Kapitlet beskriver bestämmelserna som reglerar vad som är en sjukperiod respektive sjuklöneperiod och den så kallade återinsjuknanderegeln.
6.1 Vad är en sjukperiod?
En sjukperiod är tid då en försäkrad i oavbruten följd antingen lider av dom som kan ge rätt till sjukpenning eller har rätt till förebyggande sjuk-penning eller rehabiliteringssjuk-penning (3 kap. 4 § AFL).
Raimo sjukanmäler sig den 1 mars. Han är arbetsoförmögen på grund av ryggbesvär. Från och med den 2 juni deltar han i arbetslivsinriktad rehabilitering och får rehabiliteringspenning. Den 10 juni blir han tvungen att avbryta rehabiliteringen på grund av ett benbrott. Sjukpe-rioden har löpt sedan den 1 mars. Raimo drabbas därför inte av någon ny karensdag.
Om en försäkrad som lider av sjukdom avbryter sjukskrivningsperioden med semester och därefter åter gör anspråk på sjukpenning så anses samma sjukperiod fortfarande löpa. Det gäller naturligtvis bara under förutsättning att hon eller han varit arbetsoförmögen till minst en fjärdedel på grund av sjukdom under hela semesterperioden.
Brevbäraren Bengt är sjukskriven sedan den 15 mars. Han har en knä-skada som sätter ned hans arbetsförmåga helt. Bengt väntar på en ope-ration som sannolikt kommer att göra det möjligt för honom att återgå till arbetet som brevbärare på heltid. Från och med den 2 juli avbryter han sjukskrivningen och tar ut fyra veckors semester. Den 30 juli kon-taktar Bengt Försäkringskassan för att på nytt få sjukpenning i avvak-tan på operationen som är planerad till den 20 september. Han har ett läkarutlåtande som styrker att hans knäskada varit oförändrad under semesterperioden och att arbetsförmågan är och kommer att förbli helt nedsatt till operationen genomförts. Försäkringskassan konstaterar att sjukperioden löper sedan den 15 mars och det blir inte aktuellt med någon ny sjuklöneperiod. Bengt drabbas inte heller av någon ny ka-rensdag.
Reglerna om sjukperiod innebär också att om någon utan avbrott har sin arbetsförmåga nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom men under viss tid av någon anledning inte har rätt till sjukpenning, så ska en och samma sjukperiod ändå anses fortsätta när den försäkrade åter har rätt till sjukpenning. Detta kan exempelvis bli aktuellt när en försäkrad häktas eller intas i kriminalvårdsanstalt under sjukdomstiden.
Första dagen i en sjukperiod kan infalla tidigare än dagen för sjukanmälan även om Försäkringskassan inte beviljar sjukpenning för tid före anmälan.
Det är Försäkringskassan som fastställer den första dagen i sjukperioden utifrån vilken dag som är den första dagen som arbetsförmågan bedöms nedsatt. Detta kan få betydelse för vilken dag som ska räknas som karens-dag, se vidare avsnitt 12.1.
6.2 Sjukpenning i anslutning till sjuklöneperiod
När en försäkrad har rätt till sjukpenning i omedelbar anslutning till en sjuk-löneperiod ska sjukperioden även omfatta sjuksjuk-löneperioden. Det står att läsa i 3 kap. 4 § AFL.
Sjuklöneperioden omfattar den första dag arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande tretton kalenderdagarna i sjukperioden.
En sjuklöneperiod börjar inte om arbetstagaren inte avhåller sig från arbete åt arbetsgivaren. En sjuklöneperiod börjar dock senast den dag arbetstagaren för att underlätta återgång i arbetet i stället för sjuklön får ersättning för re-sor till och från arbetet. Det gäller även dag med reseersättning som annars skulle ha utgjort karensdag. En sjuklöneperiod som börjat löpa bryts om anställningen upphör. (7 § SjLL)
6.3 Sjukpenning i anslutning till period med aktivitetsstöd När en person, som har haft rätt att behålla aktivitetsstödet under sjukdom i samband med ett arbetsmarknadspolitiskt program, avslutar programmet och istället får rätt till sjukpenning enligt 3 kap. 7 § AFL, blir det ingen ny karensdag. Anledningen till att den försäkrade endast får en karensdag är att det enligt 3 kap. 4 § AFL är en och samma sjukperiod, trots att en del av sjukperioden ersätts med sjukpenning och en del av perioden med aktivitets-stöd. Detsamma gäller när en person anvisas till ett arbetsmarknadspolitiskt program på heltid men på grund av hälsoskäl endast kan närvara på deltid.
Om han eller hon är arbetsoförmögen när programmet avslutas och har fort-satt rätt till sjukpenning blir det ingen ny karensdag.
