Dokumentanalysens material utgörs huvudsakligen av forskarutbildnings-reformen som presenterades i samband med regeringens budgetproposition 1997/98. Som tidigare nämnts är en proposition regeringens förslag till förändringar inom specifika områden. Vissa av dessa förslag kräver beslut från riksdagen (till exempel lagändringar och budgetfrågor) medan andra är upp till regeringen själv att besluta om (exempelvis förordningar). Propositionerna utgör ett av riksdagens viktigaste arbetsmaterial och är utgångspunkt för flertalet riksdagsbeslut vad gäller lagstiftnings- och budgetfrågor. En budgetproposition är ett dokument som behandlar ett stort antal områden. Jag har valt att koncentrera mig på den del av propositionen som mer koncentrerat behandlar forskarutbildningen, nämligen utgiftsområde 16 och texten under rubriken En reformerad forskarutbildning. I avhandlingen använder jag beteckningarna ”forskar-utbildningsreformen” och ”reformen av forskarutbildningen” synonymt när jag syftar till detta dokument.
I det föregående kapitlet beskrevs kort innehållet både i den föregående reformen av forskarutbildningen från 1969 och alla de forskningspropositioner som presenterats fram till 1998. Detta material kan ses som en form av kontext och bimaterial i avhandlingen. Jag kommer att relatera analysen av forskar-utbildningsreformen till detta bimaterial i slutet av kapitel 6. En sådan jämförelse är intressant för att se vilka problematiseringar och styrtekniker som funnits med sedan tidigare och hur ett politiskt budskap kan repeteras i de statliga dokumenten under en längre period. En sådan repetition kan ses i ljuset av en
282 Jag kommer att använda mig av benämningarna statsmakten och regeringen som synonymer när jag talar om
författarna till forskarutbildningsreformen. Detta eftersom det ger en viss språklig variation i texten. Det kan därför vara bra att notera att forskarutbildningsreformen är skriven under en socialdemokratisk regering som leddes av statsminister Göran Persson. Utbildningsminister vid tidpunkten var Carl Tham.
kontinuerlig disciplinering av akademin och forskarutbildningen från stats-maktens sida, där samma budskap framförs gång på gång i hopp om att en förändring ska ske. Anledningen till att jag har valt att betrakta den förra reformen och forskningspropositionerna som bimaterial och inte huvudmaterial beror bland annat på att 69-reformen redan har analyserats av andra forskare, exempelvis Zetterblom och Bennich-Björkman. Propositionerna å sin sida behandlar politiska satsningar och andra förutsättningar när det gäller forskning mer generellt. I dessa är organiseringen av forskarutbildningen bara en liten del. Reformen utgör, till skillnad från forskningspropositionerna, en samlad text med en riktad fokus på forskarutbildningen. Det är därför som just denna utgör avhandlingens utgångspunkt.
En annan möjlighet när det gäller dokumentstudien hade varit att inkludera universitetens regleringsbrev i analysen. Som tidigare nämnts utgör dessa ett av statsmaktens vikigaste styrdokument.283 Regleringsbreven bygger på de beslut som regering och riksdag har fattat. Breven formuleras därmed med hänsyn till de styrtekniker som presenteras i forskarutbildningsreformen. Jag har därför valt att inte inkludera regleringsbreven. Det har även presenterats ytterligare statliga utredningar och forskningspropositioner efter 1998. Ingen av dessa dokument har dock samma dignitet som reformen, även om de medfört förändringar av utbildningen, och har därför valts bort i denna undersökning.
I enlighet med bland annat Rose & Millers tankegångar har jag valt att se forskarutbildningsreformen som ett av regeringens program för hur forskarutbildningen bör förändras och organiseras. Jag har även valt att avgränsa undersökningen till att fokusera analysen av själva reformen, vilket innebär att jag inte har inkluderat förarbeten, remissyttranden eller riksdagens utskotts-betänkande i analysen.284 Valet av forskarutbildningsreformen som utgångspunkt för analysen bygger på att detta dokument presenterar nya konkreta förslag till riktlinjer för verksamheten och därmed är centralt för hur utbildningen idag organiseras. Till detta kommer att det är den första reformen på området som lagts fram sedan 1969. Den är således den första mer genomgripande förändringen som initierats från politiskt håll på nästan 30 år. Reformen är även en av utgångspunkterna för projektansökan i det övergripande projektet
283 Sundström (2003) s 271ff.
284 Se exempelvis regeringens hemsida för en mer övergripande genomgång av hur lagstiftningsprocessen i
Doktorshattar i omvandling, vilket gör den till en gemensam referenspunkt och en bra grund för att studera förändringar av forskarutbildningen.
Dokumentanalys
Forskarutbildningsreformen är, likt andra dokument, en produkt producerad av människor i ett socialt organiserat sammanhang. Den har tillkommit genom diskussion och övervägningar, skriven av tjänstemän, men utifrån ett politiskt initiativ. Texten kan ses som en produkt av olika diskurser, samtidigt som den själv bidrar till att reproducera eller förändra diskurser. Samtidigt som diskurserna anger ramar för vad som är tänkbart, vad som kan sägas och vad som uppfattas som sanning under en viss tidsperiod, kan de således också komma att utmana dessa ramar. I avhandlingen har jag för avsikt att undersöka hur den politiska styrningen tar sig uttryck i forskarutbildningsreformen med hjälp av de teoretiska begrepp som har sin utgångspunkt i ett governmentality-perspektiv och som presenterades i det teoretiska kapitlet ovan.
