Traditionella informationssystem (TIS) och anvecklade informationssystem (a-system)

Definitionen av informationssystem, i kapitel 8.1 ovan, kan tillämpas på alla informa- tionssystem. Men eftersom definitionen är övergripande finns det olika sätt att dela in mängden informationssystem. En indelning skulle kunna göras i traditionella informa- tionssystem (TIS) och anvecklade informationssystem (a-system)6 (se Figur 78 nedan). Ett TIS är utvecklat med traditionell systemutveckling (TSU) och ett a-system är an- vecklat (se kap 10).

Figur 78 Kalkylsystem är en typ av a-system som är en typ av informationssystem.

Under den tid då systemutveckling var förbehållen systemutvecklingsspecialister, var informationssystem en produkt av en specialistdriven process, som här kallas traditio- nell systemutveckling (TSU) (se kap 9). Tillsvidare definieras ett TIS som ett infor- mationssystem som utvecklats

• som en följd av någon form av formell analys

• under projektliknande former

• med metodstöd

• av specialister

• med utvecklingsverktyg avsedda för specialister

• och överlämnats till beställare och användare

• och förvaltas av speciell personal.

Skälen till att just dessa egenskaper lyfts fram diskuteras närmare i kapitel 9. Ett a-system är

1. utvecklat av, eller i nära samarbete med, personer som arbetar med eller har nytta av a-systemet eller som har kunskap om och ansvar för (delar av) den verksamhet som a-systemet skall betjäna.

2. utvecklat parallellt med att anvecklaren sköter sina arbetsuppgifter 3. ofta förändringsbart för användaren

4. ofta ett mindre system

5. ofta utvecklade för att stödja en persons eller ett fåtal personers arbetsuppgifter

6

Skulle även kunna kallas EUC- system.

Informationssystem Traditionella infor- mationssystem (TIS) A-system Andra a-system Kalkylsystem

Informationssystem

6. utvecklade med verktyg som är avsedda för anvecklare, t.ex. kalkylprogram eller databashanteringsprogram

Exemplen i kapitel 3 och 4 uppfyller samtliga punkter (1 till 6) ovan, medan exemplet i kapitel 6 uppfyller alla utom 4 och 5.

Även om ovanstående punkter är uppfyllda är det inte säkert att det anvecklade syste- met uppfyller anvecklarens förväntningar. Lally (1995:3) definierar lyckade användar- utvecklade system7 som lämpliga för användarutveckling, logiskt korrekta och an- vändbara för sitt ändamål. Skillnaderna mellan ett TIS och ett a-system är främst att ett TIS är utvecklat av en IT-specialist medan ett a-system är utvecklat (anvecklat) av en anvecklare.

8.3 Kalkylsystem

Kalkylsystem är en typ av a-system, som är en typ av informationssystem (se Figur 78

ovan). ”Ett kalkylsystem är ett informationssystem, som är utvecklat med hjälp av kal- kylprogram och som fungerar integrerat i kalkylprogrammet. Med detta menas att kal- kylsystemet består dels av kalkylprogrammet självt dels av en modul som utvecklats för något ändamål. Verktyget som använts för att skapa kalkylsystemet ingår alltså i själva kalkylsystemet.” (Avdic 1995a:7).

I ett kalkylsystem kan informationssystemets delar integreras på ett (eller flera) kal- kylblad. Data kan registreras direkt i kalkylbladet där det också kan lagras. Formler och funktioner, som bearbetar data kan registreras direkt i kalkylbladet, vilket också kan fungera som utdatamedium. Integrationen av informationssystemets delar ger för- utsättningar för interaktivitet, där en snabb växling mellan användning och regelfor- mulering är möjlig. I och med att kalkylprogrammet ingår i kalkylsystemet, kan kal- kylsystemet utnyttja färdigformaliserade, generella bearbetningsfunktioner som finns tillgängliga i kalkylprogrammet. I Del II, Empiri finns exempel på kalkylsystem. De personer, som utvecklat kalkylsystemet, kan vara användare, handlingsansvariga eller engagerade i linjeorganisationen på annat sätt. Begreppet kalkylsystem som så- dant bygger dels på en syn att kalkylsystem är intimt sammanflätade med den verk- samhet i vilken de finns, dels på en syn att man kan indela informationssystem efter den utvecklingsmiljö, i vilken de är konstruerade. Man skulle följaktligen kunna tänka sig att i det sammanhanget tala om desktopsystem, CAD-system, statistiksystem, ord- behandlingssystem osv.

Kalkylsystem kan variera i storlek och komplexitet från mycket enkla system, utveck- lade på några minuter till fleranvändarsystem utvecklade under flera år. En indelnings- grund för analys av olika kalkylsystemtyper är anvecklarens verktygskunskaper. Ned- anstående indelning i kalkylsystemtyper (se Figur 79 nedan) bygger på detta: (Avdic 1995a:123)8 • Ordbehandlarsystemet 7 Userdeveloped systems. 8

• Lilla kalkylsystemet

• Stora kalkylsystemet

• Applikationen

Figur 79 Kalkylsystemtyper och kalkylprogram (Avdic 1995a:185).

Alla kalkylsystem har det gemensamt att själva kalkylprogrammet är en del av syste- met. Detta medför att det finns en inneboende möjlighet till utveckling eller förändring av systemet. Här finns en skillnad mot system som kan implementeras som s.k. run- time moduler. Ett sådant system kan laddas in i datorn och köras som de är. Det inne- håller dock inte någon utvecklingspotential för anvecklaren av den typ som utmärker kalkylsystemet.

Ordbehandlarsystemet

Ett kalkylsystem av typen Ordbehandlarsystemet är närmast att betrakta som en form av strukturerad ordbehandling (se Avdic 1995a:121f). Anvecklaren lagrar data på ett kalkylblad på ett ordnat sätt av något skäl, ofta för att kunna göra en utskrift. Ordbe- handlarsystemet innehåller alltså inte någon form av bearbetning. Denna mycket van- liga användning av kalkylprogram behandlas sällan uttryckligen i litteratur om kalkyl- programanvändning som systemutveckling (t.ex. Kaiser & Oppelland 1990, Nelson 1989, Panko 1988). Enligt Langefors’ (1966:143) definition på informationssystem är det inte självklart om detta definitionsmässigt kan betraktas som ett informationssy- stem. För anvecklaren är dock denna skillnad inte uppenbar. En avgörande faktor är även var man drar gränsen för informationssystemet. Om man innefattar manuella ru- tiner före inmatning av data och efter uttag av data kan de flesta Ordbehandlarsystem räknas som informationssystem även med Langefors’ definition.

Ett Ordbehandlarsystem kan enkelt omvandlas till Lilla Kalkylsystemet. Ordbehand- larsystemet kan för anvecklaren vara en inkörsport till mer avancerad utveckling. Ett exempel på ett Ordbehandlarsystem som omvandlats till Lilla Kalkylsystemet är Olles budgetering av exploateringsföretag som redovisas i kapitel 4.

Lilla kalkylsystemet

Lilla Kalkylsystemet innehåller enkla formler9 och SUMMA-funktioner i begränsad

utsträckning. Ett system av typen Lilla kalkylsystemet innehåller inte sällan diagram. I

9

Av typen =A1+B1 eller =Intäkt-Kostnad.

Kalkylprogram

Applikationen Stora kalkylen

Lilla kalkylen Ordbehandlarsystemet

Informationssystem

kapitel 3 och 4 finns flera exempel på Lilla Kalkylsystemet, t.ex. Ismos fördelning av