KPAFörutsättning
2.3 En kvalitativ metodansats
Forskningsarbetet bakom avhandlingen kan sägas följa en huvudsakligen kvalitativ metodansats. Med en kvalitativ metodansats avses här en metodansats som utmärks av närhet till forskningsobjektet (Holme & Solvang 1997:76) och förståelse av sociala fenomen (Patton 1980:19). Kvalitativa metoder framställs ofta i motsats till kvantita- tiva, vilka är vanliga inom naturvetenskaplig forskning och ofta innebär statistisk ana- lys. För att detta skall vara möjligt måste insamlad information omvandlas till siffror och mängder. Kritik mot kvantitativ forskning rör ibland den förmenta ambitionen att se vetenskapen "…som en social, opolitisk domare, som klart kan skilja på rätt och fel." (Svenning 1996:28). En kvalitativ undersökning kännetecknas av att den söker fånga icke-kvantitativa aspekter av någon verksamhet. Den utgår normalt inte från hy- poteser utan strävar ofta efter att inte förkategorisera studieområdet (Bogdan & Taylor 1972:25ff). Patel & Tebelius (1987:43) beskriver distinktionen mellan kvantitativ och kvalitativ forskning på följande sätt: "I relation till val av kvantitativ inriktning kan man förenklat säga att forskaren antingen söker kunskap som skall mäta, beskriva och förklara fenomen i vår verklighet eller så söker han kunskap som skall inventera, ut- tyda och förstå fenomen". Valet mellan kvalitativ och kvantitativ metodansats styrs främst av vald frågeställning och valt syfte.
2.3.1 Kvantitativ och kvalitativ
Tabell 3 Kvantitativ och kvalitativ metod (Holme & Solvang 1997:78).
Kvantitativ metod Kvalitativ metod
1 Precision: forskaren eftersträvar en maximalt god avspegling av den kvan- titativa variationen.
Följsamhet: forskaren eftersträvar bästa möjliga återgivning av den kvalitativa variationen.
2 Ringa information om många undersök- ningsenheter; går på bredden.
Riklig information om få undersök- ningsenheter; går på djupet.
3 Systematiska och strukturerade obser- vationer, t.ex. enkät med fasta svarsal- ternativ.
Osystematiska och ostrukturerade ob- servationer, t.ex. djupintervju eller in- tervjumall utan fasta frågor eller svars- alternativ.
4 Man intresserar sig för det gemen- samma, det genomsnittliga eller det re- presentativa.
Man intresserar sig för det säregna, det unika eller det eventuellt avvikande.
5 Avstånd till det levande: insamlingen av information sker under betingelser som skiljer sig från den verklighet man vill undersöka.
Närhet till det levande: insamlingen av information sker under betingelser som ligger nära den verklighet man vill un- dersöka.
6 Man intresserar sig för åtskilda variab- ler.
Man intresserar sig för sammanhang och strukturer.
7 Beskrivning och förklaring. Beskrivning och förståelse. 8 Åskådare eller manipulatör: forskaren
iakttar fenomenet utifrån och strävar efter en roll som observatör. Variationen för variabler kan manipuleras fram.
Deltagare eller aktör: forskaren observe- rar fenomenet inifrån. Han vet om att han påverkar resultaten genom det fak- tum att han är närvarande. Han kan även deltaga som aktör.
9 Jag-det-relation mellan forskaren och den undersökte.
Jag-du-relation mellan forskaren och den undersökte.
I Tabell 3 ovan sammanfattas de av Holme & Solvang (1997:78) identifierade och idealiserade kännetecknen för kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Utifrån denna sammanfattning kan följande karakteristik göras av projektet kalkylprograman- veckling:
1. Forskningsprojektet har inte syftat till att kvantifiera kalkylprogramanvecklarnas verksamhet utan snarare att förstå och tolka vad som händer när människor med stor verksamhetskunskap kan utnyttja detta tillsammans med verktyget kalkylpro- gram.
2. Med undersökningsenheter kan olika objekt åsyftas. I föreliggande fall är såväl kalkylsystem som anvecklare undersökningsenheter. I D1 var båda typerna av en- heter fler än i D2. Undersökningsenheter i D2 i form av kalkylsystem kan inte sä- gas vara få men syftet har inte uttalat varit att uppnå representativitet. Undersök- ningsenheterna i D2 i form av respondenter är få, tre per studie i tre av de fyra stu- dierna och något fler i den sista. Informationsmängden är inte ringa.
3. Datainsamling i delprojekt två har skett med djupintervjuer. I det första delprojek- tet förekom enkäter.
4. Då det inte funnits en ambition att bestämma antalet undersökningsenheter utifrån ett syfte att generalisera kan man inte säga att det finns en generaliserande ambi- tion. Å andra sidan kan det totala antalet kalkylsystem och respondenter i de båda delprojekten sägas vara tillräckligt stort för att inte enbart framstå som exemplifie- rande. Ambitionen att formulera en modell för att förstå fenomenet kalkylprogram- anveckling gör dock anspråk på viss generalitet.