Avhandlingens första syfte och två av de fyra frågeställningarna är riktade mot reformen. Dessa behandlar dels regeringens problematisering av forskar-utbildningen och dels vilka styrtekniker som presenteras i syfte att förändra forskarutbildningens styrnings- och verksamhetsregimer. Problematiseringarna har identifierats genom noggranna genomläsningar av reformen för att se hur och vad regeringen väljer att lyfta fram som problematiskt. Fokus har legat på vad det är i den nuvarande organiseringen som inte anses fungera på ett tillfredsställande sätt och därför behöver förändras. Detta omfattar bland annat att söka efter uttryck i texten som på något sätt indikerar brister i forskarutbildningen. Exempelvis att regeringen ser vissa ”problem” med den nuvarande organiseringen, att de framhåller vissa specifika ”risker” med att inte genomföra förändringar, att det finns faktorer som ”motverkar” en önskvärd utveckling eller som kan ”verka återhållande”, ord som på ett eller annat sätt har en negativ klang. Därefter har resonemangen lyfts ut och studeras närmare för att se exakt vad i detta som är det problematiska och varför det framhålls som problem. När det gäller styrtekniker, har uppmärksamheten riktats mot vilka styrtekniker eller åtgärder som presenteras i texten, vilka områden som dessa riktar sig mot samt hur de är utformade och på vilket sätt är de är tänkta att fungera. Det omfattar dels de konkreta åtgärder som regeringen presenterar för att förändra forskarutbildningen, men också mer indirekta skrivelser i syfte att styra utbildningen i en viss riktning, skrivelser som ur ett Foucaultperspektiv skulle kunna ses som ett uttryck för disciplinering, det vill säga mer subtila sätt att styra.
Ett dokument kan sägas ha ett dubbelt förhållande till praktik, dels som en behållare för exempelvis instruktioner, krav eller önskningar och dels som en egen aktör. På så sätt blir dokumentet också öppet för olika typer av ”manipulering” av andra aktörer och de kan också komma att fungera som till exempel en allierad, en resurs för fortsatta handlingar eller rent av en fiende i förhållande till den egna verksamheten.285 Dokument ska därför inte uppfattas som stabila i sin karaktär eller som på förhand definierade artefakter, utan:
/…/ the content of a document is never fixed and static, not least because documents have to be read, and reading implies that the content of a document will be situated rather then fixed.286
Innehållet i ett dokument kan både uppfattas och läsas på många olika sätt. De kan också komma att användas på olika sätt, utifrån verksamhetens förut-sättningar. Dokumenten översätts för att passa in den egna organisationen och till dess praktik.287 Prior menar exempelvis att det ofta uppstår kontroverser och meningsskiljaktigheter i översättningsprocessen, och att det är upp till den empiriska undersökningen att studera ”how they act back on their creators”.288 Jag återkommer till detta i diskussionen kring översättningen av reformen nedan. Likaså kan en text som vid en första anblick uppfattas som ett tekniskt dokument, utifrån Foucaults tankar kring makt, komma att användas för både övervakning och maktutövning inom en organisation. Detta visar just på dokumentens föränderliga karaktär. Vi kommer att se exempel på hur detta kan ske i analysen av reformen och i intervjuundersökningen.
Efter att ha redogjort för dokumentstudien och hur denna kommer att genomföras, kommer jag att beskriva hur intervjustudien har genomförts. Inledningsvis presenteras en avgränsning i form av valet att utföra studien på GU samt en beskrivning av dess struktur.
Intervjustudien
Jag har valt att komplettera dokumentanalysen med intervjuer med personer som är ansvariga för forskarutbildningen vid åtta institutioner på Göteborgs
285 Lindsay Prior (2003) Using documents in social research. London: SAGE.
286 Prior (2003) s 4.
287 Se teorikapitlet för en mer ingående beskrivning av begreppet översättning.
universitet. Intervjuerna syftar till att undersöka hur reformen har översatts till lokal nivå. Anledningen till att jag valde att genomföra intervjuer är att de ansvariga på så sätt får möjlighet att med egna ord diskutera och beskriva hur de har organiserat forskarutbildning vid sina respektive institutioner och hur de ser på styrningen av verksamheten. Det finns ett flertal avhandlingar som på olika sätt studerar översättningar. De har ofta genomförts utifrån en etnografisk ansats med hjälp av observationer och en närhet till det studerade objektet.289 Eftersom forskarutbildningen är en verksamhet som pågår i många skilda rum samtidigt, är den svår att fånga med hjälp av observationer. Av denna anledning var intervjuer en mer lämplig metod att använda. Det är också ett angreppssätt som överens-stämmer väl med avhandlingens teoretiska ansats.