Refl exiv samverkan

Till sist i detta kapitel avser jag att knyta ihop några av de tankar om kom- munikation och det gemensamma som behandlats tidigare i kapitlet med hjälp av begreppet refl exiv samverkan. Honneth (2003) har genomfört för- djupade studier av demokratins politiska och sociala ideal utifrån Deweys

demokratisyn med uppfattningen om demokrati som refl exiv samverkan.32

Honneths arbete syftar till, som jag tolkar honom, att visa på att det kan fi n- nas fl er alternativ till den politiska liberalismen än de två former av radikal demokrati som benämns republikanism och proceduralism. Han gör detta genom en rekonstruktion av Deweys demokratiteori med syfte att ”förstå hur Dewey i sin konception tänker samman refl exivt förfarande och politisk gemenskap, hur han sammanför idén om demokratisk deliberation med

32 Det är i boken Erkännande. Praktisk-fi losofi ska studier i kapitel 5 detta sker. Kapitlets rubrik är ”Demokrati som refl exiv samverkan John Dewey och den sam- tida demokratiteorin”.

Avh Kent Larsson-PI-K231007.indd62 62

63

föreställningen om gemensamma målsättningar” (Honneth 2003, s 177).33

Deweys försök att skapa en utvidgad demokrati utgår, enligt Honneth, inte från den kommunikativa rådplägningen, utan från den samhälleliga sam- verkan – detta är också ledstjärnan för Honneth som skriver:

Min tes lyder i all korthet: eftersom Dewey uppfattar demokratin som en refl exiv form av samverkan, så kan han i sin konception sam- manföra de båda elementen rationell deliberation och demokratisk gemenskap, vilka i den samtida demokratiteorin polariserats i två positioner som står mot varandra (Honneth 2003, s 178).

Jag avser inte att gå närmare in på det som gäller det politiska systemet som sådant, utan söka efter några tankar kring i vilken omfattning begreppet refl exiv samverkan och det innehåll som Honneth ger det kan användas i samband med mitt intresse för att studera olika aspekter av samhällsun- dervisning som en kommunikativ och demokratisk praktik. I det samman- hanget blir bland annat talet om ”demokratins individualism” intressant så som Honneth lyfter fram det från Deweys text The Ethics of Democracy från 1888. Demokratins individualism handlar om en tillit till varje individs förmåga att ingå i en gemenskap och att kunskaper om demokrati inte kan tillföras en människa utifrån.

Det måste ta sin början i människan själv, hur mycket än samhällets förtjänster och visdom bidrar. Personligt ansvar, individuellt initiativ, dessa är demokratins kännetecken. (…) Men det är en etisk indivi- dualism, inte en numerisk sådan; det är en frihetens och ansvarets individualism, en individualism som tar initiativ till och för det etiska idealet, inte en laglöshetens individualism (Citerat från Dewey 1888, s 243–244 hos Honneth 2003, s 185–186).

När det gemensamma tas tillvara och ses som ett slags kooperativt projekt så framstår ett ideal som benämns demokrati med syfte att förverkliga gemensamma mål. ”Därvidlag tilltror samhällsmedlemmarna ömsesidigt varandra att kunna fullända sina egna förmågor just på det sätt som tjänar det gemensamma goda” (Honneth 2003, s 186). När det så gäller Deweys demokratimodell i The Public and Its Problems från 1927, såsom Honneth uppfattar den, handlar det bland annat om ett tydliggörande av ”samman- hanget mellan den individuella personlighetsutvecklingen och en demokra- tisk gemenskap, vilken presenteras som ett fritt utbytesförhållande mellan samarbetande grupper” (Honneth 2003, s 190). Han diskuterar vidare det

33 Honneth går tillväga på ett liknande sätt som när han utvecklar sin skiss till erkännandets moral. Han studerar en text från den unge Dewey, The Ethics of Democracy (1888) och en text från dennes senare produktion The Public and Its Problems (1927) för att problematisera olika aspekter av det individuella och det samhälleliga i kommunikativa möten och olika gemenskapsformer.

Avh Kent Larsson-PI-K231007.indd63 63

64

offentliga och statens roll när det gäller att ”säkra sociala betingelser under vilka alla medborgare otvunget och med samma möjligheter kan artikulera sina intressen” (Honneth 2003, s 195–196). Honneth belyser ett annat cen- tralt inslag hos Dewey med följande längre citat:

Vid sökandet efter de betingelser under vilka den outvecklade of- fentlighet som fi nns idag kan fungera demokratiskt, så kan vi utgå från en utsaga om den demokratiska idén i dess allmänna sociala betydelse. Ur individens perspektiv består den i att på ansvarigt sätt och allt efter förmåga bidra till att forma och styra aktiviteterna hos de grupper som man tillhör, samt i att allt efter det behov man har ta del i de värden som gruppen upprätthåller. Ur gruppens per- spektiv kräver denna idé att gruppmedlemmarnas potentialer får möjlighet att utvecklas i samklang med de intressen och tillgångar som är gemensamma (Från Dewey 1927, s 147 citerat från Honneth 2003, s 198).

Enligt Honneth är det viktigt att vi utvecklar ett medvetande om att delat ansvar och samverkan behövs för att den enskilde individen ska ”komma till klarhet över att demokratiska förfaringssätt för viljebildning utgör ett medel för gemensam problemlösning” (Honneth 2003, s 199–200). Flera av de avslutande tankarna hos Honneth handlar om hur en revitalisering av demokratin kan kopplas till en samhällelig kooperativ arbetsfördelning och att erfarenheterna från denna sedan kan användas för att fördjupa den politiska demokratin. En kritisk fråga är hur dessa ideal som närmast byg- ger på uppfattningar från ett förindustriellt samhälle kan förstås idag? Den frågan ligger dock utanför ramen för detta arbete och jag riktar i stället här mitt intresse mot vilka inslag i övervägandet kring en refl exiv samverkan som kan vara av betydelse för skolans samhällsundervisning. En slutsats hos Honneth, som jag anser är viktig ur ett utbildningsperspektiv, är att den mellanmänskliga samverkan som blir resultatet av kommunikativa möten är minst lika viktig som det intersubjektiva talet. Därmed framgår också den betydelse som en öppen och fri kommunikation kan ha för social samverkan och hur betydelsefull en sådan refl exiv samverkan kan vara när unga sam- hällsmedlemmar utvecklar och fördjupar sin demokratiska förståelse och sitt demokratiska handlande. Detta är också att med Dewey och Honneth visa på uppfattningen att idén om demokrati inte enbart är ett politiskt ideal utan också ett socialt ideal.

Avh Kent Larsson-PI-K231007.indd64 64

65

4.3.3 Refl ekterande sammanfattning – skolan som en mötesplats för