Två centrala begrepp är verksamhetsregim och styrningsregim.96 En regim i denna bemärkelse karakteriseras av ”ett sammanhängande, beständigt sätt att organisera en samhällelig domän”.97 I detta fall utgörs domänen av den svenska forskarutbildningen, och dess verksamhets- och styrningsregim sätter i sin tur ramarna för forskarutbildningens verksamhet. En verksamhetsregim utgörs av en uppsättning praktiker som bland annat består av normer, rutiner och vedertagen kunskap tillsammans med professionella roller, relationer och statusordningar.98 Praktiker av detta slag är som oftast gemensamma för vissa typer av organisationer och efter en tid blir de mer eller mindre för givet tagna eller självklara. Dean uttrycker det på följande sätt:
96 Begreppen har översatts från engelska av Hasselbladh, Bejerot och Gustafsson (2008) och bygger på
begreppen ”regimes of practices” och ”regimes of government” av Mitchell Dean.
97 Hans Hasselbladh (2008) ”Institutionell transformation” i Hasselbladh, Bejerot och Gustafsson (2008) Bortom
New Public Management. Institutionell transformation i svensk sjukvård. Lund: Academia Adacta, s 26.
In an elementary sense, regimes of practices are simply fairly coherent sets of ways of going about doing things. /…/ Regimes of practices are institutional practices, if the latter term means the routinized way we do these things in certain places and at certain times.99
Verksamhetsregimen utgörs av det vardagliga sättet att bedriva en verksamhet. Styrningsregimen, å andra sidan, är en sammansättning av ideal, kunskaper och praktiker som i sin tur utgör ramen runt omkring verksamhetsregimen. Enligt Hasselbladh är styrningsregimen ”en, vid en viss tidpunkt och i ett visst sammanhang, dominerande form för att normera och styra arbetets ramar (verksamhetsregim)” och kan därmed sägas vara inriktad på verksamhets-regimens rutiner och former snarare än själva arbetet i sig.100 Styrningsregimen utgörs i hög grad av en organisations hierarkiska struktur och styrsystem som exempelvis, budgetar och nyckeltal, men också av mindre tydliga sätt att påverka vad som anses vara eftersträvansvärt inom organisationen.101 I formella organisationer är styrningsregimen och verksamhetsregimen i större eller mindre utsträckning tätt kopplade till varandra. Samtidigt är det viktigt att poängtera att såväl verksamhets- som styrningsregimen inte är fixerade praktiker och system, utan är föränderliga över tid. Det finns heller inga klara gränser för exakt var den ena regimen övergår i den andra, snarare kan det vara så att de på flera sätt överlappar varandra. Regimerna binds däremot samman av en logik, vilken kan uppfattas som en mer eller mindre sammanhängande och stabil inriktning mot speciella mål och sätt att agera.102
En organisations verksamhetsregim kan alltså sägas omfatta den praktik som verksamheten bedriver och påverkas av bland annat professionella normer och värderingar, metoder och rutiner. Något jag kommer att diskutera mer utförligt i avhandlingen nästkommande kapitel är att arbetet inom universitetsvärlden kan relateras till de normer och värderingar som traditionellt brukar förknippas med Robert Mertons imperativ, vilka i sin tur bygger på det humboldtska universitetets framväxt. Dessa imperativ påverkar sannolikt fortfarande i någon mån, både forskarens syn på sig själv och synen på hennes eget arbete. Detta trots att de är omdiskuterade och kanske även i behov av vissa modifieringar
99 Dean (1999) s 21.
100 Hasselbladh (2008) s 28.
101 Hasselbladh (2008) s 27.
vilket bland andra forskare som Ziman och Etzkowitz framhävt103 och trots att deras utbredning med största sannolikhet skiljer sig stort åt mellan olika länder, universitet, fakulteter och institutioner. Medan de enskilda institutionernas arbete med forskarutbildningen bygger på styrnings- och verksamhetsregimer som i sin tur, i större eller mindre utsträckning, påverkas av eller kan relateras till den traditionella bild av hur universitetet ska bedrivas samt dess normer och värderingar, är forskarutbildningsreformen, å sin sida, snarare utformad i en politisk kontext som i slutet av 1990-talet till stor del influerats av NPM. Detta gör det intressant att se hur dessa, ofta men inte alltid, motstridiga normer möter varandra.
Problematisering
En organisations styrnings- eller verksamhetsregim kan på olika sätt komma att ifrågasättas. I samband med detta kommer ytterligare ett centralt begrepp in, nämligen problematisering. Dean menar att ”This action of calling into question some aspect of the ’conduct of conduct’ is generally referred to as a ’problematization’.”104 För att kunna motivera en förändring av regimen, måste den redan existerande verksamheten på ett eller annat sätt framställas som bristfällig eller otillräcklig.105 Genom problematiseringen ifrågasätts den befintliga regimen, ofta utifrån instrumentella kriterier och ideal, samt för dess bristande förmåga att genomföra det arbete som den har som uppgift att utföra. Problematiseringen syftar således till att på ett eller annat sätt intervenera i verksamheten, det vill säga att gripa in och styra samt i slutändan förändra den. Samtidigt förs ofta nya alternativa lösningar fram för att komma till rätta med de identifierade problemen. Rose och Miller framhåller att: ”the activity of problematizing is intrinsically linked to devising ways to seek to remedy it.”106 Problematiseringen ifrågasätter tidigare definitioner och indelningar genom att avnaturalisera det för givet tagna eller självklara samtidigt som den i sin tur skapar nya kategorier och begrepp. Problematiseringar av detta slag kommer att studeras i analysen av forskarutbildningsreformen, för att se vad det är som
103 Se kapitel 3 för en utförlig diskussion kring Ziman, Etzkowitz tankar samt om den akademiska logiken.
104 Dean (1999) s 27.
105 Eva Bejerot & Guðbjörg Erlingsdóttir (2002) ”Kvalitetsidéns materialisering i hälso- och sjukvården” i Eva
Bejerot & Hans Hasselbladh (red) Kvalitet utan gränser. En kritisk belysning av kvalitetsstyrning. Lund: Academia Adacta, s 61.
106 Peter Miller & Nikolas Rose (2008) Governing the present. Administering Economic, Social and Personal Life.
uppfattas som bristfälligt i utbildningen, och vad dessa problem enligt statsmakten antas bero på.