I detta kapitel beskrivs reglerna om sjukanmälan.
Huvudregeln är att sjukpenning inte ska betalas ut för tid innan ett sjuk-domsfall anmälts till Försäkringskassan (3 kap. 14 § AFL).
Formen för sjukanmälan är inte reglerad i AFL eller någon annan författ-ning. Anmälan kan vara muntlig eller skriftlig. Den kan göras av den försäk-rade själv eller av någon annan.
7.1 Anmälan till arbetsgivare
En anställd som omfattas av bestämmelserna om sjuklön gör sjukanmälan till sin arbetsgivare. Sjuklön ska inte avse tid innan arbetsgivaren fått anmä-lan om sjukfallet. (8 § SjLL)
Inte heller SjLL reglerar på vilket sätt sjukanmälan ska göras. Den kan där-för göras antingen skriftligt eller muntligt.
Om en försäkrad har rätt till såväl sjuklön från arbetsgivaren som sjukpen-ning från Försäkringskassan under de första fjorton sjukdagarna ska hon eller han sjukanmäla sig både till sin arbetsgivare och till Försäkringskassan.
Detta gäller exempelvis den som har inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete.
Enligt 12 § SjLL ska en arbetsgivare anmäla ett sjukdomsfall till Försäk-ringskassan om detta medfört att arbetstagaren haft rätt till sjuklön och sjuk-perioden och anställningen fortsätter efter sjuklönesjuk-periodens utgång. En sådan anmälan ska göras inom sju kalenderdagar från sjuklöneperiodens slut. I samband med att en arbetsgivare sjukanmäler en arbetstagare till För-säkringskassan ska arbetsgivaren lämna uppgift om
• arbetsgivarens organisationsnummer, personnummer eller samordnings-nummer,
• arbetstagarens personnummer eller samordningsnummer, och
• datum då sjuklöneperioden började.
7.2 Anmälan direkt till Försäkringskassan
En förutsättning för att en försäkrad som inte omfattas av sjuklönelagen ska ha rätt till sjukpenning är att hon eller han gör sjukanmälan till Försäkrings-kassan från första sjukdagen (3 kap. 14 § AFL).
Sjukdomsfallet anmäls normalt till det försäkringskontor inom vars verk-samhetsområde den försäkrade är folkbokförd. Det finns dock ingenting som hindrar att anmälan görs till ett annat försäkringskontor.
Formen för en sjukanmälan är inte reglerad i någon författning. För personer som inte omfattas av SjLL kan en sjukanmälan göras av den försäkrade själv eller av någon annan och den kan vara muntlig eller skriftlig.
I det fall ett läkarintyg kommer in till Försäkringskassan och detta inte hör till ett pågående ärende bör läkarintyget anses utgöra en sådan sjukanmälan som avses i 3 kap. 14 § AFL. (FKRS 2005:8)
Bestämmelser om inkommande handlingar finns i 10 § förvaltningslagen (1986:223), FL. Här regleras när en handling ska anses ha kommit in till en myndighet. Bestämmelserna innebär att en sjukanmälan som lämnats i För-säkringskassans brevinkast anses ha kommit in den dag den har lagts i brev-inkastet. Denna dag räknas också som anmälningsdag. Se även Vägledning 2004:7 Försäkringskassan och förvaltningslagen.
7.3 Studerande och deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program
Studerande, som har studiestöd i form av studiehjälp eller studiemedel (stu-diebidrag och studielån) enligt studiestödslagen (1999:1395) bidrag enligt förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander samt rekry-teringsbidrag enligt lagen (2002:624) om rekryrekry-teringsbidrag till vuxenstude-rande, kan ha rätt att behålla studiestödet vid sjukdom.
Om den studerande på grund av sjukdom blir helt oförmögen att bedriva sina studier, ska hon eller han anmäla detta till Försäkringskassan (3 kap. 28
§ studiestödsförordningen 2000:655). Detta gäller för studerande som bevil-jats, ansökt eller avser att ansöka om studiestöd för den aktuella terminen.
Den studerande får behålla studiestödet under sin sjukdom om Försäkrings-kassan godkänner sjukperioden. Enligt 3 kap. 29 – 31 §§ studiestödsförord-ningen krävs att den försäkrade är helt oförmögen att studera för att Försäk-ringskassan ska kunna göra detta.
Om den studerande under en godkänd sjukperiod definitivt avbryter sina studier och därefter direkt begär sjukpenning, ska detta ses som en sjukperi-od.
Vid studier utomlands ska sjukanmälan lämnas till CSN, som därefter be-dömer om sjukperioden ska godkännas (3 kap. 26 § studiestödsförordning-en).
För en doktorand som är anställd gäller dock samma regler som för övriga anställda.
Även deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program har rätt att behålla sitt aktivitetsstöd vid sjukdom. En förutsättning för detta är sjukanmälan görs till Försäkringskassan första sjukdagen. Detta framgår av 8 § förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd.
Se vidare Vägledning 2003:5 Aktivitetsstöd vid arbetsmarknadspolitiska program.
7.4 EU-regler
Alla som arbetar i Sverige omfattas av den arbetsbaserade försäkringen och därmed av reglerna om sjukanmälan i AFL och SjLL. Den som bor eller vistas i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz kan dock även göra sjukan-mälan till den behöriga institutionen på bostads- eller vistelseorten.
För en mer ingående beskrivning av EU-reglerna se Vägledning 2000:2 För-säkrad i Sverige genom bosättning eller arbete och Vägledning 2004:11 Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner m.m.
7.5 Motiv för anmälningsskyldighet
Det främsta motivet till anmälningsskyldigheten är att Försäkringskassan ska kunna kontrollera att förutsättningarna för rätt till sjukpenning är upp-fyllda i varje enskilt fall.
