Anveckling, exempel och analys

Som skäl till varför kalkylprogram är användbart menar Ismo att "man får en exakthet, en noggrannhet i det man söker". Vidare: "Man kan söka vad som helst, kostnader, mätnivåer, tidsaspekter, man kan göra sorteringar." "Det poppar upp områden där man kan använda kalkylprogram." På den avdelning där Ismo arbetar händer det att han hjälper andra att utforma kalkylsystem för summeringar eller andra beräknande sam- manställningar. Ismos arbete som produktionsplanerare har förändrats i och med till- gången till kalkylprogram. Kalkylprogram kan ersätta manuell hantering av:

• utseende, layout

• tydliga siffror

• summeringar

• procent

• avrundning

• ”Allt. Ja inte riktigt allt.”

Ismo har arbetat på två avdelningar, produktionsplanering och planering/logistik. På produktionsplaneringsavdelningen mättades kalkylsystembehovet så småningom. Un- der tiden rationaliserades sekreteraruppgifter bort. Sekreteraranvändandet var ett slags dubbelarbete. På den nya avdelningen är PC-mognaden inte stor. Ismo ser även här behov av analys och uppföljning. Bl.a. finns ett behov av att följa upp s.k. externark- ning. Man måste veta vad det kostar per ton att arka och vad varje leverans kostar. Noggrannhet

Ismo karaktäriserar kalkylprogrammet som ett flexibelt verktyg i planeringsarbetet. Det som han särskilt poängterar är noggrannhet. Enligt Ismo utmärks den bransch där han arbetar av erfarenhet och tumregler. Förekommande uttryck som speglar detta är "Det borde vara…", "Så här är det…", "Det kommer att ta ungefär så här lång tid…". I själva verket är det svårt att göra exakta förhandsuppskattningar av den komplexa verklighet som företagets tillverkning innebär. Ismo menar att man med kalkylpro- gram kan få en bättre noggrannhet "om man lägger ner möda och följer upp". Flera skäl finns till att det ställs större krav på optimal planering. Några är: komplex verk- samhet, ökad fokusering på kvalitet, konkurrens på en föränderlig marknad, krav på effektivitet och avkastning. Av dessa skäl är det viktigt för företaget att minska kost- naderna.

"På råvarusidan är det viktigt att få in rätta värden. Det handlar om stora pengar och därmed kostnader."

• Kalkylprogram kan användas som ett verktyg för flexibel planeringsverksamhet

• Planeringsavdelningen har med kalkylprogram fått en mer styrande roll än tidigare

• Besluten är bättre nu

• Visst rationaliseringsbehov kan tillgodoses med kalkylprogram

• Om beslut skall fattas med säkert underlag ställs det krav på noggrannhet i besluts- underlaget. Detta skiljer sig från en tradition av tumregler och erfarenhetsmässig uppskattning (se Figur 23 nedan).

Industri

Figur 23 Krav på säkrare beslutsunderlag ger krav på noggrannhet ger krav på verktyg som stödjer detta.

Aktualitet, föränderlighet och rimlighetsbedömning

För att kunna planera med noggrannhet menar Ismo att man inte skall "gräva för mycket bakåt i siffror". Siffror skall ha hög aktualitet. Eftersom omvärlden är alltmer föränderlig tillgodoser inte befintliga historiska data de behov som finns. I en förä n- derlig värld ändras produktionsmixen, nya kvalitetskrav formuleras, kundsammansätt- ning förändras, uppfattningar om mätmetoder förändras etc. Dessa förändringar inne- bär tillsammans att analyser som skall vara aktuella inte säkert kan utnyttja befintlig information, som ligger lagrad i databaser, som planerades under andra villkor än vad som gäller vid planeringstillfället. Ismo: "Man skall jobba med det senaste. Det är mer föränderligt än det har varit. Det gör att nya värden behövs."

Ett exempel på hur föränderlighet kan påverka verksamheten är när en kund har en stor del av den totala produktionen. När kundens produktmix förändras, ligger olika kvali- teter inte alls på samma nivå som tidigare, vilket innebär nya förutsättningar för plane- ring (se Figur 24 nedan). Ett annat exempel på att man kan inte titta för mycket bakåt vid analys, är om företaget tappar en större kund, och måste ersätta denna med flera småkunder. Befintlig produktionsstatistik bygger då på en annan situation än den som man skall planera för. Ett tredje exempel är när kundefterfrågan och produktmixen styr verksamheten. I en given maskin kan lägre produktion vara lönsam om vissa produkter produceras istället för andra. Man producerar vid en maskin mindre men mer lönsamt idag än tidigare. Detta beror på olika kunder är olika lönsamma för produktionen to- talt.

