Genom att visa på problem eller otillräcklighet inom en styr- eller verksamhets-regim, kan ett nytt program för förändringarna presenteras av exempelvis staten, som det handlar om i detta fall. I och med att problemen tydligt lyfts fram, kan förändringarna i det politiska programmet komma att uppfattas som mer legitima att genomföra. Hur organisationer eller individer agerar utifrån programmet kan dock komma att skilja sig åt.
Förändringsprogrammet kan komma att användas utifrån verksamhetens egna syften, de kan förhandlas för att passa lokala förhållanden eller rent av bestridas.107 Miller & Rose menar att det är svårt att få styrningen att fungera på det sätt som det initialt var tänkt eftersom ”the sublime image of a perfect regulatory machine is internal to the mind of the programmers.”108 Verkligheten är mer komplex än vad programmen är, vilket gör att lösningar till problem i ett program kan leda till problem inom ett annat.
Den logik som exempelvis präglar den politiska sfären är inte den samma som gör sig gällande inom den verksamhet där det politiska programmet är tänkt att genomföras. Programmen omfattar i vissa fall även allianser med andra instanser, organisationer eller fält och kan innefatta inte bara politiska propositioner, som det handlar om i detta fall, utan också andra typer av dokument som riktlinjer, rekommendationer och/eller uppförandekoder. De kan också innehålla flera olika mekanismer för att problematisera verksamheten och skapa nya ramar för en alternativ verksamhets- och styrningsregim med hjälp av mekanismer som exempelvis nya definitioner, kategorier och argument som skapar logiska samband och historieskrivningar av olika slag.109
Programmes or ’programmes of conduct’ are all the attempts to regulate, reform, organize and improve what occurs within regimes of practise in the
107 Vilket Foucault benämner som motmakt, se ovan.
108 Rose & Miller (1992) s 190.
name of a specific set of ends articulated with different degrees of explicitness and cogency.110
I den här avhandlingen har jag valt att se forskarutbildningsreformen från 1998 som ett sammanhängande och konkret politiskt program för förändring med syftet att effektivisera forskarutbildningen. I vissa fall används begreppet program för att beskriva en mer omfattande samling av olika typer av dokument från ett flertal institutioner eller instanser, än vad som avses här.111 Även om reformen kort relateras till andra tidigare politiska styrdokument i ett försök att spegla hur regleringslandskapet runt forskarutbildningen ser ut, har jag valt att avgränsa analysen till att enbart avse själva forskarutbildningsreformen.112 Det politiska programmet problematiserar och skisserar en ny och förändrad styrning av utbildningen, med syfte att påverka den befintliga verksamhets- och styrningsregimen.
Styrtekniker
För att idéerna som presenteras i programmen ska kunna realiseras, krävs att de först på ett eller annat sätt knyts till någon form av tekniker och på så sätt materialiseras. Ofta skiljs styrningens tekniker från dess teknologier, där det förstnämnda omfattar sätt att styra som exempelvis olika medel, mekanismer och specifika instrument som är riktade mot att skapa ett visst praktisk resultat, medan styrningens teknologier snarare refererar till kunskapen om sättet att styra. Avhandlingen kommer att studera de styrtekniker som presenteras i statsmaktens program för en förändring av forskarutbildningen och hur de motiveras. Rose skriver att:
Technologies of government are those technologies imbued with aspirations for the shaping of conduct in the hope of producing certain desired effects and averting certain undesired events.113
Styrtekniker kan ta sig många olika typer av uttryck. De strävar efter att forma eller normalisera individers beteende, tankar, beslut och ambitioner. Detta sker exempelvis med hjälp av beräkningar, undersökningar, införandet av ny
110 Rose (1999) s 32.
111 Se exempelvis Hasselblad, Bejerot & Gustafsson (2008).
112 Se en mer noggrann genomgång av avhandlingens smetod i nästa kapitel.
vokabulär, procedurer, bedömningar och examinationer samt av olika typer standardiseringar, för att bara nämna några. Gemensamt för dessa tekniker är att de på något sätt försöker att strukturera fältet av möjliga handlingar.114 Dean framhäver speciellt två typer av tekniker som han menar specifikt används av den avancerade liberala styrningen och som är mer eller mindre sammanflätade med varandra. Han kallar den ena typen för ”technologies of agency” vilken syftar till att förbättra vår egen kapacitet när det gäller deltagande, överens-kommelser och agerande och den andra typen för ”technologies of performance” där vår ökade kapacitet görs möjlig att kalkylera, beräkna och jämföra.115 Den förstnämnda framhåller ”kontraktet” som en viktig del ”through which individuals are required to agree to a range of normalizing, therapeutic and training measures designed to empower them, enhance their self-esteem, optimize their skills and entrepreneurship and so on.”116 Tillsammans binder dessa två tekniker ihop styrningen av beteenden med tekniska krav på att optimera resultat.
Att införa nya styrtekniker kan ibland leda till oanade konsekvenser eller problem. Styrteknikerna kan bland annat hindras av professionella rivaliteter, underfinansiering eller avsaknaden av möjligheter att på andra sätt skapa rätt förhållanden för att de ska kunna verka. Sådana förhållanden kan exempelvis vara fungerande kommunikation, pålitlig statistik eller klara beslutshierarkier.117 Precis som med programmen som beskrivits ovan, kan dessa oplanerade följder resultera i att tekniker som introduceras i ett specifikt syfte kommer att verka i ett annat eller att konsekvenserna blir annorlunda än vad som från början planerats. Det är av denna anledning som Miller & Rose menar att ”The ’will to govern’ needs to be understood less in terms of its success than in terms of the difficulties of operationalizing it.” 118 Det är genom att studera olika styrtekniker, som dessa forskare föreslår att en politisk rationalitet eller styrningsmentalitet kan studeras.
114 Mitchell Dean (1996) ”Putting the technological into government” i History of the Human Sciences Vol 9 No. 3, s
61.
115 Dean (1999) s 173.
116 Dean (1999) s 168.
117 Miller & Rose (1990) s 11.