Förutsättningar för rätt till sjuklön

Rätt till sjuklön gäller den som har en anställning och som på grund av sjukdom är förhindrad att arbeta (1 § SjLL). Detta innebär att uppdragstaga-re och egenföuppdragstaga-retagauppdragstaga-re inte omfattas av sjuklöneuppdragstaga-reglerna. För dessa grupper, liksom för arbetslösa, gäller AFL från första dagen i ett sjukfall.

Det finns ingen definition av sjukdomsbegreppet i SjLL. Den tolkning av begreppet som gjorts vid tillämpningen av sjukpenningreglerna i AFL ska gälla även vid tillämpningen av sjuklönebestämmelserna. Detta framgår av 4 § SjLL.

4.1.1 Vem är arbetstagare?

Varken SjLL eller AFL innehåller någon definition av begreppen arbetsgi-vare och arbetstagare. I de flesta fall är det enkelt att fastställa om det före-ligger ett anställningsförhållande. Om det uppkommer en tvist i frågan får den avgöras efter arbetsrättsliga principer. Se även avsnitt 13.7.

Gränsdragningen mellan arbetstagare och olika former av uppdragstagare och egenföretagare görs genom en helhetsbedömning av avtalet mellan par-terna och övriga omständigheter i fallet. Om den som åtagit sig att utföra ett arbete är arbetstagare eller egenföretagare beror på omständigheterna. Så-dant som har betydelse vid bedömningen är exempelvis om den som åtar sig arbetet är skyldig att personligen utföra det, vem som står för material, ma-skiner och liknande och hur ersättningen för arbetet bestäms. Detta framgår av sjuklönelagens förarbeten. (Prop. 1990/91:181, avsnitt 4.2, s. 39 och av-snitt 8.1, s. 67)

Enligt praxis anses en företagsledare, som arbetar som verkställande direk-tör och uppbär lön från ett aktiebolag, vara arbetstagare i förhållande till bolaget även om hon eller han äger samtliga aktier (RÅ 1997 not 221).

Någon gång kan problem uppstå när det gäller att fastställa om en försäkrad ska betraktas som arbetstagare eller uppdragstagare. SGI av anställning kan också baseras på vissa uppdragsersättningar. Den som är arbetstagare kan i allmänhet få sjukpenning först från och med den femtonde dagen i sjukperi-oden – medan en uppdragstagare kan vara berättigad till sjukpenning redan från och med den första sjukdagen efter karensdagen. Som första åtgärd i ett sjukpenningärende måste Försäkringskassan därför ta ställning till vilken kategori den försäkrade tillhör.

4.1.2 Flera arbetsgivare

Om en anställd har flera arbetsgivare har varje arbetsgivare för sig skyldig-het att betala sjuklön. Det blir på det sättet möjligt för en arbetstagare, som får sin arbetsförmåga delvis nedsatt, att få sjuklön från en arbetsgivare även om han kan utföra sina arbetsuppgifter hos en annan.

För en arbetstagare som har flera arbetsgivare kan sjuklöneperioderna infal-la olika i tiden hos respektive arbetsgivare. En och samma kalenderdag kan därför ersättningsfrågan vara aktuell såväl hos Försäkringskassan, då löneperioden hos en arbetsgivare löpt ut, som hos en arbetsgivare där sjuk-löneperioden ännu pågår. För att kunna beräkna sjukpenningen i ett sådant fall måste Försäkringskassan dela upp SGI:n i förhållande till inkomsten från varje arbetsgivare för sig.

4.1.3 Blandad inkomst

Ersättning för bortfall av uppdragsinkomster på grund av sjukdom betalas från sjukpenningförsäkringen. Om en försäkrad har inkomster från såväl uppdrag som anställning, medför detta att ersättning kan utbetalas i form av sjuklön och sjukpenning parallellt. När ett sådant ersättningsärende blir ak-tuellt måste Försäkringskassan fördela SGI:n på anställningsinkomst respek-tive uppdragsinkomst. (Prop. 1990/91:181, avsnitt 4.2, s. 39)

4.1.4 Kvalifikationsregler

En arbetstagare som anställts tills vidare eller har ett tidsbegränsat anställ-ningsavtal som avser en månad eller längre omfattas av SjLL från och med första anställningsdagen. Reglerna om kvalifikationstid finns i 3 § SjLL.

Josefin har avtalat med en jordgubbsodlare om att plocka jordgubbar i en månad. Hon ska börja anställningen den 27 juni. Den 25 juni blir hon sjuk och kan inte börja arbeta förrän den 3 juli. Johanna omfattas av

SjLL:s bestämmelser från och med den 27 juni, och har därför inte rätt till sjukpenning under sjuklöneperioden den 28 juni till och med 2 juli.

Om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad fordras att arbets-tagaren tillträtt anställningen och varit anställd under fjorton kalenderdagar i följd för att hon eller han ska omfattas av SjLL. Dagar då den anställde varit frånvarande från arbetet utan giltigt skäl räknas inte med i fjortondagarspe-rioden.

Sven har avtalat med kommunen om anställning under tre veckor med snöröjning. Han börjar anställningen den 13 januari. Den 27 januari blir han sjuk. Under tiden den 13 januari till och med den 26 januari har Sven varit frånvarande från arbetet två dagar utan giltigt skäl. Han om-fattas därför inte av SjLL förrän från och med den 30 januari. Först då har han varit anställd under en sammanhängande tid av fjorton dagar – när två dagar med ogiltig frånvaro och en karensdag räknats bort.

När man beräknar kvalifikationstiden ska tidigare anställningar hos samma arbetsgivare räknas med. Det gäller under förutsättning att tiden mellan an-ställningarna inte är längre än 14 dagar. (3 § SjLL)

Vera anställs som vårdbiträde på sjukhemmet i fem dagar (den 2 april till och med den 6 april). Den 9 april anställs hon åter i fem dagar av samma arbetsgivare till och med den 13 april. Den 20 april anställs Vera ytterligare en gång av samma arbetsgivare. Denna gång sträcker sig anställningsperioden till den 30 april och uppgår alltså till 11 da-gar. Från och med den 24 april uppfyller Vera kvalifikationsvillkoret för rätt till sjuklön. Hon har då varit anställd av sjukhemmet i 14 ka-lenderdagar.

Ett avtal om behovsanställning kan inte jämställas med en fast anställning.

En person som kallas in för att arbeta vid behov har inte alltid rätt till sjuk-lön, även om det finns ett avtal om lön och andra förmåner som gäller tills vidare. Det beror på hur anställningsavtalet är formulerat.

Sergio är anställd som sjukvårdsbiträde, och arbetar vid behov. Han har skrivit ett avtal med sin arbetsgivare om lön m.m. som gäller tills vidare, men av avtalet framgår att varje arbetstillfälle är ett separat an-ställningstillfälle. Om Sergio blir sjuk har han inte rätt till sjuklön,

ef-En anställd som på grund av kvalifikationsvillkoren inte omfattas av SjLL kan i stället omfattas av AFL och ha rätt till tim- eller dagberäknad sjukpen-ning under de två första veckorna (3 kap. 10 § andra stycket AFL). Se även avsnitt 13.8.