Sjukpenning efter 65-årsdagen

En person som fyllt 65 år kan ha rätt till sjukpenning om hon eller han fort-sätter att förvärvsarbeta. Grundprinciperna för rätt till sjukpenning gäller även för försäkrade som fyllt 65 år. Se vidare kapitel 9.

När en försäkrad som fyllt 65 år fått sjukpenning i 180 dagar efter ingången av den månad då hon eller han fyllde 65 år, får Försäkringskassan besluta att sjukpenning inte längre ska betalas ut (3 kap. 13 § AFL). Vid en sådan pröv-ning ska Försäkringskassan tillämpa samma varaktighetskriterier som gäller vid prövning av rätten till sjukersättning. Om dessa kriterier är uppfyllda har den försäkrade inte längre rätt till sjukpenning. Försäkringskassan behöver inte ha betalat ut sjukpenning i en följd för att en sådan prövning av rätten till ersättning ska kunna ske.

Brynolf är 64 år och arbetar som bibliotekarie. I december insjuknar han i en blodsjukdom. På grund av sjukdomen klarar han inte att utfö-ra någutfö-ra av sina vanliga arbetsuppgifter. Den 23 januari fyller Brynolf 65 år. Efter den 30 juni, det vill säga då Brynolf fått sjukpenning i 180 dagar efter den 1 januari, bedömer Försäkringskassan att hans arbets-förmåga är nedsatt för minst ett år framåt på grund av sjukdom och han har därför inte längre rätt till sjukpenning.

Astrid arbetar heltid som arkitekt. Hon fortsätter att arbeta i samma omfattning som tidigare även sedan hon fyllt 65 år i december månad.

Under perioden 3 januari – 3 mars, det vill säga i 60 dagar, bedöms Astrid vara helt arbetsoförmögen på grund av allergi och hon får hel sjukpenning. Den 2 augusti insjuknar Astrid i astma och får halv sjuk-penning. Efter den 30 november, när Astrid fått sjukpenning i sam-manlagt 180 dagar efter ingången av den månad då hon fyllde 65 år, bedömer Försäkringskassan att Astrids arbetsförmåga kommer att vara nedsatt under minst ett år framåt på grund av sjukdom. Hon har därför inte längre rätt till sjukpenning.

När en begäran om sjukpenning och ett läkarintyg kommer in måste Försäk-ringskassan alltid utreda rätten till ersättning. Detta gäller även för försäkra-de över 65 år som tidigare fått beslut om att sjukpenning inte längre betalas ut på grund av att varaktighetskriteriet är uppfyllt och som sedan ändå åter-gått i arbete. När begäran om ersättning kommer in ska arbetsförmågan be-dömas i relation till den försäkrades arbete. Om det visar sig att den försäk-rade är arbetsoförmögen på grund av sjukdom ska varaktigheten bedömas direkt. Sjukpenningen ska betalas ut under utredningen av om varaktighets-kriteriet är uppfyllt.

Gudrun har fått ett beslut om att sjukpenning inte kommer att betalas ut längre. Beslutet beror på att hon har fått sjukpenning i sammanlagt 180 dagar sedan 65-årsdagen och på att hennes arbetsförmåga har be-dömts som varaktigt nedsatt. Trots det gör hon ett försök att återgå i arbete. Efter en månad fungerar det dock inte längre, och hon inkom-mer med en ny begäran om sjukpenning. Försäkringskassan bedöinkom-mer att hennes arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom i relation till hennes ordinarie arbete och betalar ut sjukpenning, men kontaktar se-dan genast den behandlande läkaren. Utifrån läkarintyget och samtalet med läkaren bedömer Försäkringskassan att Gudruns arbetsförmåga är varaktigt nedsatt. Gudrun kommuniceras om att Försäkringskassan överväger att inte betala ut sjukpenning längre.

Om Försäkringskassan däremot hade bedömt att den försäkrades arbetsför-måga bara var nedsatt under en kortare tid skulle den försäkrade haft rätt till sjukpenning.

En försäkrad, som har hel sjukersättning eller hel särskild efterlevandepen-sion eller har haft sådan ersättning eller penefterlevandepen-sion under månaden närmast före den då hon eller han börjat ta ut hel ålderspension, har inte rätt till sjuk-penning (3 kap. 3 § AFL). Om en försäkrad uppbär partiell sjukersättning eller partiell efterlevandepension under månaden närmast före den då hon eller han börjat ta ut partiell ålderspension kan hon eller han ha rätt till sjuk-penning.

Karim uppbär halv sjukersättning och arbetar fyra timmar per dag som konditor. I januari insjuknar Karim och får sjukpenning grundad på halvtidsarbetet. Den 2 februari fyller Karim 65 år och har inte längre rätt till sjukersättning, utan tar istället ut halv ålderspension och får sjukpenning för den del han arbetar som konditor. Efter den 30 juli, det vill säga då Karim fått sjukpenning i 180 dagar efter den 1 februa-ri, bedömer Försäkringskassan att hans arbetsförmåga är nedsatt under minst ett år framåt på grund av sjukdom och han har därför inte längre rätt till sjukpenning.

För tid efter ingången av den månad då den försäkrade fyllt 70 år får sjuk-penning betalas ut för högst 180 dagar (3 kap. 3 § AFL). Det innebär att från och med denna månad börjar en ”nedräkning” av sjukpenningdagarna och när sjukpenning har betalats ut för 180 dagar upphör rätten till sjukpenning.

Dagmar är 71 år och arbetar som dramatiker. Den 1 januari insjuknar hon i depression och Försäkringskassan bedömer att hon har rätt till sjukpenning. Efter den 30 juni, det vill säga då Dagmar fått sjukpen-ning i 180 dagar, har hon inte längre rätt till sjukpensjukpen-ning.

Personer som är födda 1937 eller tidigare och som har börjat ta ut hel ål-derspension omfattas också av ”nedräkningen”. Då sjukpenning betalats ut för 180 dagar upphör rätten till sjukpenning även för dessa. (Punkt 16 över-gångsbestämmelserna till lagen [2001:489] om ändring i AFL)