen främjar elevernas motivation generellt i skolarbetet. Eleverna har också erfarenheter av när motsatsen gäller och kan kritiskt beskriva när deras motivation hämmas av att digitala resurser är en del av lärmiljön.
Resultaten vad gäller tillgången till digitala resurser, via ”En-till-En-satsningen” som de undersökta skolorna ingått i sedan 2008-2009, visar att majoriteten av eleverna är positivt inställda till satsningen. Ett liknande projekt visar att nästan samtliga elever efter tre år fortfarande var entusiastiska och positiva över att ha tillgång till en egen bärbar dator (Tallvid, 2010).
De digitala resurserna ses som så självklara att de har svårt att föreställa sig en skolvardag utan dem. Ofta med en effekt som enligt eleverna själva leder till bättre förutsättningar att genomföra skolarbetet och därmed bättre studieresultat. En majoritet av eleverna anger att deras betyg förbättrats och att de lär sig mer tack vare de digitala resurserna.
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
172
Resultatet i föreliggande kapitel visar elevernas digitala kompetensnivå19 . De har erfarenheter vilka redovisas i frekvent användning av digitala resurser till olika ändamål för att motsvara det de vill uppnå med skolarbetet. De digitala resurserna är just resurser i elevernas ögon. De finns där och de används. Eleverna ser de digitala resurserna som ett medel att genomföra skolarbetet på kort och lång sikt. Eleverna återger en rad fördelar som tillförs lärmiljön och ger dem stöd i att lösa uppgifterna i skolan. Eleverna söker, bearbetar, organiserar och lagrar mer information samt använder fler kunskapskällor oberoende av tid, rum och plats med stöd i resurserna. De här möjligheterna gör att eleven tack vare digitaliseringen oftare ställs inför olika valsituationer när uppgifter ska hanteras. Användningen stimulerar eleven i att utveckla självreglerande lärstrategier och det stärker deras tilltro till den egna kapaciteten i att genomföra skolarbetet. Vilket de själva anser ger dem mer frihet att arbeta med det som är viktigt för dem i skolarbetet. Eleverna ger uttryck för att det är viktigt att ha kontroll över och kunna agera självständigt när uppgifter genomförs, vilket sammanfaller med det som gäller för TARGET-dimensionen ”authority” (Ames, 1992; e.g. Schunk et al., 2010).
Forskning visar att elevens självregleringskompetens och handlingsutrymme kan stärkas om lärare och elever tar tillvara de nya digitala möjligheterna (Zimmerman, 2000). Exempel från digitaliserade lärmiljöer visar i linje med föreliggande studies resultat på mer av kollaborativt lärande mellan elev och lärare (Tallvid, 2015), elever som är mer engagerade och vill ta personliga initiativ i skolarbetet (Kroksmark, 2013) och elever som utforskar ämnesinnehållet utifrån egna frågor och intressen (Kjällander, 2011, 2014).
Elever tar dagligen tar hjälp av kamrater via digitala kanaler men lika ofta direkt på plats i klassrummet när de sitter och arbetar med datorn. Resultatet är i överensstämmelse med gruppintervjuerna där eleverna betonade vikten klasskamraternas stöd via den flexibla organisationen av grupper inom årskursen. Resultatet är också i överensstämmelse med forskningsresultat som tyder på helt nya interaktionsmönster i klassrummet där elever i större utsträckning samarbetar med varandra, delar erfarenheter och är spontant nyfikna på andra elevers kunskaper och färdigheter (Kjällander, 2014; Klerfelt, 2007; Kroksmark, 2013).
19 Resultatet visar att eleverna täcker in det spektrum av användning som redovisats i olika rapporter och studier vad gäller digital kompetens (EU, 2006; Hague & Payton, 2012; OECD, 2010).
KAPITEL 6
De elever som deltagit i undersökningen visar att de uppskattar den hastighet och kvalitet med vilken de kan få återkoppling på sina prestationer via digitala kanaler. Ofta ges återkopplingen med stöd i lärplattformen men även vi annan digital kommunikation med lärare, kamrater och andra personer i omvärlden. I vissa fall upplevs den digitala kommunikationen vara bättre än den analoga i klassrummet, till exempel för att kunna ha en bra dialog med mentorn. I samma anda nämns tidsvinster genom att slippa passa tid och plats i skolan för att nå fram till lärarna. Enkätresultat och gruppintervjuer visar att nya kommunikationsmönster och former för samspel tar form i klassrummet mellan elever och lärare generellt i skolarbetet.
