Rehabiliteringsersättning i förebyggande syfte

Rehabiliteringsersättning kan även betalas ut i förebyggande syfte för att den försäkrade ska kunna få eller behålla ett arbete. I sådana fall behöver inte arbetsförmågan vara nedsatt på grund av sjukdom vid rehabiliteringens början. Arbetsförmågan får då anses nedsatt i den mån den försäkrade ge-nom deltagande i rehabiliteringen måste avhålla sig från arbete. Syftet med rehabiliteringsåtgärden ska vara att helt eller delvis förebygga att sjukdom leder till nedsatt arbetsförmåga (prop. 1990/91:141, avsnitt 3.2, s. 61). Det är alltså enbart under tiden då den arbetslivsinriktade rehabiliteringen pågår som rehabiliteringsersättning kan betalas ut. Förutsättningen är att det finns en av Försäkringskassan godkänd plan för rehabiliteringen och att den för-säkrade ansöker om ersättning.

Under utredningen som föregår rehabiliteringen eller i väntan på att rehabi-literingsåtgärden ska starta föreligger inte rätt till rehabiliteringsersättning.

21.2.1 Sjukdom som kan ge rätt till ersättning

Med sjukdom avses varje onormalt kropps- eller själstillstånd som inte sammanhänger med den normala livsprocessen. Av detta följer att föränd-ringar som hör till det normala åldrandet inte betraktas som sjukdom. Se vidare om sjukdomsbegreppet i kapitel 3.

Försäkrade som lider av en sjukdom som medför en påtaglig risk för framti-da nedsättning av arbetsförmågan med minst en fjärdedel kan ha rätt till rehabiliteringsersättning i förebyggande syfte under en arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd. Rehabiliteringsersättning i förebyggande syfte kan också betalas ut för att förebygga en ökning av en partiell arbetsoförmåga.

Sjukdom leder normalt till ett tillfrisknande och att personen återfår arbets-förmågan. I praktiken innebär detta att det främst är personer som lider av kroniska och progredierande sjukdomar som kan komma ifråga för arbets-livsinriktade rehabiliteringsåtgärder i förebyggande syfte. Det är alltså sjuk-domen i sig som måste leda till ett försämrat hälsotillstånd. Sjuksjuk-domen ska vara ett medicinskt väldefinierat tillstånd grundat på objektiva undersök-ningsfynd.

21.2.2 Försäkrade som har eller ska få ett arbetshjälpmedel Rehabiliteringsersättning i förebyggande syfte kan också betalas ut under en utbildning eller annan åtgärd som är nödvändig för att en försäkrad som har

kunna fortsätta att arbeta. Bidrag till arbetshjälpmedel ges till försäkrade som har en sjukdom eller en skada som medför en funktionsnedsättning om arbetshjälpmedlet gör det möjligt för den försäkrade att fortsätta att arbeta trots funktionsnedsättningen.

Alicja är blind sedan födseln och arbetar heltid med administrativa ar-betsuppgifter hos en fackförening. Arbetet innebär mycket kontakter per telefon, skrivarbete och möten både inom arbetsgivarens lokaler, på andra ställen på orten och ute i landet. Det hör också till hennes uppgifter att föreläsa på olika konferenser. Hon är beroende av ledar-hund när hon ska på möten i lokaler utanför arbetsplatsen och när hon reser till andra orter. Hon ansöker om rehabiliteringsersättning i före-byggande syfte under den tid som hon deltar i en kurs på fem veckor för att lära sig arbeta tillsammans med en ny ledarhund. Hennes nuva-rande hund har blivit sjuk och bör enligt veterinären avlivas.

Försäkringskassan bedömer att det är nödvändigt för Alicja att ha en ledarhund för att hon ska kunna fortsätta att arbeta. Alicja beviljas re-habiliteringsersättning i förebyggande syfte under kurstiden.

