Arbetsträning

När en försäkrad som varit sjukskriven en längre period åter ska börja arbeta ska Försäkringskassan först överväga om den försäkrade kan återgå succes-sivt till arbetet genom deltidssjukskrivning. Om detta inte är möjligt kan arbetsträning vara en lämplig åtgärd för att påbörja återgången till arbetsli-vet.

Arbetsträning är en arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd som innebär att en försäkrad tränar på vissa arbetsuppgifter för att återfå arbetsförmåga. Det innebär att den försäkrade kan få hjälp med de arbetsmoment hon eller han inte klarar och att någon annan utför de resterande arbetsuppgifter som nor-malt utförs under en dag men som den försäkrade inte orkar med på grund av sin sjukdom.

Arbetsträningen syftar till att den försäkrade ska återfå arbetsförmåga och att hon eller han ska börja arbeta igen. Det innebär att arbetsträningen bör

en arbetsplats där den försäkrade har möjlighet att få en anställning. Arbets-träningen kan också genomföras på en arbetsplats inom en bransch där den försäkrade bedöms kunna få ett arbete även om det inte kan bli på arbets-platsen där arbetsträningen genomförs.

Arbetsträningen ska minst omfatta tid som motsvarar en fjärdedel av den försäkrades ordinarie arbetstid. Grunden till det är att rehabiliteringspen-ningens lägsta nivå, en fjärdedel, anger den minsta omfattning som en ar-betslivsinriktad rehabilitering kan ha.

Om Försäkringskassan tillsammans med behandlande läkare och den försäk-rade bedömer att det inte är lämpligt att den försäkförsäk-rade arbetstränar i den omfattning som krävs, ska Försäkringskassan diskutera aktiviteter som är lämpliga under tiden den försäkrade har sjukpenning och som kan bidra till att sjukskrivningstiden förkortas. Det kan till exempel vara att den försäkra-de besöker arbetsplatsen, försäkra-deltar i personalmöten eller läser dokument som informerar om vad som skett på arbetsplatsen under sjukskrivningstiden.

John är läkare, anställd på en vårdcentral. Han har varit helt sjukskri-ven i åtta månader för ryggbesvär och har genomgått en operation av ryggen. John, chefen för vårdcentralen, behandlande läkare och För-säkringskassan har haft ett avstämningsmöte där det beslutades att John ska arbetsträna i sitt arbete som läkare för att återfå sin arbets-förmåga.

Under träningen ska John ta hand om patienter, som fått besökstid hos en kollega, i den utsträckning han orkar. Enligt planen ska John börja träningen med 2 timmar per dag i fjorton dagar och sedan öka till 4 timmar per dag i ytterligare fjorton dagar. Målet är återgång i arbete på heltid. Under arbetsträningen har John hel rehabiliteringsersättning.

Han går nu hos sjukgymnast två gånger i veckan och kommer att fort-sätta med det under arbetsträningsperioden. I slutet av den fjärde veckan ska John, chefen på vårdcentralen och Försäkringskassan en-ligt planen ha ett nytt möte för avstämning av resultatet av träningen.

Försäkringskassan ska ta ställning till om John nu återfått arbetsför-måga och kan börja arbeta partiellt eller heltid eller om en ytterligare period med arbetsträning behövs.

Vid avstämningsmötet under den fjärde veckan som John arbetstränar anser han att han nu kan arbeta halvtid med lön. Han känner sig star-kare, har lärt sig vilka arbetsställningar som fungerar bra med hänsyn till ryggen och blir inte trött lika fort som tidigare. Fortsatt arbetsträ-ning bedöms inte mearbetsträ-ningsfull utan John ska fortsätta med egen träarbetsträ-ning av ryggen och behandlingen hos sjukgymnasten och kommer att öka sin arbetstid med lön successivt i enlighet med den behandlande läka-rens rekommendation. Enligt den fortsatta planeringen kommer han att kunna arbeta heltid inom en månad och kommer under tiden han arbetar deltid att få partiell sjukpenning.

20.2.1 Arbetsträningsperiodens längd

Det är rimligt att arbetsträning hos den egna arbetsgivaren begränsas till tre månader om det handlar om att gå tillbaka till ordinarie arbete (prop.

1996/97:28, avsnitt 5, s. 19). Gränsen på högst tre månader gäller oavsett vilken arbetsförmåga den försäkrade lyckats uppnå inom den tiden. För att underlätta återgången till arbete i normal omfattning kan den försäkrade därefter öka sin arbetstid successivt med deltidssjukskrivning.

Huvudregeln är alltså att Försäkringskassan inte kan bevilja flera tremåna-dersperioder av arbetsträning. Försäkringskassan kan dock bevilja en ny rehabiliteringsperiod om något inträffar under rehabiliteringen som inte kunnat förutses och som gör att den måste avbrytas. Den nya perioden kan beviljas när förutsättningarna för att den försäkrade återfår arbetsförmågan inom den aktuella tidsramen bedöms sannolika igen och Försäkringskassan anser att en arbetslivsinriktad rehabilitering behövs, till exempel en arbets-träning.

