Etnicitet får olika betydelser i olika kontexter vilket kan förstås som att individers identiteter inte kan ses som fasta konstruktioner. Därmed kan inte heller föreställningarna om varandras identiteter utgöra en slags ob- jektiv kunskap, utan kommer att förändras beroende på vem vi möter och i vilken situation. För att återgå till exemplet om manlighet och omsorgs- arbetet ( se kap. 5) där omsorgsarbetarna menade att klienterna inte hade problem med manliga läkare på samma sätt som manliga omsorgsgivare, så betyder det att manlighet får särskilda konnotationer beroende på kon- texten. Även i relation till etnicitet har klassbaserade och genusrelaterade föreställningar betydelse, vilket kommer att få återverkan på föreställ- ningarna om varandra. Klass, genus och etnicitet påverkar varandra och fungerar ibland var för sig som underordnade markörer och ibland till- sammans. Som analytiska redskap kan samverkan mellan dessa koncept förstås utifrån begreppet intersektionalitet. de los Reyes, Molina och Mu- linari (2002) skriver i boken Maktens (o)lika förklädnader följande:
Idén om intersektionalitet tar sin utgångspunkt i en förståelse av makt som en multidimensionell konstruktion där kön- klass och ras/etnicitet är konsti- tuerade (bärande) principer. Ojämlikhetens materiella bas är given utifrån de olika positioner som människor har i var och en av dessa maktstrukturer.
Intersektionalitetsperspektivet synliggör hur dessa olika positioner konstitu- erar varandra. Detta är en process som sker simultant i tid och rum. Det finns inga sociala positioner (eller identiteter) som inte konstrueras utifrån klass, kön och ras/etniska asymmetrier (de los Reyes, Molina & Mulinari 2002: 25).
Manligt, kvinnligt och etniskt betraktas på ett sätt var för sig och på ett annat i integration med varandra. Den centrala utgångspunkten för ett in- tersektionellt perspektiv är att belysa hur etnicitet/ras, sexualitet och kön kan få olika betydelser beroende på situationen. Detta innebär att diskri- minering i arbetslivet måste brytas ner och analyseras fall för fall. Exem- pelvis omfattar inte etnisk diskriminering alla som betraktas som ”etnis- ka” utan mekanismer som genererar underordning kan ibland hos en och samma person ordna kön som utslagsgivande, en annan gång prioritera sexualiteten för att gången efter fokusera på personens etnicitet. En analys som utgår från intersektionalitet gör det möjligt att betrakta diskrimine- ring som något dynamiskt. Det betyder att etnisk diskriminering inte kan ses som statiska företeelser som alltid ger samma resultat.
I en av intervjuerna nyanserades vikten av en intersektionell analys för att förstå diskriminering i äldreomsorgsarbetet. Då jag i en intervju med en man som har invandrarbakgrund frågade om hans erfarenheter av et- nicitet på arbetsplatsen berättade han om när en kvinnlig praktikant från Ghana gick bredvid honom i hemtjänsten:
Informanten: Jag har haft en elev nu i fyra veckor, det var en kvinna, hon var från Ghana och hon var svart såklart. Det finns några på jobbet som inte gil- lar svarta och det finns några äldre som inte gillar svarta, så är det bara. Men i alla fall, den första veckan var jag i Barcelona och då var hon tillsammans med två tjejer i gruppen och hon tyckte inte alls om att jobba med dem. Det var mycket snack och de frågade alltid henne om hon var gift, om hon var skild, ja om alla sådana personliga grejer. Hon tyckte att det var jättejobbigt. Hon sa till mig att de ville veta allt om henne. Hon var så glad när hon var med mig därför jag frågade ingenting. Ok, om hon ville berätta något så lyssnade jag, men ville hon inte så struntade jag i det. Det är hennes sak. Men hon sa att hon hade jobbat inom hemtjänsten på kvällen innan och alltid le- tat efter killar att arbeta med därför att hon ville jobba med killar. Hon sa att det är mycket bättre att jobba tillsammans med en kille än att jobba med tje- jer. Så det finns många som vill jobba tillsammans med killar.
Linda: Kan det bero på att hon sig kände utanför eftersom hon var svart och att killar också betraktas som utanför?
