För att återgå till den forskningsfråga som ställdes inledningsvis, ”När får etnicitet betydelse?”, kommer svaret att bli beroende av hur begreppet et- nicitet tolkas. Vanligen översätts etnicitet som en skillnad från det ”nor- mala”. Det vill säga ”invandrare” är etniska eftersom de är annorlunda än ”svenskar”. Skillnaderna kan utgöras av språk, religionsutövning, kultur- skillnader, men också av en persons utseende. Det stora dilemmat med be- greppet etnicitet är att det till stor del fungerar som en kategoriserande variabel. Kategoriseringar har vidare en tendens att verka typiserande men också stereotypiserande. Stereotypa kategoriseringsvariabler ligger dessutom inte sällan till grund för en slags kunskapsbas om ”de andra”. Jag har bland annat illustrerat detta via den kurslitteratur som används inom vård och omsorg för att beskriva olika folkgrupper, nationer och kulturer på ett kategoriskt och essentialistiskt sätt.
För att på ett annat sätt visa när, hur och att etnicitet har en betydelse i äldreomsorgen har jag försökt angripa etnicitetsbegreppet från ett kon- struktivistiskt perspektiv. Att betrakta etnicitet som föreställningarna om varandras identiteter har därför varit ett centralt tema texten igenom. Detta har varit speciellt viktigt för mig med tanke på den essentialism som etnicitetsbegreppet omgärdats av inom vård- och omsorgsforskningen. Föreställningar om varandra påverkar såväl handlingar som strukturer på till exempel en arbetsplats. Etnicitet är att betrakta som interaktioner vil- ka företrädelsevis är underbyggda av föreställningar om varandra. Utifrån ett sådant förhållande är etnicitet mycket mer än individuella uttryck och förväntningar. Särskilt viktiga blir dessa föreställningar om de bakas in i en utbildning som är institutionaliserad och institutionaliserande.
Det huvudsakliga syftet med avhandlingen har varit att presentera al- ternativa synsätt på omsorg och etnicitet och frågorna har handlat om be- tydelser av och meningen med etnicitet i äldreomsorgsarbetet. Det materi- al som jag fått fram genom de tre genomförda studierna är exempel på si-
tuationer där etnicitet får mening i äldreomsorgsarbetet. I nedan angivna figur har jag komprimerat några situationer som illustrerar betydelsen av etnicitet. I figuren 16. har jag gett etnicitet definitioner enligt kategorise- ringar som i materialet synliggjort föreställningar om varandras identite- ter.
Definition Betydelse Exempel
Etnicitet som kultur ”Kulturell sensitivitet” Tillskriven subjektsposition Etnicitet som religion Religionsfrihet Normalisering Etnicitet som språk Färdighet/Identitet ”Bra” svenska
Etnicitet som hudfärg Ras Rasism
Figur 16. Exempel på betydelsen av etnicitet Etnicitet som kultur
Några kollegor på en arbetsplats ger uttryck för en ”kulturell sensitivitet” när de ber vissa ”muslimska” kollegor som inte kan cykla att fråga sina män om de får lov att lära sig att cykla på jobbet (beskrivet i kapitel sex). Kommunikationen är en illustration av hur en ”kulturell medvetenhet” och kollegors vilja till ett hänsynstagande av kulturell olikhet blir effekten av ett kulturaliserande och etnifierande förhållningssätt. Interaktioner som denna leder till ett tillskrivande och intagande av subjektpositioner som kanske inte alla ”muslimska” kollegor är beredda att ikläda sig. Etnicitet som religion
Under den period som jag tillbringade i hemtjänsten kunde en av medar- betarnas obekymrat utöva bönestunder i lokalens vilorum. Jag uppfattade inte att den här personen på något sätt behandlades annorlunda eller av- vikande på grund av sin religionsutövning. Tvärtom informerades jag som om det vore vilken praktiskt detalj som helst. Beslöjade kvinnor inom äld- reomsorgen ansågs emellertid som något mer problemfyllda (se kapitel sju). Klienternas rädsla för det annorlunda användes som ett argument för varför slöjan kunde ses som ett problem. De kvinnor som i fikarummet tog av sig slöjan eller de som valde att knyta upp den som en hästsvans le- gitimerade en slags anpassning och därmed normaliserade de sitt avvi- kande utseende.
Etnicitet som språk
Språkkunskaper kan på flera sätt leda till en utsatthet i arbetet för personal som kan andra språk än svenska och engelska. Det kan exempelvis uppstå konflikter då personal som behärskar språk sammanförs med klienter som pratar samma språk. Det kan handla om att personal med språkkunskaper inte känner att det vill agera tolkar och att arbetet med klienterna känns belastande. En utsatthet i arbete relaterat till språk kan också handla om att via språk bli kategoriserad i en så kallad ”invandrargrupp”. Därför finns det personer som kan språk, men som inte talar om det.
Etnicitet som hudfärg
I Sverige omnämns inte rasbegreppet speciellt frekvent. Att använda be- greppet ras i detta sammanhang handlar om att skapa förståelse för att utseende och hudfärg har en inverkan på hur människor kommer att be- trakta och bemöta varandra. Det finns personal i äldreomsorgen med mörk hy som blir utsatta för rasism av klinterna. I ett fall handlade det om att en mörkhyad kvinna blev tillsagd av en klient att inte röra hennes mat med sina svarta händer. Samtidigt finns det personal med invandrarbak- grund som inte är mörkhyade och som klienterna tror är från Gotland på grund av en spårad brytning i språket (se kapitel sju). Denna åtskillnad i behandling från klienternas sida är exempel på hur föreställningar om ras skapar en utsatthet i arbetet för de som är mörkhyade.
Utifrån det empiriska materialet står det följaktligen att finna intres- santa villkor som påvisar betydelser av etnicitet i äldreomsorgen. Jag häv- dar förutom detta att förhållningssättet till etnicitetsbegreppet är centralt för att förstå hur mänskliga interaktioner bidrar till reproduktionen av so- ciala strukturer. Reproduktionen får dessutom inverkan på hur det prak- tiska arbetet utförs och fördelas i det dagliga livet. Händelserna utgör på inget sätt någon slags regelbundenhet inom äldreomsorgen, utan är exem- pel som presenterats för mig som forskare, där och då. Med hjälp av andra metoder vid andra tillfällen skulle andra situationer presenteras. Med de teoretiska och metodologiska utgångspunkter jag har haft illustrerar de emellertid situationer som synliggör diskurser och strukturer om etnicitet.
Exemplen ovan fungerar som en hjälp för att förstå hur diskursiva for- mationer skapar villkor för inkluderingar och exkluderingar inom äldre- omsorgsarbetet. ”Kunskaper” om etnicitet utvecklar föreställningar om varandras identiteter. Detta innebära att likaväl som ”svenskar” tror sig veta vem/vad ”invandrare” är, har ”invandrare” övertygelser om vem/vad ”svenskar” är. Föreställningar om varandras identiteter skapar situationer där det kan bli omöjligt att undvika etnifierande tankar om varandra. De utgör i stället ”naturliga kunskaper” om varandra. Detta sätt att kommu- nicera är att betrakta som förhållanden där vi gör varandra.