Human-Scale Information System

En modell som beskriver verksamhetsföreträdares självständiga användning av datorer är Nurminens HIS-modell (Nurminen 1987). HIS uttyds Human-scale Information

System, vilket syftar till att representera ett humanistisk synsätt, som står i (viss mo t- sats)relation till synsätt av systemteoretisk och socioteknisk natur. Informationssystem av HIS-typ överensstämmer väl med anvecklade kalkylsystem.

Idealtypen för det humanistiska synsättet kännetecknas av systemdesintegration, da- torns avobjektifiering, människan i centrum och datorn som verktyg. I den rena HIS- världen finns inga delade databaser. Nurminen talar om det personliga systemet.

"Each worker has his or her own personal system, whose limits are defined in terms of that person's job. Such workers were formerly called 'users', presumably because of the integrated nature of the system they were expected to use." (Nur- minen 1987:126)

Det personliga systemet behöver inte vara isolerat från omvärlden, det kan fungera som en del av en större helhet, men samordningen sker på andra grundvalar än vad som är fallet för det systemteoretiska och det sociotekniska systemet. Nurminen delar upp sin beskrivning av HIS i följande sex s.k. paradigmatiska begrepp:

• kunskap

• människa

• handling

• kommunikation

• organisation

• systemarbete (berörs ej i detta kapitel)

I och med sitt fokus på personligt användande av datorn finns en nära koppling till an- veckling/KPA. Nedan diskuteras denna koppling i termer av nämnda paradigmatiska begrepp som Nurminen förknippar med HIS. Begreppet systemarbete berörs i kapitel 10. För diskussion av problem med HIS, se Avdic 1995a:169ff.

Kunskap

Kunskap finns i HIS endast i förhållande till subjektet människan. I och med att sub- jektet placeras i centrum blir syftet med informationen det centrala. Syftet blir det som uppfattas och förstås av subjektet. Informationen tolkas av subjektet, som också är mottagare av informationen. Informationen är direkt kopplad till sin användning. In- formationen i datorn behöver, i HIS-system, inte nödvändigtvis vara heltäckande och konsistent. Systemets personliga natur tillåter individuella varianter av databehandling, överföring och lagring.

Kalkylsystem står ofta i relation till en människa och är ett uttryck för denna männi- skas intentioner. Kalkylsystem kan också utvecklas i grupp av flera personer med ge- mensamma arbetsuppgifter och på så vis stå i relation till en speciell arbetsuppgift (Avdic1995a:180). I dessa fall smälter system och arbetsuppgift samman, vilket leder till att tolkningsproblem i stor utsträckning undviks eftersom informationen härstam- mar ur syftet med arbetsuppgiften. Kunskapsöverföringsproblemet finns inte i denna typ av system förrän i allra sista ledet. Slutliga mottagare (för definition av mottagare, se kap 11.3) av information är normalt andra personer än anvecklaren.

Informationssystem

En relation mellan HIS-synsättet och KPA är att det är den person som är ansvarig för informationen som utformar kalkylsystemet, vilket inte gäller traditionell systemut- veckling. Om systemet genererar felaktig informationen är det uppenbart att ansvaret fortfarande är anvecklarens. Det är fortfarande syftet med anvecklarens arbetsuppgifter som styr utformning av utdata. Den som känner detta syfte (anvecklaren) är dessutom den som utformar systemet. Anvecklarna i kapitel 3 och 4 är exempel på detta.

I ett idealt HIS-system hämtas inte information från andra system med automatik (se Kommunikation nedan). I en kalkylsystemmiljö, som har tillgång till ett lokalt nätverk kan dock centralt lagrad information utnyttjas. Även om anvecklaren via kalkylsyste- met utnyttjar indata från fleranvändarsystem så kan det finnas möjligheter att identifie- ra informationens avsändare i första och andra led (Avdic 1995a:135). För anvecklaren är detta förhållande självklart och obligatoriskt. Att acceptera okända data som ej går att verifiera vore uteslutet för anvecklare. Anvecklarna i kapitel 3 och 4 strävar i själva verket efter noggrannhet. Det är ett av skälen till att de har blivit anvecklare.