21.2.3 Anställd

En försäkrad som är anställd kan få rehabiliteringsersättning i förebyggande syfte under en arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd som syftar till att hon eller han kan fortsätta att arbeta med nuvarande arbetsuppgifter eller med nya arbetsuppgifter som hon eller han erbjudits hos sin arbetsgivare. Förut-sättningen är att arbetsuppgifterna bedöms vara lämpliga med hänsyn till den försäkrades sjukdom och den påverkan på arbetsförmågan som sjukdo-men normalt har på sikt. Innan det kan bli aktuellt med rehabiliteringsersätt-ning i förebyggande syfte under en rehabiliteringsåtgärd ska de åtgärder vara uttömda som direkt kan göra fortsatt arbete hos arbetsgivaren möjligt.

Det kan vara anpassning av arbetsmiljö och arbetsuppgifter, arbetshjälpme-del samt omplacering utan att en rehabilitering behövs.

En försäkrad som inte bör fortsätta att arbeta hos sin nuvarande arbetsgivare med hänsyn till sin sjukdom och hur den normalt utvecklas och som därför behöver byta till andra arbetsuppgifter hos en ny arbetsgivare kan få rehabi-literingsersättning i förebyggande syfte under en arbetslivsinriktad rehabili-teringsåtgärd. Förutsättningen är att den försäkrade planerar en arbetslivsin-riktad rehabiliteringsåtgärd som Försäkringskassan kan godkänna, till ex-empel en utbildning. Rehabiliteringen ska leda till att hon eller han kan få ett arbete hos en ny arbetsgivare och att detta arbete är lämpligt med hänsyn till sjukdomen.

En förutsättning för att bevilja rehabiliteringsersättning i förebyggande syfte är att den försäkrade ska kunna få ett lämpligt arbete (prop. 1990/91:141, avsnitt 3.2, s. 61). Utredningen ska därför visa att det finns en reell möjlig-het för den försäkrade att få ett sådant arbete.

Arne arbetar som säljare av datasystem vilket innebär att han har många kundbesök, reser mycket och arbetar mycket övertid. Han har börjat sova dåligt, har svårt att koncentrera sig och känner sig aldrig utvilad. Han ansöker om rehabiliteringsersättning i förebyggande syfte för att gå på en stresskurs under 14 dagar som arbetsgivaren betalar.

Efter diskussion med försäkringsläkaren beslutar Försäkringskassan att avslå hans ansökan eftersom han inte lider av en sjukdom som medför en påtaglig risk för att hans arbetsförmåga kommer att bli ned-satt. Om hans arbetssituation förändras kommer sannolikt symtomen att försvinna. Arne uppmanas att ta upp den diskussionen med arbets-givaren.

Fia är en 35-årig kvinna som lider av en höftledsartros. Sjukdomen är progredierande och hon kommer om några år att få en operation som innebär att hon får en ny höftled. Eftersom en konstgjord höftled mås-te bytas ut efmås-ter några år är det viktigt att Fia har ett arbemås-te som inmås-te frestar på höften så att operationen kan skjutas upp så länge som möj-ligt.

Fia arbetar heltid på en servering vilket innebär att hon går och står större delen av arbetsdagarna. Hon har arbetat på serveringen i många år och trivs mycket bra. Ägaren har flera serveringar och erbjuder Fia att hjälpa till på kontoret med beställning av varor och att ta emot be-ställningar från kunder som vill ha mat levererad. Hon ska också hjäl-pa till med bokföringen. Hon behöver därför gå en bokföringskurs som ägaren betalar. Fia ansöker om förebyggande rehabiliteringser-sättning under tiden som kursen pågår. Efter att ha konsulterat försäk-ringsläkaren beslutar Försäkringskassan att bevilja henne rehabiliter-ingsersättning eftersom hon lider av en sjukdom som innebär att höf-ten kommer att försämras. Förändringen av Fias arbetsuppgifter inne-bär att hon kommer att arbeta sittande åtminstone halva dagarna vilket är lämpligt med hänsyn till hennes sjukdom.

