Barnets vårdbehov

Rätten till bistånd prövas i förhållande till den enskildes behov. Vårdbeho-vet anses vara grundläggande: I propositionen till LVU uttalades att lagen primärt ska möjliggöra för socialtjänsten att tillgodose barnets behov av vård. Det föreliggande vårdbehovet, och vad som i stunden och för fram-tiden kan göras för att tillgodose detta behov, ska vara bestämmande för socialnämndens insatser.⁷⁵² Vårdinsatser mot den enskildes samtycke knyts i LVU till ett vårdbehov som inte kan tillgodoses på annat sätt: Av 1 § 2 st.

LVU framgår att en förutsättning för lagens tillämpning är att det kan antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av den eller dem som har vårdnaden om honom eller henne och, när den unge har fyllt 15 år, av honom eller henne själv. Vårdbehovet har av Hollander beskrivits som en generalindikation för LVU och ett dolt rekvisit.⁷⁵³

Vårdbehov är i sig ett vagt begrepp och hur barnets behov ska bedö-mas – och vad behövlig vård innebär – preciserades inte i lagen eller dess förarbeten.⁷⁵⁴ Barnets grundläggande behov kommer dock till uttryck i för-äldrabalken: Enligt 6:1 FB har barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn ska behandlas med aktning för sin person och egen-art och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling .⁷⁵⁵

Barnets vårdbehov (behövlig vård) ska anges i den ansökan som social-nämnden inlämnar till rätten (enligt lagens 4 § 2 st.), och målet med vår-den ska anges i vår-den vårdplan som (enligt 11:3 st. 1 SoL) ska upprättas när någon behöver vård utanför det egna hemmet, samt ska målet med

behöv-751. Se t.ex. Leviner (2011) s. 137 och vidare i det följande.

752. Prop. 1979/80:1 s. 583.

753. Hollander (1985) s. 175.

754. Hollander (1985) s. 175.

755. I grundboken för arbetsmodellen Barns Behov I Centrum (BBIC) anges sex aspekter av föräldrars förmåga som särskilt viktiga för att tillgodose barns och ungas behov. Dessa är grundläggande omsorg, säkerhet (en beskyddande funktion som också handlar om att skydda barnet från att utsättas för irrationella reaktioner och skadliga beteenden av föräldrarna och andra omsorgspersoner), känslomässig tillgänglighet, stimulans, vägledning och gränssättning samt stabilitet, Socialstyrelsen (2006d), s. 32 f.

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 151

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 151 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

152 Ingripande på socialrättslig grund

liga insatser beskrivas i den genomförandeplan som ska upprättas för barn och unga som placeras utanför hemmet (11:3 st. 2 SoL).⁷⁵⁶ Vid föräldrars våld och övergrepp utgörs barnets vårdbehov ofta främst av skydd, och möjlighet till bearbetning av våldsupplevelserna. Utifrån LVU:s målsätt-ning om återföremålsätt-ning – och omhändertagande som temporär åtgärd – är målet med vården således också att missförhållandena i hemmiljön ska upphöra.⁷⁵⁷

3.2.3 Samtycke

3.2.3.1 Om vårdnadshavares samtycke till insatser

Insatser inom socialtjänsten för barn och ungdom ska göras i samförstånd med den unge och hans eller hennes vårdnadshavare enligt bestämmelserna i SoL. Som visats i avsnittet om principer ovan (3.1.3.2) är frivillighet och självbestämmande grundläggande principer för socialtjänstarbetet. Vård-nadshavares samtycke (liksom barnets om det fyllt 15 år) ska avse behöv-liga insatser. Om barnet anses ha behov av vård utanför det egna hemmet, ska en vårdplan upprättas, med beskrivning av de särskilda insatser som behövs, det sätt på vilket den unges umgänge med föräldrar, vårdnadsha-vare och andra närstående ska ordnas, målet med vården, samt den vård-behövandes och hans eller hennes vårdnadshavares syn på den planerade vården.⁷⁵⁸

Barnet kan således erhålla behövlig vård genom att vårdnadshavares samtycke lämnas. Sådana insatser kan utgöras av såväl strukturerade öppenvårdsprogram, som personligt stöd eller familjestöd , kontaktperson eller kontaktfamilj, eller placering utanför det egna hemmet.