Figur 24 En allt mer föränderlig omvärld ställer krav på verksamhetskunskap i systemutvecklingsarbetet.

Ismos strategi för insamling av planeringsunderlag i en föränderlig omvärld följer fö l- jande tre steg:

1. Vad behöver vi veta? Vilka data? 2. När mallen är klar, mät! Allt mer förän- derlig omvärld Krav på aktua- litet Högre krav på verksamhets- kunskap i sy- stem- utveck- ling Komplex verksamhet Kvalitetsfokusering Konkurrens Effektivitetskrav Avkastningskrav Stora kostnader Krav på nog- grannhet Krav på säk- rare underlag för beslut Krav på verktyg för analys

3. Efter tre månaders mätande (minst) kan mallen användas. "Då kan man börja skapa statistik"

En annan typ av aktualitetsbehov än den som berör behovet av aktuell information i en föränderlig verksamhet är aktualitet i problemlösningssituationen på så vis att problem och/eller möjligheter skall kunna hanteras då de är aktuella. Tillkomsten av ett kalkyl- system för allokering av restpallar kan sägas ha fungerat på det sättet.

Företaget köper engångspallar till order. Dessa kostar ca en viss summa per m². Av olika skäl (orderförändring, orderannullering etc.) blir en del av pallarna kvar på före- taget. Kalkylsystemet gör det möjligt att kolla om det finns sk restpallar kvar i lager som ett alternativ till att köpa nya.

Systemet (se Figur 25 nedan) består av en lång lista med befintliga restpallar. Ovanför listan finns ett beräkningsområde, som föreslår lämplig pallstorlek utifrån visst ark- format. Användaren matar in arkbredd och arklängd, varefter systemet beräknar hur stora pallarna skall vara. I listan kan man sedan se om det finns några pallar i rätt stor- lek. Listan måste sorteras före varje användning. Kalkylsystemet kräver kontinuerlig registrering av restpallar.

Figur 25 Kalkylsystem för allokering av överblivna pallar.

Första veckan som systemet användes hade man 1400 pallar i lager. På en vecka fick man ner det till 900, vilket spara pengar både i form av att kostnader undviks och att lagerplats friläggs. Systemet är udda men viktigt. Det skulle vara svårt att införliva i standardsystem. Det kom till som en idé som förverkligades för att lösa ett plötsligt uppmärksammat problem.

• System kan uppstå ur ett infall, som uppstår i det dagliga arbetet

• Viktigt att kunna förverkliga idén på en gång

• Kalkylprogram kan tillgodose aktualitet i hantering av idéer och problemlösning Ismo menar att han inte skulle kunna nå samma effektivitet utan kalkylprogram. Han tycker att han nu snabbt kan få fram korrekta värden och uppgifter för att uppfylla krav på hög informationskvalitet för att stödja en komplex och kapitalintensiv verksamhet. "Det blir mer rätt nu. Den som bygger måste ha ett rimlighetstänkande. Är värdet jag fått fram rätt? Det är viktigt att kunna laborera och bedöma data på olika sätt, t.ex.

Industri

värden per timme." Rimlighetsbedömningar kräver verksamhetskunskap (se Figur 26 nedan).

Figur 26 En komplex och kapitalintensiv verksamhet leder till behov av verksamhetskunskap vid kalkylprogramanveckling.

Användning av kalkylprogram ger säkerhet i beslutsfattande. Ismo tycker sig inte be- höva tveka eller tro att det blir galet p.g.a. felbedömning.

"Jag kan göra avrop på förbrukningsvaror. Vi kan säga vi behöver handla för 20 Mkr. Det här behöver vi. Jag kan då stoppa planerade leveranser för lika mycket tacka vare egna kalkylsystem. Dessa egna system kommer inte att ersättas av planerade standardsystem. Standardsystemet kommer bara att jobba i produk- tionskedjan."

Ismos kalkylsystem skulle kunna implementeras i ett egenutvecklat centralt system eller i ett standardsystem. Skälen till att detta inte görs är två. Dels är det en kostnad som bedöms vara större än om Ismo bygger systemen själv. Dels finns det en risk att det nästa vecka skulle "poppa upp" nya idéer och behov.

Uppföljning, kontroll och verifiering

Ett av Ismos kalkylsystem fungerar som en produktionsuppföljning. Systemet inne- håller kvantiteter för företagets externarkning fördelat på ytvikter och arkare. Beräk- ningen i systemet är summering av kvantiteter som registreras på blankettliknande blad. Syftet med systemet är budgetuppföljning/vecka. Företaget måste köpa externa arkningstjänster, bl.a. för att följa med marknadens utveckling. Om t.ex. Englands- marknaden ökar, ökar arkningen i England.