5. De empiriska studierna har syftat till att förstå anvecklarens upplevelse av sin praktik utan förkategoriseringar så långt det går. Metoden för att uppnå detta har varit öppna djupintervjuer där ambitionen varit att i möjligaste mån följa respon- dentens svarande och övriga agerande3 vid intervjuerna.
6. Intresset har fokuserats mer på sammanhang och strukturer än på åtskilda variabler.
3
Då en stor del av intervjuerna ägt rum vid datorn har respondenten haft möjlighet att visa kalkylsystemexempel på datorn.
Forskningsmetod
7. Här finns visserligen ambitioner att beskriva och förstå, men i strävan att formulera en begreppsmodell innehållande förutsättningar och effekter ligger även en ambi- tion att förklara i termer av påverkande faktorer och effekter.
8. Forskaren har i projektet agerat såväl åskådare som deltagare (det senare dock i mindre omfattning). Det faktum att det funnits inslag av deltagande diskvalificerar projektet från att vara objektivt och värderingsfritt på det sätt som avses i en ren- odlad kvantitativ studie.
9. Som beskrivs längre fram har relationen mellan forskare och anvecklarna till största delen utmärkts av ett jag-du-förhållande.
Som diskuteras i kapitel 1 är verksamhetsetiska mål och svårformaliserad kunskap i fokus under hela studien. Att endast tolka t.ex. olika kalkylsystem utan att relatera till anvecklarens intentioner skulle strida mot syftet med projektet. Kategorierna som av- ses att utvecklas är formaliserade i den meningen att de syftar till att förstå och struktu- rera ett område i utveckling och förändring. De teman som behandlas i projektet, t.ex. kunskapstypers roll för möjlighet till anveckling, kan betraktas som förhållandevis komplexa. Dylika teman behandlas inte enkelt med en kvantitativ metodansats. Alvesson & Sköldberg (1994:12) talar om kvalitativ metod som reflekterande forsk- ning och menar att denna utmärks av de två grundelementen tolkning och reflektion. Elementet tolkning innebär att alla referenser till empiri är tolkningsresultat. Detta in- nebär i sin tur att det inte finns någon entydig relation mellan mätningar, data, inter- vjupersoners utsagor etc. och något utanför det empiriska materialet. Elementet reflek-
tion "…kan definieras som tolkning av tolkning och igångsättande av kritisk själv-
prövning av egna tolkningar (inkl konstruerade) av empiriskt material." (Alvesson & Sköldberg 1994:12). Enligt detta synsätt framstår det som väsentligt att ange från vilka utgångspunkter som tolkning görs så att läsaren skall ha en möjlighet att avgöra rele- vansen i de presenterade resultaten.
Tolkning har varit ett centralt inslag i projektet då empiri bearbetats (se kap 2.6 ned- an). Även de teoretiska inslagen kan sägas bygga på tolkning. Den reflekterande am- bitionen har implementerats i form av diskussion av metod och referensram.
2.3.2 Metodtriangulering
Utmärkande för kvalitativa metodansatser är metodtriangulering (Wallén 1996:43). Med metodtriangulering avses användande av flera metoder. ”Trianguleringen i sin fulla vidd rör data, observationer, teori och metoder.” (Svenning 1996:87). Syftet med trianguleringen kan vara att uppnå att slags kontroll av kvalitativa data. Inom kvantita- tiva metoder är kontroll av data vanligen mindre komplicerad, vilket gör att metod- triangulering inte är lika motiverad eller i varje fall inte lika vanlig inom denna tradi- tion.
Metodanvändning i D1 har varit av såväl kvalitativ som kvantitativ art. Det kvantita- tiva inslaget har bestått av en enkätundersökning. De kvalitativa inslagen har bestått av
djupintervjuer, studier av kalkylsystem, retroaktiv deltagande observation samt studier av relaterad teori. Metodanvändningen i D1 redovisas närmare i Avdic (1995a).
I D2 har följande metoder använts
• Studier av relaterad teori
• Djupintervjuer
• Studier av kalkylsystem
• Deltagande observation
Djupintervjuer och studier av kalkylsystem har utförts inom ramen för fyra fallstudier enligt Tabell 4 nedan.
Tabell 4 Empiriska studier i projektets del två.
Fallstudie Beskrivning
Applikation (1) Djupintervjuer med deltagare i ett anvecklarinitierat utvecklingsprojekt samt deltagande observation Myndighet (2) Djupintervjuer med tre anvecklare vid en myndighet
och studier av dessas kalkylsystem
Industri (3) Djupintervjuer med tre anvecklare vid en processindu- stri och studier av dessas kalkylsystem
IT-specialist (4) Djupintervjuer med tre IT-specialister
Studierna har genomförts i den ordning de beskrivs i Tabell 4 ovan. Studie tre och fyra har skett parallellt. Empirinära metod beskrivs närmare nedan i kapitel 2.6. De speci- fika studierna beskrivs närmare i Del II i samband med respektive studie.