6.4 Återinsjuknanderegel
En sjukperiod som börjar inom fem dagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden. Det har betydelse för tillämpningen av karensdagsbestämmelserna, som enligt huvudregeln innebär att sjukpenning inte utbetalas för den första dagen i en
sjukperiod, och reglerna om sjukpenning under de första fjorton dagarna av en sjukperiod. (3 kap. 4 § AFL)
Om en försäkrad insjuknar inom fem dagar från det att den tidigare sjukpe-rioden upphörde kan ersättning betalas ut även för den dag som skulle ha varit en karensdag. Detta gäller under förutsättning att den försäkrade i den föregående perioden haft en karensdag. Bestämmelsen har även betydelse för beräkning av sjukperiodens längd.
En motsvarande återinsjuknanderegel finns i SjLL. Då en sjuklöneperiod börjar inom fem dagar från det en tidigare sjukperiod avslutats ska neperioden bara omfatta så många dagar att den tillsammans med en sjuklö-neperiod hos samma arbetsgivare under den tidigare sjukperioden uppgår till fjorton dagar. Även denna bestämmelse har betydelse för tillämpningen av karensdagsregeln. (7 § SjLL)
För att återinsjuknanderegeln ska gälla krävs att den försäkrade uppfyller det krav för rätt till sjukpenning som innebär att arbetsförmågan måste vara nedsatt med minst en fjärdedel. När det gäller sjuklöneperiod finns ingen motsvarande lägsta nivå för arbetsförmågans nedsättning. Arbetsförmågan kan vara nedsatt till vilken del som helst mellan 1 och 100 procent.
Återinsjuknanderegeln gäller alltså tillämpningen av bestämmelserna om karensdag, sjukpenning under de första fjorton dagarna av en sjukperiod (tim- eller dagberäknad sjukpenning) och för avgränsning av sjuklöneperio-den.
I andra fall gäller att återinsjuknandet inleder en ny sjukperiod. Det innebär bland annat att en ny sjukanmälan måste göras om den försäkrade har hunnit friskskriva sig efter den första sjukperioden. Tidpunkten för krav på läkarin-tyg räknas från och med sjukanmälningsdagen i varje sjukfall för sig.
En sjukperiod som börjar inom fem dagar från en föregående sjukperiod kan dock i undantagsfall inledas med en karensdag.
Regeringsrätten har prövat frågan i ett fall där en försäkrad insjuknat den femte dagen efter det att en tidigare sjukperiod avslutats. Den försäkrade insjuknade den 1 september och fick sjuklön av sin arbetsgivare till och med den 14 september. Därefter fick hon sjukpenning enligt AFL till dess hon återgick i arbete den 23 september. Hon insjuknade på nytt den 27 septem-ber och avbröt sitt arbete när tio minuter återstod av arbetsdagen. Arbetsgi-varen ansåg att återinsjuknanderegeln enligt SjLL var tillämplig. Han beta-lade därför inte någon sjuklön eftersom den tidigare sjuklöneperioden om-fattade 14 dagar.
Regeringsrätten anförde att det nya sjukfallet påbörjades inom fem dagar från det att den tidigare sjukperioden avslutades. Enligt SjLL ska då en ny sjuklöneperiod tillsammans med den tidigare sjuklöneperioden omfatta högst 14 dagar. Eftersom tidigare sjuklöneperiod omfattade 14 dagar blev det inte någon ny sjuklöneperiod med anledning av det nya sjukfallet. Den försäkrade hade därför rätt till sjukpenning enligt AFL direkt i den nya sjukperioden. Den första dag som hon avhöll sig från arbete med minst en fjärdedel, som krävs för att ha rätt till sjukpenning enligt AFL, var den 28 september – sex dagar från den tidigare sjukperiodens slut.
Återinsjuknan-deregeln enligt AFL var därför inte tillämplig och den 28 september blev en karensdag (RegR-dom 513-2002).
Se även avsnitt 4.3.1.
6.4.1 Egenföretagare
Försäkrade som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning (egenfö-retagare) och som valt en försäkring utan karenstid omfattas av den generel-la karensdagsregeln, som innebär att sjukpenning inte betagenerel-las ut för den för-sta dagen i en sjukperiod. Dessa egenföretagare omfattas också av återin-sjuknanderegeln. (3 kap. 4 § AFL)
Egenföretagare har även möjlighet att välja försäkring med tre eller trettio dagars karenstid. För de som väljer en karenstid på tre eller trettio dagar ska återinsjuknanderegeln enligt 3 kap. 4 § AFL inte tillämpas. För dessa gäller i stället att om en sjukperiod börjar inom tjugo dagar efter föregående sjuk-periods slut ska de båda perioderna anses som en sjukperiod vid beräkning av karenstid. (3 kap. 11 § AFL)