Arbetslösa

Sjukpenningen kalenderdagsberäknas för dag då den försäkrade är helt eller delvis arbetslös, anmäld på arbetsförmedlingen som arbetssökande och be-redd att anta ett erbjudet arbete i en omfattning som motsvarar hennes eller hans SGI (3 kap. 4 § första stycket och 10 c § AFL).

En arbetslös försäkrad måste alltså vara anmäld som arbetssökande på ar-betsförmedlingen för att 3 kap. 10 c § ska kunna tillämpas. Genom att vara anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen anses den försäkrade vara beredd att anta ett erbjudet arbete i den omfattning som motsvarar SGI:n.

Enligt ett avgörande från Regeringsrätten saknar det betydelse att den för-säkrade var sjuk första dagen det fanns möjlighet att anmäla sig hos arbets-förmedlingen. Avgörandet gällde en studerande med studiestöd som hade sin SGI vilande under studierna. Vårterminen slutade fredagen den 11 maj.

Måndagen den 14 maj sjukanmälde hon sig. Hon ringde samma dag till ar-betsförmedlingen och fick besked om att hon skulle anmäla sig som arbets-sökande då hon blev frisk, och efter sjukskrivningens upphörande gjorde hon en sådan anmälan. Regeringsrätten konstaterade att kravet att den för-säkrade ska vara anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen inte var uppfyllt. Enligt Regeringsrätten gav ordalydelsen i bestämmelsen i 3 kap. 10 c § AFL inte utrymme för att utvidga tillämpningsområdet till att omfatta en försäkrad i den här situationen. (RÅ 2006 ref. 54)

Till den del en försäkrad är arbetslös utges hel sjukpenning med högst 486 kronor (3 kap. 4 § första stycket och 10 c § AFL).

Beloppet 486 kronor motsvarar den högsta dagpenningen inom arbetslös-hetsförsäkringen, dvs. 680 kronor per dag som betalas ut för fem dagar per vecka omräknat till kalenderdagsberäknad ersättning.

Sjukpenningen ska först fastställas genom vanlig sjukpenningberäkning, vilket är 80 procent av den försäkrades SGI multiplicerad med 0,97. Om sjukpenningbeloppet vid denna beräkning överstiger 486 kronor ska ändå aldrig mer än 486 kronor per dag utges för den som är helt arbetslös (arbets-löshetstaket). Vid sjukskrivning på deltid ska det högsta beloppet utges i förhållande till motsvarande del av arbetsoförmåga. (Socialförsäkringsut-skottets yttrande 2002/03: SfU3y, s. 16)

Kammarrätten i Göteborg fann i en dom att den försäkrades avtal om be-hovsanställning inte kan jämställas med en fast anställning, där arbetstiden är fastare preciserad och som ger speciella rättigheter vid sjukfrånvaro. Han var endast garanterad arbete vid arbetsgivarens behov av extra arbetskraft.

hovsanställning. Han hade därför inte rätt till högre sjukpenning än arbets-löshetstaket. (KRNG mål nr 1742-2004)

Kammarrättens dom innebär sålunda att en person som har en behovsan-ställning, som inte kan jämställas med en fast anbehovsan-ställning, ska betraktas som arbetslös. Sjukpenning kan då utges med högst 486 kronor per dag.

En försäkrad som har en fast anställning och har arbetat till sjukperiodens början, men blir uppsagd under sjukperioden, får sin sjukpenning sänkt till 486 kronor då anställningen upphör. Detsamma gäller en behovsanställd person som inte längre bedöms ha sin anställning kvar, se avsnitt 9.3.7.

Även i de fall en försäkrad har en projektanställning eller ett vikariat, som upphör under sjukperioden, ska Försäkringskassan begränsa sjukpenningen till vad en arbetslös försäkrad högst kan få i sjukpenning.

Den försäkrade ska kunna styrka att det finns ett anställningsförhållande.

Om något sådant inte kan styrkas ska den försäkrade anses som arbetslös.

Om det uppkommer en tvist om uppsägningens giltighet ska arbetstagaren anses som anställd tills tvisten är avgjord. Detta står i 34 § lagen (1982:80) om anställningsskydd.

13.7.1 Helt arbetslös med inkomst under arbetslöshetstaket När en försäkrad som är helt arbetslös och har en SGI som motsvarar en kalenderdagsberäknad sjukpenning som är lägre än 486 kronor, beräknas sjukpenningen genom att 80 procent av SGI:n multipliceras med talet 0,97 och divideras med 365.

