En etniskt kodad arbetsmarkand har medfört att allt fler personer med invandrarbakgrund söker sig till arbeten inom äldreomsorgen. Framfö- rallt därför att det finns lediga jobb inom yrkesområdet, men också för att
personer med invandrarbakgrund länkas dit via olika samhälleliga instan- ser såsom arbetsförmedlingen och genom annan verksamhet för arbetssö- kande som till exempel praktikplatser och andra arbetsmarknadsåtgärder. Under de senaste åren har inte bara fler kvinnor med invandrarbakgrund fått arbete inom äldreomsorgen utan också män med invandrarbakgrund har blivit vanligare på arbetsplatserna. Eftersom manlig personal överhu- vudtaget är en ganska ovanlig syn inom äldreomsorgen uppfattade jag männen med invandrarbakgrund som en intressant grupp att studera ur flera aspekter. Jag trodde att manligheten och synen på sig själv som man- lig personal i en kvinnodominerad arbetsorganisation kunde förmedla något viktigt om köns- och genusrelationer inom yrket. Jag ville också prata med männen om de föreställningar om invandrarmannen som flore- rar i vårt samhälle, till exempel som ”familjeman”, ”machoman” och ”modersfixerad”. Studiet gick ut på att försöka få manliga medarbetare med invandrarbakgrund inom äldreomsorgen att bli intervjuad av mig. Jag sände ut brev till 82 äldreomsorgsverksamheter i Malmö stad. I brevet erbjöd jag manliga personer med invandrarbakgrund att ta kontakt med mig om det kände att de hade lust och möjlighet att delta i ett forsknings- projekt omkring etniska relationer i äldreomsorgen. Resultatet blev att sex personer kontaktade mig och meddelade att de ville ställa upp. Efter- som jag i upplägget av studien hade för avsikt att genomföra tre intervjuer med varje informant slutade det med att tre personer ansåg sig villiga att ställa upp. De tre som inte ville genomgå tre intervjuer erbjöd kontakter via telefon och jag ställde också en del frågor till de här personerna. Ingen av dessa tre personer är dock representerade i det empiriska materialet.
Genom intervjuerna ville jag fånga aspekter av genus och etnicitet i re- lation till omsorgsarbetet. Syftet med att genomföra tre intervjuer med varje informant var att jag bedömde det som att personerna i fråga be- hövde få tid på sig att fundera över de frågor som jag önskade ställa. Vid en första träff med männen, som jag träffade var för sig, informerade jag om studiens upplägg och syfte. De fick såväl skriftlig som muntlig infor- mation omkring mitt avhandlingsprojekt. Jag berättade om de tre inter- vjutillfällenas huvudteman och gav dem frågor som jag önskade att de skulle fundera över till intervjuerna. Informanterna fick vid första samta- let information om vad deras samtycke till deltagandet i studien innebar. De undertecknade där en skriftlig samtyckesblankett med upplysningen att vederbörande har rätt att avbryta sitt deltagande när som helt under studien och dessutom kan begära att ta tillbaka all information som läm- nats även efter det att studien genomförts.
Två av männen kom till mitt kontor och vi genomförde intervjuerna i ett lämpligt rum på min arbetsplats. Den tredje mannen önskade att jag kom till hans arbetsplats och där genomfördes intervjuerna i ett särskilt
samtalsrum som fanns på arbetsplatsen. Intervjuerna bandades för att på ett enkelt sätt dokumentera det som sades. Det skulle vara omöjligt för mig att anteckna allt det som vi pratade om. Dessutom är det stor risk att viktig information går förlorad om forskaren samtidigt måste koncentrera sig på att både föra ett samtal och skriva. De genomförda intervjuerna i denna avhandling kan klassificeras som intensivintervjuer enligt den typo- logi som upprättats av Halvorsen (1992). Intensivintervjuer är ett samtal där intervjuaren uppmuntrar informanten att med egna ord formulera så- dana erfarenheter och attityder som är relevanta för problemställningen.
Jag har genomförde således tre djupintervjuer med tre män med in- vandrarbakgrund, sammanlagt fördelade på nio intervjutillfällen. Frågor till intervjupersonerna inordnades under följande tre teman (se även bila- ga 2):
• Omsorgen som moraliskt arbete • Etniska relationer i äldreomsorgen • Den manliga identiteten i omsorgsarbetet
Teman med underfrågor har använts och informanterna har till viss del varit styrda av dessa teman. Därför kan man inte säga att frågorna alltid har fötts fram spontant under samtalet, utan intervjuguiden med under- frågor följdes. Fler frågor och funderingar utvecklades utifrån det Kvale (1997) kallar ”kvalitativ forskningsintervju.” Denna metod har som syfte att förstå ämnen från livsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv. Även om forskningsintervjun till sin struktur liknar ett vanligt samtal, utnyttjar den som professionell intervju ett angreppssätt och en frågeteknik av arte- get slag. Tekniskt sätt är den kvalitativa forskningsintervjun halvstruktu- rerad, det vill säga varken ett öppet samtal eller strängt strukturerat fråge- formulär. Den genomförs enligt en intervjuguide som koncentrerar sig till specifika teman (Kvale 1997: 32).
Intervjuerna är en mellanmänsklig situation och ett samtal mellan två parter om ett tema av förhoppningsvis ömsesidigt intresse. Det har varit av stor vikt att jag som intervjuare kunnat bygga upp en atmosfär där den in- tervjuade känt sig trygg nog att kunna tala fritt om sina upplevelser. Samti- digt är det viktigt att förstå att samtalet i en forskningsintervju inte är nå- got ömsesidigt samspel mellan två likställda parter. Det råder en bestämd maktasymmetri där intervjuaren definierar situationen, introducerar sam- talsämnena och styr genom ytterligare frågor under intervjuförloppet (Kvale 1997: 119). Det är min uppfattning att jag hade en relation till in- formanterna som inbegrep trygghet och respekt för varandras positioner i forskningsintervjusituationen. Vi drack kaffe och fikade under intervjuer- na för att det skulle kännas lite mer avslappnat och samtalsliknande.
de sig noga genom att läsa igenom frågorna under de olika temaområdena och varje intervju varade en till en och en halv timme. Samtliga intervjuer gjordes på informanternas fritid och de erhöll ingen ekonomisk ersättning för sitt deltagande.