Lokaltidningens reportage om skolan präglades dock inte bara av pro- blemskildringar. I skarp kontrast till den morgon då tidningsrubrikerna hävdade förekomsten av en rad problem i Centrumskolan, står den mor- gon när samma tidning rapporterade om skolans höga betygsnivåer. Den- na dag möttes jag redan i kapprummet av en strålande glad lärare. Med tidningen flaxande framföra mina ögon och ett pekfinger som formligen studsade på rubriken Centrumskolan bäst i kommunen i Skolverkets jäm- förelse, jublande hon glatt ”vi är bäst, vi är bäst”. Förväntningarna på att detta reportage skulle bidra till en positiv uppmärksamhet på skolan var inte att ta miste på, vilket på sätt och vis också fick sin bekräftelse redan samma dag. För strax efter lunch levererade skolkontoret en imponerande blomsterbukett och på det bifogade kortet stod det Grattis till goda resul- tat! Lika väl som att lokaltidningen producerade diskutabla skildringar om Centrumskolan, var alltså även det omvända förhållandet möjligt. Den be- tydelse som skolans personal tillskrev ”tidningens” skolrapportering och dess inverkan på allmänheten, speglas också väl i följande synpunkter, när Christina uttrycker sin sympati för kollegerna vid den skola som enligt samma tidningsartikel placerat sig längst ner i kommunens betygsstatistik Det är inte lätt att arbeta i Skogsskolan idag. De gör ett lika gott jobb som alla vi andra, men det här resultatet kommer att hänga i länge för dom, li- kaväl som våra goda resultat kommer att göra det för oss.
Vid sidan om elevsammansättning uppfattas alltså även goda resultat vara viktiga för den enskilda skolans anseende och då inte minst mätbara sådana i form av betyg. Enligt Stigendal (2004) har skolbetygen närmast tilldelats en monopolställning vad det gäller mätningar av framgång i skolan.50 Delvis
beroende på avsaknad av andra mått men också utifrån den enorma bety- delse som betygen faktiskt tillskrivs i skilda kvalitetsmätningar och utvärde- ringar (ibid). I den konkurrenssituation som råder mellan olika skolor före- faller det dessutom ha skett en problematisk förstärkning av den betydelse som just betygen tillförs (Skolverket 2003). Men samtidigt som höga betygs-
50 Stigendal har på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling undersökt den höga
andelen underkända elever och hur detta kan kopplas till relationen mellan skola och samhälle.
Se även Contreras i KRUT, kritisk utbildningstidskrift 2005:1 och Pedagogiska Maga-
sinet 2005:2, ett temanummer med kritiska diskussioner om betyg som mätare på
nivåer blir jordmån för ett gott anseende delger detta endast en starkt redu- cerad bild av den enskilda skolan och dess verksamhet, där arbetsförutsätt- ningar, arbetsinsatser samt elever och lärares uppfattningar om och erfaren- heter av skolan förbigås (Bunar 2001). Stigendal (ibid) liknar situationen vid en strålkastare vars ljusflöde ger stark koncentration på en specifik punkt, medan det som faller i dess skugga mer eller mindre osynliggörs.
Uppenbart är inte heller Centrumskolans betygsnivåer av intresse för enbart lokalpressen. Betygsstatistiken för kommunens skolor förefaller även vara av stort intresse för skolförvaltningen i den aktuella kommunen. Här vill jag också påminna om den förundran med vilken Ingela på skol- kontoret berättade om Centrumskolans elevprestationer, som ”trots” det stora antalet ”invandrarelever” nådde så pass goda resultat. Den fokuse- ring som sker inom olika delar av skolans organisation rörande prestatio- ner i relation till skilda elevkategorier kan, vid en närmare anblick på de kriterier som ligger till grund för Skolverkets betygsstatistik, tolkas som tydligt relaterad till denna statistik.51 De kriterier som ligger till grund för
dessa statistiska beräkningar är; andel pojkar respektive flickor, andel ele- ver med vad som definieras som utländsk bakgrund samt föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå.52 Jämte föräldrars utbildningsnivå till-
skrivs alltså även etnisk bakgrund och kön betydelse för enskilda elevers skolprestationer. Skolverkets betygsstatistik innehåller inte heller bara en beräkning av skolornas faktiska betygsresultat, utan omfattar även prog- noser för den betygsnivå som enskilda skolor kan förväntas uppnå, givet dess elevsammansättning utifrån de angivna kriterierna. I konsekvens med detta beräknas skolor med hög andel elever av kategorin utländsk bak- grund inte uppnå lika höga betygsresultat som skolor med få elever av denna kategori. Medan däremot skolor med hög andel ”svenska elever” förväntas uppnå en relativt hygglig betygsstatistik.
Det vanskliga med statistiska analyser av detta slag och dess tendenser att producera tvivelaktiga förenklingar av socialt komplexa sammanhang, diskuteras bland annat av den brittiske skolforskaren Paul Connolly (1998a). Han menar att sådan statistik medverkar till att reproducera pro- blematiska föreställningar om vissa elevkategoriers bristfälliga skolpresta- tioner.53 Dåliga skolprestationer riskerar nämligen att utvecklas till stereo-
typer, vilka lärare, tjänstemän och politiker gärna använder sig av för att förklara vissa elevkategoriers (sämre) skolprestationer. Enligt Connolly skapar detta en situation där skolans ansvar för sådana resultat tonas ner
51 Skolverket är sedan 2003 03 01 delat i två myndigheter; Skolverket respektive
Myndigheten för skolutveckling. Skolverket är numera tillsynsmyndighet och ansvarar bland annat för den betygsstatistik jag refererar till.
52 http://salsa.artisan.se
53 I Connollys studie är det framförallt ”svarta” elevers bristfälliga skolprestationer
och problemet istället lokaliseras till specifika elevkategorier och deras förväntade underprestationer. Connollys iakttagelser öppnar, som jag ser det, för en kritisk blick på Skolverkets statistikproduktion vars sifferexer- cis i hög grad tycks negligera de vidare sociala sammanhang som influerar den enskilda skolan och dess dagliga verksamhet. Längre fram kommer jag att visa hur Skolverkets statistikkriterier allt som oftast sammanfaller med de förväntningar som Centrumskolans personal riktade mot skilda elevka- tegorier. Det vill säga att pojkar och flickor presterar olika, att elever med ”utländsk” bakgrund presterar sämre än ”svenska” elever och att elever- nas prestationer är förbundna med klassbakgrund.