Hasse har varit arbetslös en längre tid och har en fastställd SGI på 190 000 kronor och en årsarbetstid på 260 dagar. Han sjukanmäler sig den 25 september och är helt arbetsoförmögen på grund av sjukdom till och med den 27 september. Hasses kalenderdagsberäknade sjuk-penning (80 % av fastställd SGI multiplicerad med 0,97 delat med 365) är 404 kronor som utges till Hasse för den 26 och 27 september.

13.7.2 Helt arbetslös med inkomst över arbetslöshetstaket En försäkrad som är helt arbetslös och har en SGI som motsvarar en kalderdagsberäknad sjukpenning som är högre än 486 kronor per dag, har en-dast rätt till sjukpenning med 486 kronor per dag.

Doris har en fastställd SGI på 255 000 kronor med en årsarbetstid på 2080 timmar. Doris sjukanmäler sig den 15 augusti och är helt arbets-oförmögen på grund av sjukdom t.o.m. den 20 augusti. Då försäkran om sjukpenning kommer in till Försäkringskassan kommer det fram

att Doris är helt arbetslös och beredd att anta ett erbjudet arbete i den omfattning som motsvarar hennes SGI.

Doris kalenderdagsberäknade sjukpenning (80 % av fastställd SGI multiplicerad med 0,97 delat med 365) är 542 kronor. Men eftersom Doris är helt arbetslös kommer den kalenderdagsberäknade sjukpen-ningen att utges med endast 486 kronor per dag.

13.7.3 Delvis arbetslös

För försäkrade som är delvis arbetslösa beräknas sjukpenningen till den del de är arbetslösa och till den del de förvärvsarbetar var för sig. Inkomsten av förvärvsarbetet utgör grunden när Försäkringskassan ska beräkna enligt 3 kap. 4§ AFL till vilken del en försäkrad är att anse som arbetslös. Vid denna beräkning ska Försäkringskassan utgå från den faktiska SGI:n med begräns-ning av ”SGI-taket”. Förvärvsinkomsten ska divideras med SGI:n. På detta sätt får man fram den procentandel av 486 kronor som utgör sjukpenningen för den arbetslösa delen. (1 § RFFS 2003:14)

13.7.4 Delvis arbetslös med inkomst under arbetslöshetsta-ket

När en försäkrad, som är delvis arbetslös har en SGI som motsvarar en ka-lenderdagsberäknad sjukpenning som är lägre än 486 kronor, beräknas sjuk-penningen genom att SGI:n minskas med förvärvsinkomsten och 80 procent av den reducerade SGI:n multipliceras med talet 0,97.

Kim har en fastställd SGI på 210 000 kronor med en årsarbetstid på 2 080 timmar. Kim blir delvis arbetslös och tjänar 65 000 kronor per år som vaktmästare på Luleå lasarett. Han arbetar varje dag.

Kim bryter båda armarna och blir helt arbetsoförmögen från och med den 25 juli till och med den 31 augusti. Han får sjuklön från arbetsgi-varen för tiden 26 juli till 7 augusti. Kims kalenderdagsberäknade sjukpenning från Försäkringskassan för samma period (13 dagar) ut-ges med 308 kronor per dag (210 000 – 65 000 = 145 000 x 0,97 x 0,80 / 365).

13.7.5 Delvis arbetslös med inkomst över arbetslöshetstaket För en försäkrad, som är delvis arbetslös och har en SGI som motsvarar en kalenderdagsberäknad sjukpenning som är högre än 486 kronor, beräknas sjukpenningen genom att förvärvsinkomsten divideras med den fastställda SGI:n. Sjukpenningen beräknas därefter på den procentandel av SGI:n som motsvarar arbetslösheten (1 § RFFS 2003:14).

Anita har en fastställd SGI på 280 000 kronor med en årsarbetstid på 260 dagar. Anita arbetar på en städfirma och har en lön som motsvarar 30 000 kronor per år. Hon är delvis arbetslös. För att räkna ut hur mycket Anita är arbetslös måste Försäkringskassan ställa 30 000 kro-nor i relation till fastställd SGI på 280 000 krokro-nor (= 89 procent).

Anita blir helt arbetsoförmögen på grund av sjukdom i 30 dagar och får sjuklön från arbetsgivaren. Under de första 13 dagarna (utöver ka-rensdagen) i sjukperioden kommer Anitas hela kalenderdagsberäknade sjukpenning att utges med 433 kronor per dag (0,89 x 486 kronor).