Människa

Människan är i det humanistiska perspektivet utgångspunkten för informationssystem och systemutveckling. Arbetets mening härstammar från människan själv.

"If the job or the task is a meaningful one, neither sticks nor carrots are needed to induce the worker to perform it." (Nurminen 1987:131)

I HIS-perspektivet är det individen med sina arbetsuppgifter som är integrerad i stället för informationssystemet. Då Nurminen behandlar personliga system och människan så menar han människan och inte enbart människans arbetsuppgifter. Då det gäller kalkylsystem (Avdic 1995a:165) kan det inte sällan vara så att en människa och hen- nes arbetsuppgifter står i ett ett-till-ett förhållande till varann, vilket gör dessa kalkyl- system till HIS-system.

Handling

Den som handlar enligt det humanistiska synsättet är alltid människan. Även datorns tre grundläggande funktioner lagring, behandling och överföring av data kan ses som handlingar som en människa utför med sitt verktyg datorn. En (humanistisk) handling kräver mänsklig närvaro, en aktör. Ansvarsförhållanden är mindre oklara i det huma- nistiska perspektivet än i t.ex. det systemteoretiska perspektivet. Det är inte "datans fel" att en person presenterar felaktiga siffror, lika lite som det är hammarens fel att snickaren slår sig på tummen.

Handlingsaspekten gäller kalkylsystem i hög grad. Enligt HIS så kräver en handling att det finns en aktör. Anta att ett personligt kalkylsystemen skulle ge felaktiga utdata. Om uppföljningen skulle bli missvisande, hur kan man anklaga datorn? Det är ju en person som skapat de beräkningar som leder till utdata. Det är ju till och med så att det är samma person som har skapat kalkylen som efterfrågar den informationen som pro- duceras av systemet. Ansvarsförhållandet blir okomplicerat. Att det finns ett personligt ansvar för systembygget leder till ett speciellt förhållningssätt vid utvecklandet av sy- stemet. Blir det fel får användaren själv ta ansvar för konsekvenserna. Om t.ex. Bosses

produktkalkyl (se kap 3.4) visar felaktiga värden kan ingen annan än Bosse hållas an- svarig för detta. Viss skillnad är det beroende på vem som tar initiativ till systemet, om personen är handlingsansvarig, formulerare eller införmedlare (se sid 215). Om den handlingsansvarige gör systemet till en införmedlare blir inte systemet renodlat integ- rerat med en person och en arbetsuppgift.

Kommunikation

All kommunikation sker mellan människor. Datorn ses inte som ett subjekt i informa- tionssystemet. I de fall som system kommunicerar, (ett icke-HIS-uttryck) sker det all- tid på så vis, att den mänsklige mottagaren av information har tillgång till den mänsk- liga avsändaren, som kan förklara och rätta till eventuella oklarheter. En uppdelning kan göras i inofficiell och officiell kommunikation.

"...it is unofficial communication which typically serves to maintain social real- ity." "This social reality in turn plays an important role in the creation of inter- subjectivity and shared understanding, without which no cooperation or collabo- ration is possible." (Nurminen 1987:137)

Skillnaden mellan de två typerna av kommunikation blir mindre viktig i miljöer som präglas av det humanistiska perspektivet, därför att informationen i det individuella humanistiska systemet aldrig får den officiella prägel som ett integrerat systemteore- tiskt präglat system får.

Ett kalkylsystem kan fungera så att verksamhetsföreträdaren registrerar indata och tol- kar utdata. Kommunikation sker då från verksamhetsexperten till omgivningen. I de fall som en grupp utnyttjar systemet finns alltid människan närvarande och kan förkla- ra och ställa till rätta, vilket kan vara en viss garanti för att datorn inte kommer att upp- fattas som en kommunikationspartner. Då indata hämtas till kalkylsystemet från ett annat datorsystem, kan dock den verkliga kommunikationspartnern avidentifieras. Även om uppgifter kommer från ett annat datorsystem där andra personer matar in dessa uppgifter kan det finnas möjlighet att kommunicera "människa-till-människa". Om införmedlaren har verksamhetskunskap och har möjlighet att göra rimlighetsbe- dömningar, kommer han ändå inte att acceptera indata utan ha möjlighet att verifiera dessa indata (Avdic1995a:167). Då lokala nätverk används för distribution av infor- mation är anonymitet hos avsändaren knappast något som man eftersträvar. Detta be- rörs av Bosse i kapitel 3.4, som ser kalkylprogramanveckling som en kommunika- tionsfunktion. I de fall som relateras är det dock självklart att avsändaren (Bosse) finns tillgänglig för att förklara och rätta eventuella fel. I och med att kalkylsystemen finns tillgängliga digitalt kan mottagaren dessutom själv verifiera resultat och beräkningar. Organisation

