En av de avgränsningar som gjorts i avhandlingen är valet att genomföra intervjuerna vid ett och samma lärosäte, nämligen GU. I den översyn av forskarutbildningen som genomförts vid GU under hösten 2009 jämförs lärosätet med både Uppsala och Lunds universitet.290 Dessa två lärosäten anses vara bra jämförelseobjekt eftersom de är storleksmässigt likvärdiga och har jämförbara fakultetsområden. Det skulle således ha varit möjligt att ha undersökt forskarutbildningen även vid dessa två universitet. Ett annat alternativ skulle ha varit att studera ett ”gammalt” och ett ”nytt” universitet för att se om, och i så fall på vilket sätt, dessa liknar eller skiljer sig åt. I en ideal undersökning hade liknande jämförelser mellan lärosäten varit mycket givande och medfört en större förståelse för skillnader mellan landets universitet och förutsättningarna för forskarutbildningen inom dessa. Det finns dock flera fördelar med att utföra undersökningen på ett enda lärosäte. Exempelvis innebär en sådan studie att jag har möjlighet att visa på den bredd som finns inom ett och samma universitet och till och med inom en och samma fakultet. Sådana skillnader kan lätt fall bort när hela lärosäten jämförs med varandra. Eftersom jag själv har läst min grundutbildning här känner jag sedan tidigare till universitetet, vilket underlättar för att få en helhetsbild över hur organisationen fungerar. Det hade varit ett snårigt arbete att på motsvarande sätt skapa sig en liknande överblick och förståelse för andra lärosäten.
289 Se exempelvis Christine Blomquist (1996) I marknadens namn: mångtydiga reformen i svenska kommuner. Stockholm:
Nerenius & Santérus förlag, Guðbjörg Erlingsdóttir (1999) Förförande idéer: kvalitetssäkring i hälso- och sjukvården. Lund: Företagsekonomiska institutionen Lunds universitet samt Kajsa Lindberg (2002) Kopplandets kraft. Om omorganisering mellan organisationer. Göteborg: Bokförlaget BAS.
Göteborgs högskola bildades 1891 och fick formell universitetsstatus 1954. GU blev landets i ordningen tredje statsuniversitet efter Uppsala (1477) och Lund (1668). Idag är Göteborgs universitet organiserat utifrån åtta fakulteter och ett 60-tal institutioner. Sammanlagt arbetar här lite mer än 5200 personer. Utbildning och forskning bedrivs inom tre av fyra vetenskapsområden291 och totalt studerar nästan 50000 personer på grundutbildningsnivå och drygt 2000 deltar aktivt i forskarsutbildningen.292 Organisatoriskt sett har Göteborgs universitet länge skilt sig från andra nationella universitetet genom sin relativt långtgående decentraliserade eller federala struktur.293 I och med att flera tidigare utomstående högskolor, till exempel Lärarhögskolan, Musikhögskolan och Handelshögskolan, för att bara nämna några, efter hand har kommit att införlivats i universitetets organisation, har dessa enheter kommit att bibehålla en relativt stor självständighet. Till detta tillkommer att ett långtgående decentraliseringsbeslut fattades 1993 som innebar att näst intill all personal- och utbildningsadministration blev utflyttad till de enskilda fakulteterna. Ytterligare ett exempel som speglar denna självständighet är att Handelshögskolan har en egen rektor, trots att man tillhör GU. Formellt sett styrs dock hela universitetet, precis som övriga universitet, av en gemensam universitetsstyrelse samt en central rektor. GU befinner sig för tillfället i en omorganisation med syfte att få till stånd ett mer enhetligt och sammanhållet universitet. Följande organisations-schema kan hjälpa till att förstå universitetets struktur i form av uppdelning av fakulteter och institutioner.294
291 Inom medicinskt, naturvetenskapligt samt humanistiskt samhällsvetenskapligt vetenskapsområde.
292 Göteborgs universitets hemsida, www.gu.se (2008-05-26).
293 Liljenstolpe & Åkerblom (2009) s 18.
294 Organisationsschemat är tillhandahållet av Informationsenheten vid Göteborgs universitet i augusti 2009. Det
pågår för tillfället en stor översyn av GU:s organisation. En omorganisering av bland annat institutionsbildningarna inom fakulteterna håller på att genomföras. Detta har fått till följd att ovanstående organisationsschema med största sannolikhet kommer att ändras inom snar framtid. Bland annat förväntas de tre institutionerna inom Utbildningsvetenskaplig fakultet att omstruktureras.
Figur 2 – Organisationsschema för Göteborgs universitet maj 2009
Organisationsschemat visar GU:s struktur. Rektorn har två prorektorer samt ett ledningsråd till sin hjälp när det gäller att styra universitetet. Ledningsrådet syftar till att ge rektor stöd i beslutsfattandet samtidigt som det också utgör ett diskussionsforum för bland annat framtidsfrågor och gemensamma strategier. Rektor har även skapat fyra olika beredningsorgan som har till uppgift att samordna arbetet inom vissa universitetsgemensamma frågor. Den ena av dessa fyra, forskarutbildningsberedningen, har just forskarutbildningsfrågor i fokus. GU har även en gemensam förvaltning med nio underavdelningar som ansvarar för universitetets centrala administration och som leds av förvaltningschefen. Vid universitetet finns åtta fakulteter och två andra enheter. Varje fakultet styrs av en dekan och innefattar ett flertal olika institutioner. Institutionerna leds i sin tur av en prefekt. Utöver detta finns sju universitetsbibliotek.
Styrelsen Rektor Prorektorer Ledningsråd Förvaltningschef Gemensamma förvaltningen (9 avdelningar)
Fakultetsnämnd antal institutioner
Sahlgrenska akademistyrelsen 6 10 6 Humanistiska fakultetsnämnden 5 9 Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 5 Handelshögskolans fakultetsnämnden 3 Utbildningsvetenskap. fakultetsnämnden
Utbildnings- och forsknings-nämden för lärarutbildning
2
IT-fakultetsnämnden
Universitetsbibliotek Antal bibliotek 7
Övriga enheter och nationella centra Naturvetenskapliga
fakultetsnämnden
Konstnärliga fakultetsnämnden
Universitetets relativt långa historia tillsammans med en blandad samling av yrkesgrupper, allt från teknisk/administrativ personal till lärare, forskare och doktorander, gör det till en speciell och komplex arbetsplats. Därtill kommer att universiteten formellt är en statlig myndighet och därmed lyder under regeringen och riksdagen. Detta i sin tur innebär att de är underställda politiskt valda organ som förser dem med formella ramar. Dessutom får universiteten delar av sin finansiering från statsmakten samt bestämmelser kring hur dessa anslag får användas. Detta gör att akademin på ett eller annat sätt måste förhålla sig till den politiska sfären. Akademins komplexa organisation är en av de saker som gör universiteten till en intressant organisation att studera.