Försäkringskassan har ansvar för att utreda orsaker till nedsättning av ar-betsförmågan, uppmärksamma rehabiliteringsbehov och se till att rehabili-teringsinsatser påbörjas så snart det är möjligt av medicinska eller andra skäl. Försäkringskassan kan inte vidta några sådana åtgärder innan man fått kännedom om ett sjukdomsfall.
7.6 Sjukpenning vid för sen anmälan
Som huvudregel gäller att sjukpenning inte ska betalas ut för tid som gått innan ett sjukdomsfall anmälts till Försäkringskassan. I vissa situationer kan man dock göra undantag från denna regel. Sjukpenning får betalas ut för tid innan sjukdomsfallet anmälts till Försäkringskassan om det funnits hinder för den försäkrade att göra anmälan eller när särskilda skäl talar för att sjuk-penning ändå bör betalas ut. (3 kap. 14 § AFL)
Bestämmelserna om sjukpenning för tid före anmälan fick sin utformning på förslag av Socialförsäkringsutredningen. Utredningen diskuterade frågan om när det kan finnas särskilda skäl att betala ut sjukpenning för tid före anmä-lan. I betänkandet sägs att det ibland kan vara oskäligt att den försäkrade går miste om sin sjukpenning trots att det inte funnits något hinder för att göra anmälan i rätt tid. Sjukpenning ska då kunna betalas ut trots att sjukanmälan gjorts för sent, om det finns särskilda skäl för det.
En försenad anmälan ska därför inte leda till att någon går miste om sin sjukpenning när hon eller han vårdas på sjukhus. Inte heller när försummel-sen i andra fall kan anses vara ursäktlig och inte har påverkat kassans kon-trollmöjlighet ska den behöva medföra att en försäkrad blir utan sjukpen-ning.
Det är omständigheterna bakom varje försenad anmälan som avgör om sjukpenning kan betalas ut. Omständigheter som var och en för sig inte kan anses vara hinder eller särskilda skäl kan sammantagna vara anledning till att betala ut sjukpenning för tid före anmälan.
(Betänkandet ”Sjukpenning och yrkesskadeförsäkring”[SOU 1952:39]
s.307)
Den dag som Försäkringskassan fastställer som den första dagen i en sjuk-period är utgångspunkten vid fastställande av karensdag. Om Försäkrings-kassan beslutar att inte betala sjukpenning för tid före anmälan men ändå bedömer att sjukperioden började tidigare kan karensdagen infalla före sjuk-anmälan. Se vidare avsnitt 12.1.
7.6.1 Större individuell hänsyn
Enligt praxis var det länge nödvändigt att hålla strikt på kravet om sjukan-mälan i rätt tid för att ha möjlighet att bedriva en effektiv sjukkontroll och därigenom förhindra missbruk av sjukförsäkringen. Undantagsregeln tilläm-pades därför restriktivt.
FÖD avgjorde under 1980-talet ett antal mål angående sjukpenning för tid före anmälan. (FÖD 1981:21, FÖD-dom 473-1981, FÖD-dom 1703-1981, FÖD-dom 2461-1983 och FÖD-dom 338-1984) Praxis enligt dessa domar innebär att större hänsyn tas till den försäkrades individuella förhållanden vid tiden för insjuknandet och de omständigheter som medfört att sjukanmä-lan gjorts för sent. Det måste dock alltid avgöras från fall till fall om en för-säkrad har rätt till sjukpenning trots att hon eller han försummar att göra sjukanmälan i tid. FÖD fäste stor vikt vid om Försäkringskassans möjlighet till kontroll påverkats eller inte genom att anmälan försenats.
Egenföretagaren Eija sjukanmäler sig fredagen den 7 december. Det framgår av hennes försäkran för sjukpenning att hon på grund av hu-vudvärk inte kunnat arbeta den 7 december.
Dagen efter var huvudvärken över och Eija var frisk från och med lör-dagen den 8 december till och med månlör-dagen den 10 december, men hon friskanmälde sig inte hos Försäkringskassan. Natten till tisdagen den 11 december insjuknade Eija åter och hon hade över 40 graders feber på morgonen. Efter att ha tagit två tabletter sov hon hela dagen.
Av försäkran framgår även att hon på grund av förkylning har avhållit sig fullständigt från arbete från och med tisdagen den 11 december till och med fredagen den 14 december. Eija var frisk från och med lörda-gen den 15 december.
Sjukdomsfallet som anmäldes den 7 december avslutades inte genom någon friskanmälan innan det nya sjukdomsfallet inträffade den 11 december. Försäkringskassan gick därför inte miste om sin kontroll-möjlighet trots att Eija inte anmälde det senare sjukdomsfallet.
Arbetslöse Anders besöker en akutmottagning. Efter lång väntetid ge-nomgår han en besvärlig spolning av bihålorna. Anders beger sig där-efter till bostaden där han först måste se till att de tre barnen kommer i säng. Han är medtagen och glömmer att göra sjukanmälan innan han
själv somnar för natten. När Anders vaknar dagen därpå ringer han till Försäkringskassan och sjukanmäler sig. Hans glömska kan med hän-syn till omständigheterna anses vara ursäktlig och bedöms därför vara ett särskilt skäl för att acceptera den för sena anmälan.
Det förekommer att försäkrade misstar sig och tror att Försäkringskassan underrättas om ett besök på en poliklinik eller annan sjukhusmottagning.
Praxis innebär att det kan anses finnas särskilda skäl att godta en för sen anmälan när missuppfattningen framstår som ursäktlig. (FÖD:s dom 2461-83)