Ett lämnat samtycke till den vård barnet behöver kan emellertid återkal-las. Vård och insatser på frivillig grund ska upphöra när vårdnadshavare så önskar; dvs. om lämnat samtycke återkallas finns inte längre förutsätt-ningar för fortsatt vård i frivilliga former. Om barnet har placerats i ett annat hem än det egna, och samtycke inte (längre) finns från barnets vård-nadshavare, finns dock viss möjlighet till tvångsingripande med stöd av bestämmelsen om flyttningsförbud i 24 § LVU.⁷⁵⁹ Genom flyttningsförbud förbjuds vårdnadshavare att ta barnet från sin placering.⁷⁶⁰

Flyttningsför-756. Vårdplanen regleras i 11:3 st. 1 SoL och 5:1 a st. 1 SoF, och genomförandeplanen regleras i 11:3 st. 2 SoL och 5:1 a st. 2 SoF. Vård- och genomförandeplanerna ska även uppta åtgärder och insatser som andra huvudmän har ansvar för, 11:3 st. 3 SoL.

757. Se även diskussionen i avsnitten 3.4 och 4.3 nedan om barnets behov av att föräldern får behövlig hjälp.

758. 5:1 a SoF.

759. Bestämmelsen om flyttningsförbud överfördes, i och med 1990 års LVU, från SoL till LVU. Ett beslut om flyttningsförbud ansågs vara att betrakta som en tvångsåtgärd gentemot de inblandade av samma karaktär som ett tvångsomhändertagande. Se prop. 1989/90:28 s. 81.

760. Sådant beslut förutsätter att det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas om han eller hon skiljs från hemmet, och anses främst få betydelse för

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 152

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 152 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

Socialtjänstens insatser för våldsutsatta barn 153 bud avser dock vara en temporär åtgärd och får inte ersätta ett omhänder-tagande enligt LVU.⁷⁶¹

I det följande tas sikte på två rättsliga möjligheter att bereda barnet stöd eller skydd mot en eller båda vårdnadshavarnas vilja. Dessa undantag från frivillighetsprincipen utgörs av vissa insatser till stöd för barnet mot en vårdnadshavares vilja (med stöd av 6:13 a FB) respektive vissa insatser mot båda vårdnadshavares vilja (med stöd av LVU).

3.2.3.2 Insatser med en av två vårdnadshavares samtycke

Om barnet har två vårdnadshavare och endast en vårdnadshavare sam-tycker till en åtgärd till stöd för barnet, kan socialnämnden⁷⁶² enligt 6:13 a FB besluta mot en vårdnadshavares vilja. Bestämmelsen avser fall då perso-nal inom socialtjänst eller hälso- och sjukvård bedömer att ett barn behö-ver viss vård eller vissa sociala insatser och bara den ena vårdnadshavaren ansöker om eller annars samtycker till insatsen eller insatserna.⁷⁶³ Åtgärder som kan komma ifråga vid tillämpning av bestämmelsen är

1. psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling som omfattas av HSL,

2. behandling i öppna former som ges med stöd av 4:1 SoL,

3. utseende av en kontaktperson eller en kontaktfamilj (som avses i 3:6 b st. 1 SoL) eller

4. en insats enligt 9 § p. 4, 5 eller 6 LSS.⁷⁶⁴

Den första punkten avser främst utredning eller behandling som ges inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP ), men utredning eller behandling enligt HSL som ges i privat regi omfattas också. Med behandling avses i första hand olika former av samtalskontakter, och det kan även röra sig om behandling för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning liksom att bar-net bedöms behöva läkemedel inom ramen för behandlingen. Somatisk vård i övrigt omfattas dock inte.⁷⁶⁵ En behandling föregås normalt av en utredning, och socialnämnden kan om det är lämpligt ge medgivande till utredning och eventuell behandling i ett sammanhang, alternativt efter att

barn som har placerats efter frivillig överenskommelse, med stöd av SoL. Bestämmelsen, som innebär att vårdnadshavares bestämmanderätt sätts ur kraft, kan exempelvis aktualiseras om socialnämnd vid vårdens upphörande finner att insatser från socialtjänstens sida behövs för att underlätta en återförening och att barnet inte kan återvända hem utan påtaglig risk för skada rörande dess hälsa eller utveckling. Se avsnitt 3.4.3.3 nedan.

761. Se särskilt JO 1998/99 s. 294 där flyttningsförbud kom att gälla i ett år och åtta månader.

762. Sådant beslut måste tas av nämnd, dvs. får ej delegeras till någon utanför nämnd. Se 10:5 SoL.

763. Prop. 2011/12:53 s. 26.

764. Socialnämnds beslut enligt bestämmelsen gäller omedelbart och får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Se vidare prop. 2011/12:53.

