Lärande genom samtal – möjligheter och svårigheter

Det fi nns, som vi sett i kapitel 6, ett fl ertal uppfattningar i elev- och lärarsam- talen som pekar på de möjligheter som kan fi nnas för att lära om samhället genom samtal. En gemensam uppfattning som uttrycks såväl bland elever som bland lärare är att eleverna i allmänhet tycker att det är kul och intres- sant att diskutera samhällsfrågor. Många är nyfi kna på att höra vad andra i klassen tycker i olika frågor; särskilt i viktiga samhällsfrågor, menar några av lärarna. Det fi nns också inslag i det som diskuteras i klassrumssamtal som man kanske inte tar upp i fritidssammanhang och som kan vara en viktig ”samhällsdemokratisk erfarenhet” som erbjuds eleverna i klassrum- mets olika samtalssituationer. Vidare betonar såväl lärare som elever värdet av att olika synsätt kommer till uttryck genom samtal och diskussioner och att det sker på ett bättre sätt än genom andra inslag i undervisningen. Därigenom kan förutsättningar skapas för att utveckla en ökad förståelse för andras åsikter. En del elever framhåller också att de lär sig bättre när de hör något muntligt och de anser att samtal och diskussioner kan fungera

Avh Kent Larsson-PI-K231007.indd142 142

143

som mer konkreta lärandesituationer än att exempelvis läsa i böcker. Bland positiva elevuppfattningar vill jag även framhålla tankar om att intresset och motivationen för att lära om samhälle och demokrati kan öka i samband med att man diskuterar aktuella samhällsfrågor.

Bland lärarnas uppfattningar möter även en del hinder eller svårigheter som delvis kopplas till traditionella ramar i lärararbetet så som brist på tid och en del organisatoriskt svåra situationer exempelvis med diskussioner i helklass. Samtal betraktas som viktiga, men i praktiken är det ofta svårt. De ser en del svårigheter kring bedömning och betygsättning i samband med samtal och diskussioner. Det handlar dels om risken att vissa elever som strävar efter höga betyg kanske ger uttryck för åsikter som de tror står nära lärarens egna, dels om oklarheter såväl bland dem själva som bland elever om att samtalstillfällen inte bedöms som betygsgrundande i samma utsträckning som andra inslag i undervisningen. Några av de svårigheter som i övrigt tas upp i samtalen handlar om sådant som kommer att disku- teras senare i detta kapitel och som berör frågor om samtalsklimat och den sociala miljön i klassrummet. En sådan gemensam problematik för lärare och elever är att en del pratar för mycket och en del är alltför tysta. Andra svårigheter som kommer till uttryck är när samtal inte tas på allvar av vissa elever och när vissa elever upplever att de inte kan ge uttryck för sina åsikter när läraren lägger locket på.

De möjligheter och de positiva uppfattningar om att lära genom samtal i skolans samhällsundervisning som framkommit genom mina gruppsamtal överensstämmer delvis med vad som givits uttryck för i andra sammanhang. I den nationella utvärderingen av grundskolans so-undervisning undersöks olika sätt att arbeta; en punkt handlar om att ”Läraren och eleverna dis- kuterar tillsammans”. Det konstateras i NU03 att diskussioner i helklass är vanligare nu än vad de var i utvärderingen 1992. Utifrån de studierna kan en slutsats vara att styrdokumentens tal om värdet av samtal i skolan i so-undervisningen fått ett visst genomslag. Samtidigt visar delstudier av lärares och elevers uppfattningar om undervisningen och dess olika inslag att den största skillnaden mellan vad eleverna vill ha för inslag och vad de erbjuds av läraren gäller diskussioner. ”SO-ämnena tillhör de ämnen i grundskolan där eleverna får diskutera mest men det fi nns en önskan från eleverna att få en undervisning som är ännu mer inriktad på diskussioner” (Oscarsson & Svingby 2005, s 32). Den potential som fi nns för att lära om samhälle och demokrati i skolans samhällsundervisning genom samtal och diskussioner som jag noterat utifrån gruppsamtalen med elever och lärare i gymnasieskolan kommer således till uttryck även genom NU03. Detta kan också tas som utgångspunkt för att motivera en fortsatt didaktisk utveckling när det gäller lärande genom samtal och samtalsdemokratiska färdigheter

Avh Kent Larsson-PI-K231007.indd143 143

144

och förmågor. I det sammanhanget behöver frågor om exempelvis bedöm- ning och betyg tydliggöras när det gäller samtal och diskussioner som inslag i undervisningen. Lärarna som deltagit i gruppsamtalen uttrycker, som nämnts tidigare, en svårighet just kring dessa frågor och de framhåller att det även bland eleverna fi nns en osäkerhet om hur samtalen bedöms. Idag saknas detta i uppnåendemål och betygskriterier. Ett inslag i kursplanearbe- tet för GY2007 var att införa ett avsnitt även i gymnasieskolans kursplaner om bedömningens inriktning. I det förslaget framhölls att bedömningen av eleverna i ämnet samhällskunskap skulle inriktas mot deras ”förmåga att argumentera liksom att lyssna på, förstå och tolka andras argument”.67 _Den

här formen av tydligare anvisningar och inte enbart allmänna formuleringar i styrdokumenten om värdet av samtal kan vara betydelsefulla för att ge lärare ökade möjligheter att möta elevernas intresse av diskussioner och samtal i samhällsundervisningen. I det närmast följande avsnittet kommer uppfattningar om vad som utmärker eller karakteriserar lärande genom samtal att behandlas; först mer allmänt och därefter lärande genom samtal med deliberativa kvaliteter.

8.1.2 Vad karakteriserar lärande genom samtal med