Forskare har visat på en förändrad arbetsfördelning och positionering i klassrummet samt en förändring av bedömningspraktiken som en följd av digitaliseringen av undervisningen (Grönlund, 2014; Hernwall, 2014). Enkätresultatet stöds av elevernas svar i gruppintervjuerna, vilka också pekar mot att de erhåller ett stöd som tyder på att formativ bedömning ges störst utrymme, vilket enligt forskare i förlängningen kan gynna en mer individualiserad undervisning (Giota, 2013; Wiliam, 2010).
Men digitaliseringen kan också få en hämmande inverkan på elevers motivation. Det som framkommer är att eleverna önskar mer variation, även när det gäller datoranvändningen i undervisningen. Kritiken finns, trots att elevernas känslor för digitaliseringen beskrivs i termer av ”allt blir roligare”, intressantare och mer engagerande. Men, de visar att det sker ett överutnyttjande och ibland i ämnen där eleverna nästintill ser datorn som en distraktion, t ex i slöjdundervisningen. I vissa ämnen, där matematiken intar en särställning, där används datorn inte så mycket och kunskaperna har enligt eleverna inte påverkats till det bättre tack vare digitaliseringen. Att samma ämne innehåller mycket ensamarbete enligt eleverna kan inverka negativt på motivationen (se Skolverket, 2010b; 2012c). Som framgått av teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning, finns det elevgrupper som kan hämmas av den här typen av arbetsformer som sker på egen hand, individualisering i betydelsen individuellt arbete, utan lärares och kamraters aktiva stöd (Giota, 2013). På frågan hur och på vilket sätt digitaliseringen påverkar arbetsmetoder och arbetssätt i olika ämnen är enkätresultatet således inte entydigt. Ett tydligt resultat finns dock. Det gäller fördelarna eleverna anger för ämnet svenska och SO-ämnena, såsom utvecklad skrivförmåga och kunskap i att använda digitala resurser för det s.k. onlinelärandet, som ett stöd i att lösa uppgifter.
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
174
I gruppintervjuerna liksom i enkäterna framförs viss kritik mot lärares kompetens inom området. Lärare använder digitala resurser på olika sätt och med varierande grad av effektivitet och kunnande. Bristen på samsyn i det kollektiva lärararbetet kring undervisning och digitala resurser ogillas av eleverna. Eleverna har önskemål om mer och bättre programvaror vilket skulle bidra till en ökad variation i undervisningen. Eleverna framför kritik som liknar förslag på förbättring och utveckling av verksamheten. Forskning har visat att elever behöver och efterfrågar lärarstöd i att utveckla digital kompetens (Håkansson Lindqvist, 2015).
Resultatet visar att tillgång och användning av de digitala resurserna främjar elevers möjlighet att agera i linje med det som gäller för elevers lärandeorientering. Resurserna bidrar till att de kan fatta fler beslut på egen hand om hur de vill genomföra skolarbetet, det vill säga prioritera för dem viktiga personliga mål med skolarbetet. Klassrum där lärare underlättar ett sådant handhavande av de digitala resurserna signalerar en lärandeinriktad målstruktur (Midgley, 2002).
Kapitel 7 PALS - enkätens deskriptiva
resultat
Resultaten som redovisas i det här kapitlet avser elevernas enkätsvar (PALS). Den enkät som använts har i tidigare kapitel placerats in i sitt teoretiska och metodologiska sammanhang (kapitel 2, 3 och 4).
Enkätens utformning syftade till att mäta elevens personliga inställning till skolarbetet i relation till motivation, målorientering och upplevd kapacitet i skolarbetet. Eleverna har besvarat frågor om vilka mål de har och vad som är viktigt för dem när det gäller skolarbetet. Enkäten syftade också till att undersöka elevers erfarenheter av den inverkan lärmiljön och klassrummets målstruktur har på deras lärande (Midgley et al., 2000; Midgley, 2002).
En kort redogörelse för de olika enkätskalornas teoretiska utgångspunkter finns som ett stöd för läsningen av resultaten i anslutning till varje avsnitt. I övrigt hänvisas till kapitel 3. Den kortfattade teoretiska genomgången bygger i stort på den sammanfattning som redovisats med utgångspunkt i PALS-projektet ( Kaplan et al., 2002; Midgley et al., 2000; Midgley, 2002).
Resultatredovisningen har delats in i tre avsnitt:
1. Elevers målorientering gentemot lärandet i skolan 2. Elevers uppfattning om målstrukturen i klassrummet
3. Elevers kapacitetsupplevelse, förhållningssätt och lärstrategier i skolarbetet