En anledning till att styrtekniker kan få oplanerade konsekvenser kan förklaras med hjälp av begreppet översättning.119 Begreppet ska i detta fall inte enbart förstås utifrån en rent språklig dimension i form av översättning av specifika ord från ett språk till ett annat, utan omfattar en vidare förståelse, där exempelvis idéer och tankar kan översättas till dokument, handling eller produkter och vice versa. Begreppet innefattar även en rumslig innebörd, en rörelse eller spridning från en plats eller person till en annan. Eller som Rose skriver:
Translation links the general to the particular, links one place to another, shifts a way of thinking, from a political centre – a cabinet office, a government department – to a multitude of workplaces, hospitals wards, classrooms, child guidance centres or homes.120
Bruno Latour är en av flera forskare som sedan länge utvecklat begreppet och studerat översättningar för att visa på hur en idé, ett krav eller en artefakt, kan spridas i tid och rum. Latour framhåller individers handlande som centralt i själva översättningsprocessen.121 Oavsett vad det är som kommer att översättas och spridas, kan varje enskild människa komma att handla på många olika sätt. Exempelvis kan hon låta bli att föra innehållet i ett dokument vidare, hon kan modifiera det eller omsätta det i handling, för att nämna något. Det är ytterst sällan, om någonsin, som det sker en helt ”korrekt” överföring. Istället formar var och en innehållet efter sina egna projekt, vilket i sin tur innebär att det omvandlas när det går från en person till en annan. Översättningen kräver därmed en kedja av aktiva deltagare som både formar och förändrar innebörden, samtidigt som de för den vidare.
I fallet med forskarutbildningen innebär detta resonemang att forskar-utbildningsreformen översätts på sin resa från den politiska sfären till universiteten och fakulteterna för att så småningom anpassas till institutionernas
119 Se exempelvis Bruno Latour (1986) ”The powers of association” i John Law (ed.) Power, Action and Belief: A
New Sociology of Knowledge? Sociological Review Monograph no 32 (University of Keele) London: Routledge & Keegan Paul samt Bruno Latour & Michel Callon (1981) ”Unscrewing the Big Leviathan, or How Actors Macrostructure Reality and How Sociologists help them to do so” I Karin Knorr-Certina & Aaron Cicourel (eds) Advances in Social Theory and Methodology: Toward an Integration of Micro and Macro Sociologies. London: Routledge & Paul Kegan.
120 Rose (1999) s 51.
styrnings- verksamhetsregim. Detta medför att institutionerna och de ansvariga för forskarutbildningen i slutändan
/…/ translate the objectives and values of others into its own terms, to the extent that the arguments of another become consonant with and provide norms for its own ambitions and actions.122
Både program och styrtekniker anpassas därmed till den egna verksamheten samt dess normer och värderingar. Samtidigt kan det vara värt att komma ihåg att denna verksamhet också i sig själv är i ständig förändring. Rose menar att översättningar är speciellt viktiga inom de liberala styrningsmentaliteterna, eftersom dess rationalitet omfattar både att respektera individens autonomi inom specifika privata zoner och vilja att forma deras beteende i en viss riktning.123 Ett liknande resonemang skulle möjligtvis kunna föras över på universitetet som organisation. Som tidigare diskuterats är universitetet eller akademin van vid att åtnjuta en viss autonomi och frihet gentemot både statsmakt och omgivande samhälle. Att styra en sådan organisation kan, precis som Rose framhåller, betyda att det behövs en avvägning mellan denna autonomi och statens behov av att forma eller reglera dess verksamhet. Detta öppnar upp för ett flertal olika översättningar av statsmaktens styrtekniker. Samtidigt framhäver han, precis som Latour, att översättningar ofta är bristfälliga, ”/…/ it is not a process in which rule extends itself unproblematically across a territory, but a matter of fragile relays”, vilket bidrar till att konsekvenserna av nya program och styrtekniker kan bli helt andra, än vad som initialt förväntades.124 Resultatet av en reform kan helt enkelt bli oförutsägbart.
På samma sätt som den akademiska logiken kan relateras till de humboldtska idealen, kan den politiska sfärens logik sannolikt härledas till andra normer och värderingar. De olika logikerna är dock inte statiska utan påverkar sannolikt varandra. Utifrån den forskningspolitik som fördes under 1990-talet och de förändrade styridealen för offentlig sektor som inleddes under 1980-talet, går det exempelvis att anta att den politiska logiken influerats av strömning som bland annat kan ledas tillbaka till det privata näringslivet och NPM. När så påbud som forskarutbildningsreformen, vilken är utarbetad utifrån en politisk logik, ska
122 Miller & Rose (1990) s 10.
123 Rose (1999) s 49f.
införas lokalt på de enskilda institutionerna, översätts de för att passa in efter de lokala förutsättningarna. Avhandlingen har för avsikt att ge ett exempel på vad som händer i detta möte och hur översättningar av detta slag har genomförts. Sammanfattningsvis har detta kapitel syftat till att presentera de teoretiska utgångspunkterna för avhandlingen. Denna presentation landade i ett flertal olika begrepp som kommer att användas i analysen av reformen och av intervjuerna. Begreppen förhåller sig till varandra enligt följande modell:
Figur 1 – Bild över styrningen av den svenska forskarutbildningen125
Figuren visar på hur de teoretiska begreppen hänger samman vid studiet av den svenska forskarutbildningen.126 På en övergripande nivå presenterar statsmakten ett nytt program för förändring som ligger till grund för en reformering av fors-karutbildningens styrningsregim. Programmet innehåller såväl problematiseringar som nya styrtekniker och översätts sedan ner i flera led inom den akademiska organisationen. Modellen återkommer och diskuteras djupare i det avslutande kapitlet där den kommer att utgöra en utgångspunkt för resultatdiskussionen.
125 En bild av detta slag är alltid en förenkling av det fenomen den försöker avbilda. Den innehåller inte på långa
vägar alla de komponenter och förhållanden som bidrar till att den svenska forskarutbildningen är organiserad som den är. Bilden är dock ett sätt att förmedla en översiktsbild över hur de teoretiska begreppen hänger ihop i just denna avhandling, och ska ses som ett försök från författarens sida att underlätta för läsaren när det gäller att följa diskussionen kring de teoretiska begreppen i förhållande till avhandlingens resultat. Detta innebär bland annat att rutorna i bilden varken är proportionerliga i förhållande till varandra eller demonstrerar något inbördes styrkeförhållande. De skuggade rutorna visar på avhandlingens empiriska material.
126 Figuren ska inte uppfattas som ett försök att med hjälp av kausala samband förklarar reformens utfall eller visa
på hur översättningsprocessen exakt har gått till.
Det omgivande samhället
Statsmakten Akademin Ö v er sä tt n in g Ö v er sä tt n in g Ö v er sä tt n in g Verksamhets-regim Forskarutbildningen Fakulteten Styrningsregim Problematisering Program för förändring av forskarutbildningen Styrtekniker