Från och med dag 15 kommer Anitas hela kalenderdagsberäknade sjukpenning att utges med 433 + 64 kronor (30 000 x 0,97 x 0,80 / 365) = 497 kronor per dag.

När en försäkrad, som har en SGI som motsvarar en kalenderdagsberäknad sjukpenning som är högre än 486 kronor, är delvis arbetslös hela arbetsdagar utges sjukpenning med 486 kronor för de dagar hon eller han är arbetslös.

Ulla har en fastställd SGI på 275 000 kronor med en årsarbetstid på 260 dagar. Ulla arbetar fyra dagar per vecka på ett utbildningsföretag.

Hon är arbetslös varje onsdag. Hon blir sjuk för en ryggåkomma i fyra veckor från och med den 21 augusti. Under de första 13 dagarna får Ulla sjuklön från sin arbetsgivare för de dagar hon skulle ha arbetat och även för lördag och söndag. Ullas kalenderdagsberäknade sjuk-penning för två onsdagar utges med 486 kronor per dag (275 000 x 0,97 x 0,80 / 365 = 585, men eftersom Ulla är helt arbetslös onsdagar kan sjukpenning endast utges med 486 kronor för dessa dagar).

Från och med dag 15 i sjukperioden måste Försäkringskassan beräkna till vilken andel av hennes hela arbetsutbud som Ulla är arbetslös. Hon har en lön som motsvarar 220 000 kronor per år. För att räkna ut hur mycket Ulla är arbetslös måste Försäkringskassan ställa 220 000 kro-nor i relation till Ullas fastställda SGI på 275 000 krokro-nor (= 20 pro-cent). Hennes hela kalenderdagsberäknade sjukpenning kommer att utges med 97 (486 x 0,20) + 468 (220 000 x 0,97 x 0,80 / 365) = 565 kronor per dag.

13.7.6 Delvis arbetslös med inkomst över arbetslöshetstak och sjuk till 50 procent

Om en försäkrad, som är delvis arbetslös och har en SGI som motsvarar en kalenderdagsberäknad sjukpenning som är högre än 486 kronor, blir halvt arbetsoförmögen på grund av sjukdom beräknas sjukpenningen på den ar-betslösa delen genom att multiplicera 486 kronor med den procentandel som motsvarar arbetslösheten.

Emma har en fastställd SGI på 260 000 med en årsarbetstid på 260 dagar. Hon blir delvis arbetslös och fortsätter att arbeta som datalära-re. Emma har en lön på 195 000 kronor per år. För att räkna ut till vil-ken andel Emma är arbetslös får man ställa 195 000 kronor i relation till 260 000 kronor (= 25 procent).

Emma blir halvt arbetsoförmögen på grund av sjukdom från och ned den 17 juli till och med den 16 augusti. Hon får halv sjuklön från ar-betsgivaren. Emma får halv kalenderdagsberäknad sjukpenning med 61 kronor (486 x 0,25/2) per dag under 13 dagar.

Från och med dag 15 i sjukperioden kommer hennes halva kalender-dagsberäknade sjukpenning att utges med 61 + 208 kronor (195 000 x 0,97 x 0,80 / 365 / 2) = 269 kronor per dag.

13.7.7 Delvis arbetslös med inkomst över arbetslöshetstaket och SGI-taket

När en försäkrad som är delvis arbetslös har en SGI som ligger över SGI-taket beräknas den del till vilken hon eller han är arbetslös genom att för-värvsinkomsten divideras med 302 200 (1 § RFFS 2003:14).

Viktor har en registrerad SGI på 405 000 kronor med en årsarbetstid på 260 dagar. Han arbetar som personlig assistent och får en lön som motsvarar 50 000 kronor per år. För att räkna ut till vilken andel Vik-tor är arbetslös måste Försäkringskassan ställa 50 000 kronor i relation till den högsta SGI:n som är 307 500 kronor (= 84 procent).

Viktor bryter båda benen och blir helt arbetsoförmögen den 15 juli till 30 september. Han får hel sjuklön från arbetsgivaren för 13 dagar.

Under de första 13 dagarna i sjukperioden utöver karensdagen utges Viktors hela kalenderdagsberäknade sjukpenning med 408 kronor per dag (486 x 0,84).

Från och med dag 15 i sjukperioden utges Viktors hela kalenderdags-beräknade sjukpenning med 408 + 106 kronor (50 000 x 0,97 x 0,8/

365) = 514 kronor per dag.