Vid arbetsträning på ett nytt arbete hos den egna arbetsgivaren eller en an-nan arbetsgivare för att återfå arbetsförmåga finns inte tidsgränsen tre må-nader. Arbetsträning kan ingå som en av flera rehabiliteringsåtgärder i en rehabiliteringsplan som kan ge rätt till rehabiliteringsersättning. Den tidsbe-gränsning som då gäller är att hela rehabiliteringen bör vara avslutad inom ca ett år (prop. 1996/97:28, avsnitt 5, s. 19 – 20). Hur lång tid arbetsträning-en bör pågå ska Försäkringskassan bestämma i samråd med darbetsträning-en försäkrade, behandlande läkare och arbetsgivaren och ska framgå av rehabiliteringspla-nen. Så snart den försäkrade har en arbetsförmåga ska lön utbetalas. Arbets-träningen ska inte ersätta den tid det normalt tar för en nyanställd att lära sig ett nytt arbete. Kan Försäkringskassan inte bedöma arbetsförmågan utifrån det medicinska underlaget, resultatet av arbetsträningen och annan informa-tion som finns i ärendet bör Försäkringskassan köpa en utredning.

Att arbetsträningen får pågå högst tre månader respektive att hela rehabili-teringen ska vara avslutad inom ett år innebär att arbetsträningen ska starta först när det är sannolikt att den försäkrade kan återfå arbetsförmåga inom den tiden.

Om detta inte bedöms vara sannolikt ska Försäkringskassan istället övervä-ga andra rehabiliteringsåtgärder som kan leda till att den försäkrade kan återgå i arbete så snart det är möjligt av medicinska skäl. Sådana åtgärder kan vara anpassning av arbetsplatsen och arbetsuppgifter samt omplacering.

(Se även kapitel 9 om steg-för-steg-modellen.)

Innan arbetsträning och andra rehabiliteringsåtgärder påbörjas ska Försäk-ringskassan också ha gjort bedömningen att den försäkrade kommer att åter-få sin tidigare arbetsförmåga med stöd av dessa åtgärder inklusive successiv upptrappning av arbetstiden. Det ska vara sannolikt att den försäkrade efter rehabiliteringen kommer att kunna arbeta i tidigare omfattning. Bedömning-en ska ha gjorts tillsammans med behandlande läkare, dBedömning-en försäkrade och andra berörda.

Om det inte bedöms sannolikt att den försäkrade kan uppnå hel arbetsför-måga i sitt nuvarande arbete ska Försäkringskassan bedöma hennes eller hans möjligheter att kunna arbeta i tidigare omfattning i ett nytt arbete (prop. 1996/97:28, avsnitt 5, s. 16).

20.2.2 Ersättning under arbetsträning

Under arbetsträning ska inte sjukpenning betalas ut. Den försäkrade ska ha rehabiliteringsersättning om han eller hon uppfyller förutsättningarna. Åt-gärden ska ingå i en av Försäkringskassan upprättad rehabiliteringsplan och den försäkrade ska ha ansökt om rehabiliteringsersättning.

Det kan vara svårt att göra en gränsdragning mellan vad som är arbetsträ-ning och vad som är vanligt produktivt arbete. Detta gäller inte minst när den försäkrade tränat en tid och frågan om eventuell övergång till sjukskriv-ning på deltid måste bedömas. Det är därför viktigt att Försäkringskassan följer den försäkrades utveckling under arbetsträningen och samarbetar med arbetsgivaren för att kunna fatta beslut om rätt till ersättning. Försäkrings-kassan bör kalla till ett avstämningsmöte om den försäkrades utveckling inte blir den förväntade eller det uppstår problem som gör att rehabiliteringspla-nen måste ändras eller arbetsträningen måste avbrytas.

20.2.3 Arbetshjälpmedel och andra åtgärder i samband med arbetsträning

För att arbetsträningen ska vara framgångsrik behöver den många gånger kombineras med andra åtgärder på arbetsplatsen som att anskaffa arbets-hjälpmedel, anpassa arbetsuppgifterna och arbetstiderna.

Ett arbetshjälpmedel kan underlätta arbetet för den försäkrade under arbets-träningen. Generellt gäller att arbetshjälpmedel kan köpas, eller om det är ekonomiskt mera förmånligt, hyras (2 § förordningen [1991:1046] om er-sättning från sjukförsäkringen enligt lagen [1962:381] om allmän försäkring i form av bidrag till arbetshjälpmedel). I de fall den försäkrade ansöker om ett arbetshjälpmedel för att använda under arbetsträning bör Försäkringskas-san i första hand hyra hjälpmedlet. Eftersom det kan vara osäkert om den försäkrade kommer att klara av att arbeta med de arbetsuppgifter hon eller han arbetstränar på är det oftast ekonomiskt mer förmånligt att hyra hjälp-medlet än att köpa det. Om den försäkrade återfår arbetsförmåga och är i behov av arbetshjälpmedlet för att klara av sitt arbete i fortsättningen kan Försäkringskassan ge bidrag till köp av hjälpmedlet. Se vidare kapitel 22.