Perspektivväxling

Utifrån en förförståelse av fenomenet "människor som arbetar med kalkylprogram" har en tolkningsprocess ägt rum, som fokuserat på motsatta men relaterade begrepp av olika slag. På det mest generella planet har tolkningsprocessen omväxlande fokuserat på, å ena sidan teori/empiri, å andra sidan på process/produkt. Detta kan sägas vara uttryck för en hur-aspekt (hur studieområdet studeras, teoretiskt eller praktiskt) och en

vad-aspekt (vad inom studieområdet som studeras, processen eller produkten). När det

gäller dessa två dimensionspar måste hela tiden något av de båda vara i förgrunden. Om man t.ex. behandlar kalkylsystem (produkten i förgrunden) så görs detta teoretiskt (genom att t.ex. studera HIS enligt Nurminen (1988)) eller empiriskt (genom att

genomföra en undersökning). Är det å andra sidan så att man studerar hur någon går till väga för att bygga ett kalkylsystem (processen i förgrunden) så sker även detta an- tingen teoretiskt eller empiriskt, så är produkten närvarande, fast i bakgrunden.

På ett lägre plan har det också skett växelvis fokusering vad gäller helhet och delar. Ett exempel på växelvis fokusering vad gäller produkt på ett empiriskt plan är när man vid ett tillfälle skärskådar en specifik kalkyl byggd av en användare för ett specifikt behov t.ex. uppföljning (del), och när man vid ett annat tillfälle studerar den process genom vilken kalkylsystem kommer till.5 Resultatet av dessa studier, tillsammans med andra teoretiska och empiriska resultat, leder till ett klassificerande av t.ex. specifika egen- skaper hos kalkylsystem gjorda för uppföljning (helhet). Detta kan i sin tur eventuellt leda till en insikt om att en term för att uttrycka ett begrepp saknas.

Gestaltväxling/växelvis fokuserande på det högre planet kan t.ex. innebära att när det ena perspektivet (t.ex. produkten kalkylsystem) är i förgrunden ena stunden och är fö- remål för studier (t.ex. kategorisering av olika typer av kalkylsystem) är det andra per- spektivet (processen kalkylprogramanveckling) i bakgrunden. I nästa moment växlar så observatören perspektiv och fokuserar på processen (t.ex. genom att studera olika användares arbete med att utveckla kalkylsystem). Det är lika omöjligt att betrakta ut-

5

Dessa erfarenheter existerar i form av skriftligt nedtecknade intervjuer. Analysen sker alltså genom analys av språkliga begrepp, formaliserade i en text.

veckling av kalkylsystem och samtidigt utesluta själva kalkylsystemet ur samman- hanget som det motsatta, att betrakta kalkylsystemet och utesluta processen varigenom det konstruerats. Den sistnämnda aspekten blir särskilt uppenbar då man beaktar att process och produkt är mer intimt förknippade då det gäller arbetsintegrerad systemut- veckling med kalkylprogram än då det gäller traditionell systemutveckling6. Inom tra- ditionell systemutveckling sker ofta utveckling under en speciell period av en speciell yrkesgrupp. Då systemet är klart sker vid traditionell systemutveckling ett överläm-

nande, vilket i någon mening separerar process från produkt. Då det gäller KPA är

process och produkt integrerade vad gäller utveckling/användning och tidsperiod i hög utsträckning (se även sid 189). Integrationen innebär alltså att det sker ett utvecklande och ett användande samtidigt. Användandet, som sker under den stegvisa förfining som präglar anveckling, innebär att produkterna som används under olika delar av an- vecklingsprocessen inte är identiska, vilket gör integrationen av process och produkt mer uppenbar. Produktperspektivet kan följaktligen sägas representera ett statiskt per- spektiv och processperspektivet ett dynamiskt. Under processens gång kommer pro- dukten att anta olika former. Därför kan ett studerat kalkylsystem ses som en ögon- blicksbild av processens framskridande (se Figur 13 nedan).

Figur 13 Process och produkt: statisk och dynamisk dimension av samma fenomen.

Perspektivväxlingen vad gäller teori/empiri har skett på följande vis. Empiriperspekti- vet har varit i förgrunden vid utveckling och användning av kalkylsystem samt vid studier av användning av kalkylprogram. Teoriperspektivet har fokuserats då teorier om informationssystem har studerats, dels i samband med forskarutbildning dels i

Tabell 5 Avhandlingens indelningsgrunder.

Empiri Teori

Process Redogörelse för resultat av undersök- ningar om användning av kalkylpro- gram i syfte att belysa KPA. Se Del

II.

Beskrivning av teoretiska aspekter av SU-begreppet för att belysa KPA. Se kap 9 och 10.

Produkt Beskrivningar av verkliga kalkylsy- stem för att belysa kalkylsystems egenskaper. Se Del II.

Beskrivning av teoretiska aspekter av IS-begreppet för att belysa kal- kylsystem. Se främst kap 8.

samband med formulerandet av referensramen till avhandlingen. Exempel på detta är då Nurminens teorier om det humanistiska perspektivet på informationssystem (Nur-

6

Med traditionell systemutveckling avses systemutveckling som utförs av specialister för användare. Traditio- nell systemutveckling sker normalt efter en kravspecifikation som utformats i en analysfas. Konstruktionen av systemet utförs av programmerare som har programmering till yrke. Se vidare kapitel 9.

Forskningsmetod

minen 1988) studerats och relaterats. Tabell 5 ovan visar avhandlingens indelnings- grunder och hur dessa är kopplade till olika delar av avhandlingen.

Ytterligare en central perspektivväxling, som förekommer i avhandlingen är mellan anveckling ur ett verksamhetsbehovsperspektiv och anveckling ur ett verktygskun- skapsperspektiv. Ur ett verksamhetsbehovsperspektiv betraktas anveckling och kalkyl- system utifrån uppfattade behov i verksamheten. Teoretiska och empiriska studier ur detta perspektiv observerar om och hur behov kan tillgodoses med kalkylprograman- veckling och kalkylsystem. Detta är ett vanligt synsätt för traditionell systemutveck- ling. Ur ett verktygskunskapsperspektiv betraktas t.ex. kalkylprogram och anveckling som en möjliggörare. Studier ur detta perspektiv fokuserar i första hand verktygs po- tential för att se huruvida möjligheter erbjuds att tillgodose befintliga eller potentiella verksamhetsbehov. En visualisering av detta förhållande kan ses i Figur 14 nedan. Fi- guren visar att då verksamhetsbehov fokuseras (den vänstra delen av figuren) är ut- vecklingsverktyg i bakgrunden, vilket innebär att utvecklingsverktyg, t.ex. kalkylpro- gram används för att tillgodose verksamhetsbehov. Då utvecklingsverktyg fokuseras (den högra delen av figuren) är verksamhetsbehoven, om inte helt i bakgrunden, så i alla fall inte styrande. I stället övervägs huruvida utvecklingsverktyget innehåller möj- ligheter som kan komma verksamheten till nytta. Detta kan även benämnas IT som

möjliggörare.

Figur 14 Olika fokus på verksamhetsbehov och utvecklingsverktyg.