Rafael är 42 år och arbetar som målare. Han kom till Sverige som barn och talar svenska obehindrat. Han har fått diagnosen Bechterews sjuk-dom efter att ha varit sjukskriven periodvis på grund av smärtor i ryg-gen. Han arbetar nu sedan två månader och mår ganska bra men har blivit uppmanad av sin läkare att byta yrke till något som är mindre påfrestande för ryggen. Han vet att han kommer att få perioder med värk då han inte kan arbeta som målare och att sjukdomen inte kan bo-tas men att symtomen kan lindras med hjälp av sjukgymnastik och egen träning. Det finns inga omplaceringsmöjligheter på företaget där Rafael är anställd. Rafael vänder sig till arbetsförmedlingen för att få

arbetsställningar och inte behöver lyfta tungt. Efter en diskussion om lämpliga yrkesval på arbetsförmedlingen vill Rafael utbilda sig till tolk. Han ansöker om rehabiliteringsersättning i förebyggande syfte under utbildningen som går på halvfart under två terminer på en folk-högskola.

Enligt försäkringsläkaren är arbetet som tolk lämpligt med hänsyn till sjukdomen och sjukdomen är av den art som normalt leder till en för-sämring av hälsotillståndet och en nedsättning av arbetsförmågan. Ra-fael kommer sannolikt att kunna bibehålla arbetsförmågan under läng-re tid i arbetet som tolk jämfört med om han fortsätter att arbeta som målare.

Försäkringskassan kallar till ett avstämningsmöte med Rafael, arbets-givaren, behandlande läkare och arbetsförmedlingen. Arbetsgivaren går med på att bevilja Rafael tjänstledigt på halvtid och att han på sin arbetstid får utföra målningsarbete som är mindre påfrestande för ryg-gen. Enligt arbetsförmedlingen är arbetsmarknaden god för tolkar inom det språkområde som är Rafaels hemspråk. Försäkringskassan beviljar Rafael halv rehabiliteringsersättning i förebyggande syfte un-der de två terminer utbildningen pågår.

21.2.4 Arbetslös

En arbetslös försäkrad kan få rehabiliteringsersättning i förebyggande syfte om hon eller han lider av en sjukdom som medför en påtaglig risk för fram-tida nedsättning av arbetsförmågan, se ovanstående avsnitt 21.2.1 Sjukdom som kan ge rätt till ersättning. Förutsättningen är att den arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärd som planeras bedöms ge den försäkrade möjlighet att få ett arbete som är lämpligt med hänsyn till sjukdomen. En förutsättning för att bevilja rehabiliteringsersättning i förebyggande syfte är att den försäkra-de ska kunna få ett lämpligt arbete (prop. 1990/91:141, avsnitt 3.2, s. 61).

Utredningen ska därför visa att det finns en reell möjlighet för den försäkra-de att få ett sådant arbete.

21.2.5 Utredningen

Förutsättningen för att rehabiliteringsersättning i förebyggande syfte ska kunna beviljas är att Försäkringskassans utredning visar att rehabiliterings-åtgärden behövs och att den leder till att den försäkrade kan fortsätta att ar-beta under i varje fall en längre period framöver än som skulle ha varit fallet utan åtgärden. Om den försäkrade som ansöker om rehabiliteringsersättning i förebyggande syfte behöver byta arbetsgivare eller är arbetslös ska utred-ningen visa att den arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärden och det nya arbete som är målet för rehabiliteringen är lämpliga med hänsyn till sjuk-domen. Försäkringsläkaren bör konsulteras inför en sådan bedömning. Un-der utredningen och inför beslut om rehabiliteringsplan ska ett avstäm-ningsmöte med den försäkrade, den behandlande läkaren, arbetsgivaren och/eller arbetsförmedlingen och andra berörda genomföras för att få ett fullgott beslutsunderlag.

Om en försäkrad ansöker om rehabiliteringsersättning i förebyggande syfte under en utbildning eller annan åtgärd som krävs för att hon eller han ska kunna använda ett arbetshjälpmedel ska Försäkringskassans utredning visa att utbildningen eller åtgärden är nödvändig för att den försäkrade ska kunna fortsätta att arbeta.