Projekt och delprojekt

Figur 12 Översiktlig arbetsgång för forskningsprojektet Kalkylprogramanveckling.

Avhandlingsarbetet ingår som en del i ett större projekt, Kalkylprogramanveckling, som inleddes med delprojekt 1 (D1), vilket utmynnade i en licentiatavhandling (Avdic 1995a). Projektet avslutas med delprojekt 2 (D2), vilket resulterat i denna doktorsav- handling. Projektet beskrivs översiktligt i Figur 12 ovan. Under D1 har tonvikten legat

Studier av teori- bildning Studier av teori- bildning Empiriska studier Empiriska studier Licentiat- avhandling Teser om anveckling Inledande projek- tering D2 D1 Doktors- avhandling Anvecklar- generisk modell Inledande projek- tering

på empiriska studier medan teoretiska studier har fokuserats mest under D2. Det inle- dande delprojektet kan sägas ha haft en explorativ strategi då studieområdet under detta projekt kunde uppfattas som outforskat. Metodaspekter rörande D1 finns be- skrivna i Avdic (1995a). D2 behandlas nedan.

2.2 Strategi

En grundläggande fråga i ett forskningsprojekt kan formuleras: 'Givet ett visst syfte eller en specifik frågeställning, vilket är det mest ändamålsenliga sättet att uppnå det- ta?' Projektets resultat beror till stor del på den valda metoden. Olika metoder kan ge olika resultat.1 Strategier kan i detta sammanhang ses som en övergripande katego- risering av forskningsmetoder. I ett forskningsprojekt kan val av strategi göras med- vetet eller omedvetet. Ett medvetet val av strategi kan medföra en medvetenhet om möjligheter och begränsningar i metodval.

Vid val av forskningsstrategi kan olika perspektiv på valsituationen antas. Valet kan utgå från forskningsfält eller undersökningsmetod (Patel & Tebelius 1987:57ff). Ett annat sätt är att utgå från vilken typ av syfte som gäller genom att analysera vilken karaktär den sökta kunskapen har. Att fastställa detta är inte förenat med någon auto- matik. Indelningen av kunskapstyper är i sig ett ställningstagande, som får konsekven- ser för valet av metod. Några strategier som förekommer i litteratur om forsknings- metodik (t.ex. Goldkuhl (1998), Lundahl & Skärvad (1982) och Patel & Tebelius (1987) ) är

• Beskrivande

• Explorativ

• Förklarande

Nämnda strategier varierar med graden av förkategorisering och är av typkaraktär, dvs de anger huvudsaklig inriktning. Ett visst mått av beskrivning kan ingå i ett forsk- ningsprojekt även om det är huvudsakligen explorativt eller förklarande. En explorativ undersökning skulle kunna ha förklarande inslag etc.

Med en beskrivande strategi har inte forskaren en uttalad ambition att förklara eller förstå ett specifikt problemområde utan snarare att beskriva ett på förhand definierat område. Ambitionen att enbart beskriva utesluter formulering av teorier om orsaker och innebörder. "Förklaringar är vad som skiljer en teori från beskrivning." (Wallén 1996:53). Med en beskrivande strategi kan den sökta kunskapen huvudsakligen benämnas som deskriptiv. En vanlig metodansats för deskriptiva strategier är survey- undersökningar (Patel & Tebelius 1987:54). Ett visst mått av beskrivande ingår i de flesta forskningsarbeten.

Med en explorativ strategi har forskaren ambitionen att utforska ett mindre utforskat problemområde i avsikt att

1

Ett klassiskt exempel på detta är försöken att fastställa vad elektroner är. Beroende på mätmetod befanns elek- troner vara partiklar respektive vågrörelser.

Forskningsmetod

• formulera hypoteser om området

• generera kunskap om problemområdet

• utforska och sammanställa befintlig kunskap om problemområdet.

Metodtriangulering (se nedan) förknippas med explorativa undersökningar. Metoder som kan komma ifråga är intervjuer, litteraturgenomgångar och fallstudier (Lundahl & Skärvad 1982:60).

Med en förklarande strategi har forskaren ambitionen att undersöka samband mellan faktorer. Kraven på hur strikt detta skall tolkas kan variera mellan discipliner. Inom naturvetenskapen finns en start förklaringstradition. Man strävar efter att kartlägga orsaker till fenomen exempelvis inom medicinområdet. Inom samhällsvetenskapliga ämnen kan kraven på förklaringsgrad inte alltid ställas lika strikt som inom naturveten- skapen. Man kan då tala om påverkande effekter snarare än orsaker. En variant av för- klarande strategi är hypotestestande strategi där det gäller att pröva huruvida ett anta- gande som gäller för problemområdet kan anses överensstämma med empiriska data och eller övergripande teorier (Wallén 1996:71). Om hypotesen inte överensstämmer förkastas den. Viss form av kvantitativ hypotestestning förknippas inte sällan med sta- tistiska undersökningar och experiment.