Bakgrunden till systemet är en diskussion kring värdet av de data som använts för pla- nering. Någon hävdade att planeringen byggde på felaktiga data. Ismo ville undersöka hur verkligheten förhöll sig.

"Jag ville skapa fakta om detta" ”Det skall inte finnas tveksamhet” ”Folk skall inte påstå saker” ”Det skall vara sanning”

Kalkylsystemet utgörs av en arbetsbok med ett blad per externarkare (se Figur 27 nedan) samt ett summeringsblad (se Figur 28 nedan). Registreringsarbetet utförs av sekreterare på Ismos avdelning. Systemet ersätter ett manuellt blankettsystem. En ef- fekt är att sekreterarna tar del av betydelsen av vad de sysslar med. I tidigare system såg sekreterarna bara ett konto för externarkning och en summa pengar. Man kunde aldrig se hur mycket en speciell arkare kostade. Nu kan man se och snabbt få fram siff-

Krav på kva- litet och nog- grannhet Krav på rim- lighets- bedömningar Högre krav på verksam- hets- kunskap i system- utveckling Komplex verksamhet Kvalitetsfokusering Konkurrens Effektivitetskrav Avkastningskrav Stora kostnader

ror fördelade på kvalitet, ytvikt och arkare. Systemet ger även noggrannhet mot varje arkare när man tar kontakt med dem. Ismo har utvecklat systemet och finns till hands vid eventuella problem. Systemet kan därför ses som ett uttryck för fadderanveckling (se kap 11.2).

Figur 27 Del av blad för viss externarkare i kalkylsystem för uppföljning av externarkning.

Figur 28 Summeringsblad i kalkylsystem för uppföljning av externarkning.

Kalkylsystem kan fungera som kontroll och verifiering av befintliga rutiner. Då Ismo gjorde ett kalkylsystem för beräkning av arkantal per pall (se Figur 29 nedan), visa- de det att resultatet avvek från en annan beräkning. Personer med god verksamhets- kunskap har i vissa fall har större möjligheter att veta vad som är rimligt och rätt. Då förhållanden av något slag förändras, t.ex. förändrad produktmix, nya produkter eller förändrad produktion av befintliga produkter, skapas ett behov av kontinuerlig kontroll för att garantera systems funktionalitet.

Då information presenteras på ett nytt sätt, t.ex. genom högre detaljeringsgrad än nor- malt eller genom ny indelning av materialet kan detta bidra till att problematisera och belysa problemområden. Även om det inte är ny information, kan en presentation, gra- fisk eller textuell, leda till nya inblickar i en välbekant verksamhet. Ismo konstruerade ett kalkylsystem med anledning av diskussion om omläggning av körcykler på kar- tongfabriken. Systemet visade vilka effekter körcyklerna fick på den efterföljande ark- ningen. Via systemet kunde man analysera hur länge man behövde köra för att pro- duktionen skulle räcka fram till nästa arkning. Resultatet blev att körcykeln skulle vara

Industri

Figur 29 Kalkylsystem för beräkning av arkantal per pall.

20 dagar lång. Det blev 17 cykler per år. Ett resultat av presentationen av kalkylsyste- mets utdata blev en diskussion om vad som skulle styra verksamheten. Skulle arkning- en gå hela tiden eller var viktigare att kartongmaskinen gick i längre cykler. Vilka ef- fekter fick alternativen för t.ex. kvalitet, leveranssäkerhet och kostnader. Ismo betonar att det är viktigt att sätta sig in i olika parters perspektiv och inte utnyttja producerad information på ett mekaniskt sätt.

Fördelar med kalkylprogram enligt Ismo:

• Kalkylsystemutveckling kan fungera som kontroll och verifiering av (dolda) be- räkningsrutiner i system.

• Kalkylsystemet kan skapa en diskussion

• Olika val och deras konsekvenser blir genomskinliga

• Ställningstagandena hamnar på en högre nivå

Kalkylsystem kan ha ett pedagogiskt syfte (se även om presentation nedan). Ett kalkyl- system som Ismo gjort (se Figur 30 ovan) simulerar fördelning av arkning mellan de två arkmaskinerna som finns på företaget. Eftersom planering bygger på budget är det viktigt att budgetutformningen bygger på realistiska planer. "Om man vill diskute- ra budget underlaget kan man inte komma och säga: 'Fan vad det tar lång tid att arka det här'. Det kan tas personligt. Om man visar ett sånt här program så förstår man att långa ark tar lång tid kort ark går fortare. Här kan man få svar."

