till valet av mätinstrument och metoder för datainsamling följer därpå. En kortfattad beskrivning av samarbetsprojekten ges därefter liksom en redogörelse för hur enkäter och frågor i gruppintervjuerna tagits fram, konstruerats och använts. I anslutning till detta beskrivs hantering av det som gäller frågor kring etik i samband med studier av denna typ. Kapitlet innehåller också en presentation av de skolor och elevgrupper som ingår i studien via en historik där verksamhetens organisation, inriktning och utvecklingen mot en alltmer digitaliserad lärmiljö ingår. En beskrivning vars syfte är att redovisa varför just dessa skolor valts ut för att utgöra det fall som undersöks. Kapitlet avslutas med en redogörelse av min forskarroll i relation till genomfört avhandlingsarbete.
Metodologiska utgångspunkter
Fallstudier används frekvent inom samhällsvetenskaplig forskning (Yazan, 2015) på grund av de metodologiska möjligheter som fallstudier inbjuder till.
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
98
Fördelar med fallstudier kan sammanfattas i att de är lämpliga för studier som syftar till att öka förståelsen för det specifika fallet och få detaljerad, vardagsnära kunskap genom att inriktas mot en speciell och avgränsad företeelse, samt att man kan använda olika metoder för att bearbeta materialet (op.cit.)
Flyvbjerg (2011) konstaterar att det finns ett överflöd av definitioner inom det samhällsvetenskapliga forskningsfältet vad gäller fallstudier och vad som kan beskrivas som ett fall (”case”). De metodologiska utgångspunkterna för fallstudier har diskuterats och kritiserats under decennier (Thomas, 2011) bland annat att ”that researchers were confused whether case study was a methodology or a method.” (Hyett, Kenny & Dickson-Swift, 2014, s. 10).
Levy (2008) positionerar sig i denna fråga i viss utsträckning gentemot fallstudier med tyngdpunkt i etnografi och socialantropologi; ” It is important to note that ‘case’ is not equivalent to ‘observations” och ”many conventional treatments equate case studies with a narrative approach, but that is too restrictive” (Levy, 2008, s. 3). Det kan till och med vara önskvärt att föra in statistiska analyser i en fallstudie (op.cit.). Typologin Levy rekommenderar är ett försök att minska antalet fallstudiekategorier och fokusera på betydelsen av fallstudiers teoretiska utgångspunkter för de val forskare ställs inför. Fallstudier med deskriptivt anslag är oftare i överensstämmelse med beprövad erfarenhet enligt Levy. Det deskriptiva anslaget i en fallstudie kan bidra till att komplexiteten i en företeelse eller situation kan beskrivas, eftersom flera faktorer i samverkan påverkar en process. Typologin innehåller följande kategorier: idiografiska
fallstudier vars syfte är att förklara eller tolka ett visst fall (case) och som kan vara
av antingen induktiv karaktär eller teoridrivet; eller hypotesgenererande och/eller
hypotesprövande, och slutligen rimlighetsundersökande (plausibility probes), det
sistnämnda syftar till att undersöka och pröva fallet via en typ av pilotstudie av mer illustrativ karaktär.
En annan typologisk variant återfinns hos George och Bennet (2005). Där går skiljelinjen mellan teoridrivna och icke-teoridrivna fallstudier
Thomas (2011) menar att man aldrig kommer ifrån den analytiska eller teoretiska ramen för en fallstudie. Ramen bestämmer vad det är i fenomenet, fallet och den klass det tillhör, som motiverar intresset för studien och gör det möjligt att tolka fenomenet. Thomas skiljer mellan studiens subjekt och studiens
objekt. Subjektet är det faktiska fall forskaren har valt ut, vanligen av tre giltiga
skäl: (1) det finns lokal kunskap om fallet som kan systematiseras och som har intresse för forskaren och dennes samarbetspartners (t.ex. praktikerna på stället); (2) fallet är för många särskilt intressant, det kan vara ett ”nyckelfall” av
KAPITEL 4
något skäl, eller (3) ett särskilt avvikande fall. Båda de senare möjligheterna gör det exemplariskt i relation till objektet. Det blir ett exemplariskt fall, som inte skall förväxlas med hur generaliserbart det är i statistisk mening. I min studie hävdar jag att mitt subjekt är intressant av det första och det andra skälet. Min lokala förförståelse är uppenbar, men jag hävdar också att den lärmiljö, som de tre skolorna och deras huvudman har organiserat med hjälp av digitala resurser är särskilt intressant. Därmed etableras relationen till fallet som objekt, vilket är den teoretiska ramen om motivation, och särskilt målorientering, för eleverna. Flyvbjerg (2011) har i sin kritik av fallstudiekritiker bemött vad han kallar missförstånd vad gäller fallstudier. Det för den aktuella avhandlingens ansats viktigaste argumentet sammanfattas i följande citat;
If you choose to do a case study, you are therefore not so much making a methodological choice as a choice of what is to be studied. The individual unit may be studied in a number of ways, for instance qualitatively or quantitatively, analytically or hermeneutically, or by mixed methods. This is not decisive for whether it is a case study or not; the demarcation of the unit’s boundaries is. (Flyvbjerg, 2011, s. 301).
Flyvbjerg visar således att det är fallet som sådant och den avgränsning som görs som bör vara i fokus. I övrigt anför Flyvbjerg att fallstudier är intensiva, innehåller faktorer som är kontextberoende, det vill säga i tid, tillfälle och plats. Och så tillägger han; ”The drawing of boundaries for the individual unit of study decides what gets to count as case and what becomes context to the case.” (Flyvbjerg, 2011, s.301).
Yazan (2015) har undersökt hur tre av fältets mest framträdande och citerade forskare förhåller sig till fallstudier som metodologi genom att utgå från texter som är representativa för dem (se Merriam, 1994; Stake, 1995 och Yin, 2002).
De epistemologiska utgångspunkterna för att genomföra fallstudier visar att forskarna kan placeras in i två grupper (Yazan, 2015). Yin placeras in i en positivistisk tradition där kvantitativa metoder och krav på en forskningsdesign som motsvarar dessa metoders krav på validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ingår. Merriam och Stake placeras in i en forskningstradition av kvalitativa metoder med konstruktivism som utgångspunkt vilket påverkar fallstudiens design. Vidare jämför Yazan hur forskarna definierar ett fall, bygger sin fallstudiedesign och hur de väljer att samla in, analysera och validera data. Den stora skiljelinjen mellan de här forskarna utgörs av epistemologiska utgångspunkter och valet av metoder för att samla in data. Att använda
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
100
kvantitativa metoder, till exempel enkäter, är exklusivt för Yin liksom kraven på statistiska metoder för analys och validering. I övrigt är skillnaderna inte så stora utan det finns en samstämmighet i att använda många olika källor vid datainsamling. Gemensamt för de här forskarna är att intervjuer och observationer har en framträdande plats vad gäller datainsamling och att för fallet signifikanta dokument bör ingå i en fallstudie. En god kännedom om fallet via deltagares aktiva medverkan och berättelser är att föredra5.