Avhandlingsarbetet kan å ena sidan inte entydigt kan placeras in under någon av ovan- stående strategier. Å andra sidan kan element av alla tre strategierna sägas ha viss gil- tighet för avhandlingsprojektet. Explorativa element finns i och med att studieområdet kan anses som relativt outforskat och i avsaknad av en etablerad begreppsarsenal. D1 har, som nämnts ovan, genomförts efter en huvudsakligen explorativ strategi men även D2 har haft ambitionen av viss förutsättningslöshet i förhållande till datainsamlingsar- betet. Med förutsättningslöshet avses dock inte total förutsättningslöshet i förhållande till studieområdet. Innehållet i eventuella intervjufrågor är inte slumpvis utvalt och respondenter utses inte genom lottdragning. Deskriptiva element finns i och med att beskrivning och redovisning av omständigheter sker, i synnerhet i empiridelen. De- skription har dock inte ett egenvärde. Den som beskriver har normalt bakomliggande skäl till beskrivningar. Beskrivningar görs inte ad hoc. Beskrivningarna i denna av- handling syftar till att ligga till grund för den anvecklargeneriska modell som presente- ras i den avslutande delen. Urval av beskrivningar har gjorts för att uppfylla syftet med avhandlingen. Om det inte finns hypotestestande element så finns det åtminstone tes- prövande element i D2 i och med att det som en utgångspunkt för D2 finns ett antal teser som beskrivs i kapitel 1.3. Att inte utgå från några utgångspunkter eller uppfatt- ningar vore lika orealistiskt som att inte ha syfte med beskrivningar. En utgångspunkt för forskningsarbetet har varit den praktikgeneriska modellen (se kap 7). Skälet till att den praktikgeneriska modellen valts som utgångspunkt diskuteras i samband med att den presenteras. En förklarande metodansats finns i avhandlingen i och med att den sökta begreppsmodellen pekar ut förutsättningar och konsekvenser för KPA.

Avhandlingsarbetet syftar till begreppsbildning inom ett förhållandevis nytt studieom- råde. Teori och empiri har valts utifrån detta syfte. Den sökta begreppsmodellens syfte är att göra studieområdet begripligt och intellektuellt hanterbart. Intellektuellt hanter- bart kan området bli om det relateras till näraliggande begrepp och om begreppsmo-

dellen innehåller meningsfulla och belysande begrepp. Behovet av en begreppsmodell ökar i och med att studieområdet KPA dels är relativt outforskat och dels saknar en etablerad och allmänt omfattad begreppsarsenal (se kap 10). Ett exempel på detta, är att området kalkylprogramanveckling inte har någon naturlig hemvist i klassifikations- koder på bibliotek, i sökord vid databassökning eller vid Internetsökning. Inte heller finns några konferenser, vetenskapliga tidskrifter eller "special interest groups" som naturligt behandlar det sökta problemområdet. Dessa omständigheter får konsekvenser för metodval. Exempel på sådana konsekvenser är att öppenhet mot empiri och varia- tion i metodanvändning kan ses som motiverad. De val som denna öppenhet och va- riation resulterat i diskuteras närmare nedan.

Ovanstående diskussion kring avsaknaden av begrepp inom studieområdet kan moti- vera en introduktion av begreppet begrepp. Med begrepp avses delar av människors tankeinnehåll, som motsvarar ting, egenskaper eller processer i verkligheten2 (Rosing 1978:38ff). För att tala om verkligheten (via begrepp) krävs ett språk bestående av ord. Betydelsen av ett ord är begreppet. Förhållandet mellan term och begrepp kallas se- mantik (se Tabell 2 nedan). Verkligheten träder fram då begreppen formuleras och ges representation i form av ord. Ett verksamhetsområde är inte intellektuellt hanterbart om det inte kan refereras till med tankekonstruktioner i form av begrepp.

Tabell 2 Begrepp i ett sammanhang (Rosing 1978:39).

Nivå Helhet Del

Språk Satser Ord, Termer

Tankeinnehåll Påståenden Begrepp

Verkligheten "Världen"

Sakförhållanden Ting, Egenskaper, Pro- cesser

Formulerandet av en begreppsmodell representeras av ett antal termer som gör be- greppsmodellen tillgänglig för analys, bearbetning och kritik. Begreppsmodellen gör på så sätt studieområdet tillgängligt för studier och fördjupad begreppsbildning. En nackdel med en begreppsmodell är att den leder in betraktaren på ett specifikt sätt att se studieområdet och avgränsar därmed i viss utsträckning från andra alternativa syn- sätt. Om begreppsmodellen belyser ett studieområde som tidigare inte belysts, kan modellen få en måttstocksfunktion mot vilken jämförelser sedan kan göras. En för- hoppning med avhandlingen är att en grund till begreppsutveckling inom KPA skall läggas.

_______________

Litteratur inom området forskningsmetodik organiseras inte sällan kring förekomsten av några inom området välkända motsatspar som berör forskningsideal och metodtra- dition (Patel & Tebelius 1987, Mårtensson & Nilstun 1988, Svenning 1996, Goldkuhl 1998, Alvesson & Sköldberg 1994, m.fl.). Sådana motsatspar är

• Kvantitativ metod - kvalitativ metod

• Positivism - hermeneutik 2

Forskningsmetod

• Deduktion – induktion

Det senare motsatsparet kompletteras av Alvesson & Sköldberg (1994:43ff) med be- greppet abduktion. Avhandlingen kan sägas vara huvudsakligen kvalitativ, hermeneu- tisk och abduktiv till sin karaktär. Kategorierna behandlas i de följande avsnitten.