3.3.5 Arbetssätt

Nackdelar

En nackdel som Ismo påpekar är att det tar tid att bygga kalkylsystem. I början gjorde han "onödiga grejor". Presentationer kunde bli överarbetade. Ett annat problem är att få tid att förverkliga alla idéer. Det kan vara svårt att hitta rätt sätt att utforma kalkyl- systemet så att det blir som man tänkt sig. Ytterligare ett problem som Ismo har haft är rörig organisation av kalkylsystemen/dokument på sekundärminne. Så småningom har han lagt upp ett katalogsystem som är indelat efter arbetsuppgifter.

Nackdelar med kalkylsystemutveckling enligt Ismo:

• Risk för överarbetning

• Svårt att få tiden att räcka till

• Katalogsystemet kan bli rörigt när det blir många dokument Ändringsbarhet

Problem som Ismo upplevt vid kalkylprogramanveckling är om uppgifter i ett kalkyl- system skall kopplas till parametertabeller, för att minska ingreppen i själva kalkyls y- stemets formel. Ett annat är att göra kalkylsystemen generella på så vis att de anpassar sig efter indata. Ytterligare ett problem är felmeddelanden som kan se illa ut på pre- sentationer.

• Koppla till kalkylblad till t.ex. parametertabeller6

• Villkorsformulering7

• Undertrycka felvärden eller andra värden8

Det viktiga med kalkylsystem är att de blir lätta och enkla och att det blir tydligt och lätt att förstå själv. Ismo fastnade förr vid formuleringen av rubriken. Skriver nu ”vad som helst” för att komma förbi detta. Ismo försöker slippa skärmbildsrullning. "Det bör helst vara en bild per sida."

Ett användningsområde som Ismo använt kalkylprogram till är för presentationsända-

mål. Vissa kalkylsystem har Ismo gjort enbart för att presentera informationsunderlag,

t.ex. inför ett beslut. Presentationen skall, enligt Ismo, poängtera viktiga saker. Dessa kan formateras med gråton eller fylligare text. Ett annat sätt att poängtera är att rama in summeringsraden, om sådan finns.

6

Kan i MS Excel ibland lösas med funktionen LETAUPP(). 7

Kan i MS Excel ibland lösas med funktionen OM() t.ex. =OM(A1>0;"positivt";"0 eller negativt"). 8

Industri

Då Ismo med åren blivit allt händigare med kalkylprogrammet har han även gjort kal- kylsystem till medarbetare med mindre kalkylprogramkunskap, vilket kan betecknas som en typ av fadderanveckling (se kap 11.2). En viktig aspekt är cellskydd då man gör kalkylsystem till medarbetare, som inte kan få tillbaka det de tar bort av misstag. "Systemet skall vara anpassat till kompetensen".

Hands-on

Ismos arbetssätt kan karakteriseras som "hands-on". "Jag ser behov och tar mig an dem. Jag börjar där jag tycker och fortsätter när det passar." Ett exempel på detta ar- betssätt är ett system för taraberäkning9. Ismo beskriver:

"En av våra killar kom upp och sa: Polen kräver att vi deklarerar tara vid gränsen i kilo eller i pengar. Annars åker vi på en straffavgift på 1 % av fakturabeloppet som måste betalas vid passering av gräns. Men har vi dessa uppgifter med oss så slipper vi denna extrakostnad. Jag fick idén direkt. Det tog 15 till 20 minuter att göra."

Systemets funktion är simulering av emballagevikt (tara). Tara = omslagspapper, ytter- rondeller, innerrondeller, hylsa och plugg. Antaganden i systemet är att omslaget är 40 cm bredare än rullen, och att det lindas två gånger runt rullen. Rondellen = ytan * yt- vikt. Beräkning kan ske för rullar och pallar. I systemet utmärks inmatningsfält av skuggade celler (se Figur 31 nedan).

Figur 31 Kalkylsystem för taraberäkning.

Detaljeringsgrad

Ett val som systemutvecklare står inför är vilken detaljeringsgrad som skall finnas i ett system. Ett kalkylsystem som Ismo gjort syftar till kostnadsjämförelse för arkning (se Figur 32 nedan). Det visar kostnader för företagets arkning extern arkning månads- vis. Systemet har ett konkret syfte, att jämföra kostnader mellan olika arkare. Viktigt att den som följer upp är kunnig och kan välja lämpliga variabler och lämplig detalje- ringsgrad utifrån syfte och målgrupp.

9

Figur 32 Del av kalkylsystem för jämförelse av arkningskostnader (siffrorna är fiktiva).

Riktlinjer

Ismos riktlinjer för anveckling:

• Tydligt

• Enkelt

• En bild/skärmsida

• Formulera rubriken på själva systemet sist

• Överdriv inte utformning

• Poängtera väsentligheter

• Skydda celler om kalkylsystemet skall användas av andra

• Välj detaljeringsgrad och antal uppgifter efter syfte, sammanhang och målgrupp

• Var inte för detaljerad

• Ta inte med för många variabler