Skolans valfrihetsreform har i hög grad kopplats till elever och föräldrars rätt att själva få välja skola. Den enskilda elevens skolgång är med andra ord inte längre bestämd till en skola i det upptagningsområde där eleven bor. I princip är det numera möjligt för varje elev att själv välja vilken skola
som hon eller han önskar gå i. Reformens centrala argument har gjort gäl- lande att ökad valfrihet bidrar till både stimulans och pedagogisk utveckling i skolan (Bunar 2002). Praktiken tycks dock ha utvecklats i en helt annan riktning än vad dessa intentioner anger. Många skolor kämpar snarare med ett scenario vilket Bunar beskriver som ett ”segregationens moment 22” (2001:152). Det vill säga en process där enskilda skolor eller bostadsområ- den tillskrivs dåligt rykte och låg status med anledning av att många ”in- vandrarelever” går i de aktuella skolorna. Detta initierar i sin tur en nedåt- gående spiral, eftersom de som har möjlighet väljer att byta skola eller att flytta från området och ju fler som lämnar den aktuella skolan, desto sämre blir det rykte som den aktuella skolan omges av. Studier genomförda av Skolverket (1996, 2003) bekräftar den bild som Bunar ger och pekar på att rätten att välja skola tenderar att resultera i en både etniskt och socioeko- nomiskt segregerad skola. Förutom att ”svenska” elever tycks undvika att söka sig till skolor där andelen elever med annan etnisk bakgrund än svensk är hög, syns valfriheten enligt dessa studier främst ha blivit ett projekt för elever med högutbildade föräldrar. Sveriges enhetliga grundskoleväsende har därmed i hög grad krackelerat och vad som numera tycks återstå av den gemensamma och enhetliga grundskolan tycks vara reducerat till ett formellt och övergripande likvärdighetsskal (Bunar 2001:259).46
En annan effekt av minskat elevunderlag är att den enskilda skolan drabbas av en alltmer ansträngd ekonomi, vilket riskerar att accelerera far- ten ytterligare i den nedåtgående spiralen. Skolan ställs då inte bara inför att omges av ett dåligt rykte, den hotas även av allt mindre ekonomiska re- surser. Eftersom ett större antal elever innebär ett bättre ekonomiskt un- derlag blir det angeläget för var varje enskild skola att saluföra sin verk- samhet. Skolan måste med andra ord ägna sig åt elevrekrytering och marknadsföring. I den konkurrenssituation som etablerats mellan skolor blir det nödvändigt för varje enskild skola att nogsamt bevaka sina egna intressen vad gäller elevtillströmning och ekonomiska resurser. Något som även uppmärksammas av Skolverket (2003:134), som utifrån fallstudier i Solna och Västerås kommun noterar att konkurrenstänkandet numera ter sig djupt förankrat i skolans verksamhet.
Det är också idén om konkurrens som diskuteras i följande kritiska kommentar, fälld av en rektor i den kommun där jag genomförde fältstudi- en. Vi talade om de förändringar som skett inom skolans organisation och hur detta påverkat verksamheten, varpå han beskrev situationen så här.47
46 Se även Jönsson (1995) för en närmare diskussion om hur jämlikhetsbegreppet för-
svunnit ut från läroplanen och hur en idé om likvärdighet kommit att ersätta tidigare jämlikhetskrav.
47 Innan jag inledde fältstudien i Centrumskolan intervjuade jag ett antal rektorer i
En viktig brytpunkt i den här kommunen är 1992, när det infördes kom- mundelsnämnder och hela skolorganisationen ändrades i grunden. Vi skul- le ändras á la modell (nämner namnet på en annan kommun), med bestäl- lar- och utförarmodell. Vi skulle leka beställare och utförare och vi fick gå på kurser för att lära oss det. Varje skola skulle bli en självständig enhet och så skulle vi konkurrera med varandra. Alla fasta former och modeller som fanns innan ändrades i grunden och i den nya organisationen blev fo- kus på bara den egna enheten.
Denna rektor pekar på att tanken på skolan som en gemensam kommunal angelägenhet i hög grad fått ge vika för ett marknadstänkande, präglat av idéer om konkurrens. Istället för samarbete mellan skolorna har det ska- pats en situation där elever och föräldrar i första hand bemöts som kon- sumenter av skolan (Dovemark 2004).48 Varje skola kämpar kort sagt för
sin egen existens och så såg realiteten ut även i Centrumskolan. Effekterna av den valfrihetsdynamik jag skisserat här gjorde inte bara intrång i det dagliga arbetet, utan upptog även personalens uppmärksamhet i såväl formella mötessammanhang som informella samtal i vardagen. Resone- mang om ekonomi, elevantal och elevunderlag utgjorde en så gott som återkommande inslag i de diskussioner som fördes om verksamheten.
Eftersom valfrihetsreformens effekter i realiteten fördelas så att en del skolor försätts i en situation där de i högre grad tvingas kämpa mot dess ne- gativa konsekvenser, finns det också skolor som gynnas av denna reform. Det är alltså inte alla skolor som ställs inför att brottas med de negativa följdverkningar jag nyss tecknat. Tvärtom finns det skolor som istället blir del av en positiv utvecklingssprial, genom att många elever söker sig till den aktuella skolan och därmed även skapar en konkurrens om elevplatserna.
För att koppla detta resonemang till Centrumskolan och de diskussioner som personalen förde där, vill jag beskriva situationen som att de brotta- des med en problematik där också en alternativ och positiv utvecklingsspi- ral låg i potten. Skolan balanserade med andra ord mellan den positiva re- spektive negativa utvecklingsspiral jag beskrivit. Utan tvekan kämpade de för att upprätthålla den positiva bild som av tradition omgivit skolan, för att därigenom även trygga dess framtida utveckling. I denna strävan ställ- des de emellertid inför att parera det som uppfattades hota denna möjliga och önskvärda utveckling och istället riskerade att sätta fart på en negativ spiral för skolan. I det följande visar jag hur elevers etniska identitet görs till något centralt, för att inte säga, avgörande i dessa sammanhang.
skolorganisation, eventuella problem och aktuella frågor. Utdraget är från en av dessa intervjuer.
48 Se även Skawonius (2005) för en liknande diskussion om hur familjerna numera be-
finner sig på ett konsumtionsfält i relation till skolan, samtidigt som skolan agerar på ett produktionsfält.