Eftersom humanistiska system följer arbetsorganisationen, följer informationsstruktu- ren den organisatoriska indelningen av en organisation, eller som Nurminen uttrycker det:

"Thus the idea of the organizational consequences of information technology can be seen as based on a fundamental misunderstanding of the situation." (Nurminen 1987:140)

Informationssystem

Samordning sker precis som när det gäller kommunikation mellan människor. Om samordningen sker mellan namngivna personer blir den synlig och begriplig. Före- ställningen att införandet av ett informationssystem alltid leder till organisationsför- ändringar gäller inte i den humanistiska världsbilden. Frågan om hur de personliga systemen skall länkas samman blir identiska med frågor om delning av arbete och samordning mellan individuella arbetsuppgifter. Datacentraler i systemteoretisk me- ning finns ej en renodlad HIS-miljö.

Kalkylsystem kan finnas i stand-alone miljö eller i nätverksmiljö. Arbetsplatser utan någon form av lokalt nätverk torde dock i Västeuropa bli allt ovanligare. Administra- tion av lokala nätverk kräver (1999) någon form av administration. Utöver nätverks- administration kan man tänka sig ytterligare funktioner för en central administration, som kan underlätta anvecklarens verksamhet. Nedan följer några exempel på detta:

• Hjälp med hanteringen av maskinvara, t.ex. installation av skrivare

• Hjälp med hantering av programvara, t ex hur man skapar en matrisformel

• Hjälp med hantering av kommunikation mellan programvaror, som t.ex. hur man anropar program y från program x

Som rådgivande resurs, vad gäller datorer och programvaror, fyller alla personer som har kännedom om maskin- och programvara en uppgift. Dessa personer behöver inte vara anslutna till en organisatoriskt fristående datorcentral, lika lite som personer med t.ex. specifika språkkunskaper behöver vara anknutna till en språkcentral. Om stor- och minidatorer finns i organisationen förändras förutsättningarna. Stor- och minidato- rer kräver specialistkompetens. Och i de fall som verksamhetsexperten av någon an- ledning behöver tillgång till data behövs specialisterna, åtminstone i ett inledningsske- de. Stor- och minidatorer är oförenliga med HIS-konceptet men är en realitet i många organisationer. I praktiken kommer möjligheterna att lösa verksamhetsorienterade problem i samband med utvecklande av personliga system, där man är beroende av stordatorkompetens, att bero på den policy som tillämpas på datorcentralen. Med detta menas att även om organisationen i ett företag är uppbyggd kring en datorcentral, kan personalen på denna datorcentral agera på ett sätt som stödjer en miljö där användare kan utveckla arbetsintegrerade, och därmed också HIS-orienterade (kalkyl)system.

________________

HIS-system och kalkylsystem har stora likheter i och med att människan och hennes (integrerade) arbetsuppgifter är systemens utgångspunkter snarare än möjligheterna att integrera information i syfte att fördela och koordinera arbetsuppgifter i en organisa- tion. En jämförelse mellan HIS och kalkylsystem visas i Tabell 8 nedan.

Tabell 8 Jämförelse av HIS och kalkylsystem.

Egenskaper HIS Kalkylsystem

Kunskap Finns i förhållande till män- niskan. Syftet avgörande

Finns i förhållande till en arbetsupp- gift. Syftet avgörande

Människan Människan är utgångs- punkten

Människans arbetsuppgift är utgångs- punkten

Handling En handling kräver en aktör En handling kräver en aktör Kommunika-

tion

Sker mellan människor Sker oftast mellan människor. Undan- tag: indata från fleranvändarsystem Organisation Följer arbetsorganisationen Följer arbetsorganisationen