Informanten: Ja, kanske, men att vara svart är ett problem. Det är det tyvärr. Det är så och jag vet inte varför. Om man är rädd för dem… Kanske de äldre i alla fall. På deras tid fanns inga svarta i Sverige, så, så klart om det kommer en svart hem till dem så, blir de rädda. Några av dom (äldre) är väldigt, väl- digt hemska. Usch, de vill inte att någon ska ta i deras smörgås med sina svarta händer, säger dom. Herre Gud nej, så kan man ju inte säga.
Linda: Sa någon det så att kvinnan hörde det?
Informanten: Ja, …..Lyssna inte på dem, sa jag. Det är ingen idé att diskutera med dom [klienterna]. Det är bara att låtsas som ingenting, sa jag. Men, det är klart att hon sa ok, men jag vet att där inne måste det kännas. Det är klart att det måste. Tänk, att behöva lyssna på sånt att de inte vill ha ens händer. Nej, det är inte kul. Hon är mycket trevlig men hon sa till mig att hon hade svårt att hitta jobb, att hon alltid hade problem med det för att hon är svart. Och hon är riktigt svart…. Mycket trevlig tjej, mycket trevlig… Men tyvärr är det så och jag vet inte varför. Men i mitt land (Chile) är det samma sak. Så är det över hela världen. Som min mamma sa när jag var liten – Om du inte äter hela maten kommer de svarta och hämtar dig! Tänk, så sa hon.
[manlig medarbetare i hemtjänsten]
Mannens berättelse visar hur föreställningar om etnicitet och ras skapar processer av underordning både på mikro- och makronivå. Klientens be- mötande av den svarta kvinnan är rimligtvis ett uttryck av rasism14. Men
det kan även tolkas som en specifik och individuell händelse där klienten formulerade sina personliga åsikter om svarta människor och kan därför utgöra en isolerad engångsföreteelse. Informanten inledde berättelsen om sin elev med att det även finns personer på jobbet som inte tycker om svarta och det måste förstås som att föreställningar om ras har betydelse i arbetslivet, såväl i klientrelaterade som kollegierelaterade relationer. Den svarta kvinnan hade också sagt att hon hade svårt att hitta något arbete, vilket hon trodde berodde på att hon var svart. Det ligger något bakom hennes egen tolkning om sin situation på arbetsmarknaden eftersom det finns slående skillnader bland andelen arbetslösa personer födda i Afrika och Asien jämfört med andra invandrargrupper (Schierup 2006 a, b). Vis- sa etniska gruppers ställning på arbetsmarkanden kan därmed härledas till rasifierade strukturer som har sin bäring på samhällsnivå.
Det mest intressanta i det här sammanhanget är dock hur kön och et- nicitet samverkar och hur etnicitet görs till egenskaper i mötet med klien- ten. Hennes etnicitet blir så pass betydelsefull att kvinnans femininitet verkar försvinna. Trots att kvinnor vanligen har mer ”naturligt” tillträde till omsorgsuppgifter jämfört med män och trots att invandrade vård- och
omsorgsgivare ofta betraktas som ännu mer ”naturliga” för arbetet, så gällde det inte det här fallet. Kvinnans ras, det vill säga inte enbart hennes hudfärg i sig, utan också föreställningar som hennes hudfärg ger upphov till, ger henne en kroppslig position som neutraliserar könet i det här ex- emplet. Detta är mycket tänkvärt eftersom äldreomsorgen generellt sett betraktas som en kvinnligt könad organisation som i princip kräver kvin- nor. I det här fallet är kvinnan inte enbart kvinna utan en kvinna från Ghana, vilket skapar incitamenten för rasism därför att föreställningar om ras frambringar en specifik (stereo)typ av en kvinna från Ghana.
Mannen från Chile verkar i samma situation ”förlora” både sitt kön och sin etnicitet och i lika stor utsträckning som den svarta kvinnans femi- ninitet försvinner och hennes etnicitet blir central, osynliggörs hans kön och etnicitet i jämförelse med hennes och han passerar som ”normal” i re- lation till henne. Han betonar också att tingens ordning är densamma i Chile, att den binära oppositionen mellan svart och vit bär på samma be- tydelser även där. Betydelsen av etnicitet är alltså kontextuell och i andra arbetssituationer kan mannen komma att betraktas som ”man” eller ”in- vandrare” och ibland som båda.