765. Prop. 2011/12:53 s. 27.

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 153

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 153 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

154 Ingripande på socialrättslig grund

utredning har gjorts ta ställning till om behandlingen krävs med hänsyn till barnets bästa.⁷⁶⁶

Ett alternativ till utredning och behandling på BUP framgår av punkten 2, att barnet får hjälp inom socialtjänsten; genom behandling i öppna for-mer efter biståndsbeslut, exempelvis genom samtalskontakt med en social-sekreterare eller deltagande i öppenvårdsprogram.⁷⁶⁷ I punkten 3 klargörs att socialnämndens beslut kan avse utseende av en kontaktperson eller en kontaktfamilj (enligt 3:6 st. 3 SoL), givna med stöd av 4:1 SoL. Av punkten 4 framgår vidare att beslut kan gälla tre olika insatser som kan ges till barn med funktionshinder enligt LSS: biträde av kontaktperson (9 § 4), avlö-sarservice i hemmet (9 § 5) och korttidsvistelse utanför det egna hemmet (9 § 6).⁷⁶⁸

En förutsättning för bestämmelsens tillämplighet är att insatsen till stöd för barnet krävs med hänsyn till barnets bästa. Detta avses innebära att en prövning ska ske av barnets behov med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet. Vårdnadshavarens inställning och anledningen till den avses ska vägas mot åtgärdens betydelse för barnet. Det måste finnas ett påtagligt och tydligt behov i det enskilda fallet.⁷⁶⁹ Det krävs ingen särskild grund för barnets behov – såsom ett missförhållande i hemmiljön – utan endast att insatsen till stöd för barnet krävs med hänsyn till barnets bästa.

I propositionen anges att socialnämnden vid sitt övervägande också bör beakta om beslutet är nödvändigt för att förhindra att barnets tillstånd förvärras. Exempelvis kan det vara motiverat att barnet relativt tidigt får en kontaktperson om det bedöms hejda en utveckling mot en situation som skulle kräva mer ingripande åtgärder.⁷⁷⁰ I bedömningen av barnets bästa ska också barnets inställning beaktas, bland annat barnets reaktion på att vårdnadshavaren motsätter sig åtgärden, och hänsyn tas till hur ett beslut mot vårdnadshavarens vilja kan påverka relationen mellan barnet och vårdnadshavaren.⁷⁷¹

Avgörande för ett beslut enligt 6:13 a FB är, som tidigare nämnts, att barnet har två vårdnadshavare och att (endast) en vårdnadshavare sam-tycker till den aktuella åtgärden till stöd för barnet. Socialnämndens pröv-ning måste därför föregås av en utredpröv-ning av vårdnadshavarnas inställpröv-ning, och försök att få vårdnadshavarna att komma överens ska göras, innan ett beslut fattas enligt bestämmelsen. Bestämmelsen kan tillämpas inte endast när den andra vårdnadshavaren uttryckligen motsätter sig åtgärden, utan

766. Prop. 2011/12:53 s. 27 f.

767. Prop. 2011/12:53 s. 15. Placeringar utanför det egna hemmet som inte är öppna, dvs. i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende (HVB) omfattas inte. Se vidare prop.

2011/12:53 s. 28.

768. Se prop. 2011/12:53 s. 28.

769. Prop. 2011/12:53 s. 16 och 26.

770. Prop. 2011/12:53 s. 27.

771. Prop. 2011/12:53 s. 27.

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 154

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 154 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

Socialtjänstens insatser för våldsutsatta barn 155 även när vårdnadshavaren håller sig undan eller annars väljer att inte med-verka på ett sådant sätt att han eller hon får anses motsätta sig den.⁷⁷²

Insatserna till stöd för barnet kommer således att ske trots att en vård-nadshavare inte samtycker. Detta kan till exempel innebära att den aktu-ella åtgärden måste genomföras vid de tider som barnet tillbringar hos den vårdnadshavare som samtycker till den, även om den vårdnadshavare som inte samtycker förstås har att rätta sig efter beslutet; han eller hon kan till exempel behöva se till att barnet kommer till BUP eller träffar en kontakt-person. Insatser såsom möte med en kontaktperson eller avlösarservice i hemmet kan dock inte genomföras hemma hos den vårdnadshavare som inte samtycker, och beslut om korttidsvistelse utanför det egna hemmet torde enligt förarbetena endast i undantagsfall behöva avse tid som bar-net skulle ha tillbringat hos den vårdnadshavare som inte samtycker till insatsen.⁷⁷³

Om barnet har två vårdnadshavare krävs samtycke av båda för att en placering utanför det egna hemmet med stöd av SoL (dvs. frivillig) ska kunna göras. Detta samtycke behöver, vilket utvecklas i det närmaste nedan, vara av viss kvalitet.

3.2.3.3 När samtycke till behövlig vård kan antas saknas

Om barnets (båda) vårdnadshavare (och barnet själv om det har fyllt 15 år) inte samtycker till vad socialnämnden bedömer vara behövlig vård, aktua-liseras en tillämpning av LVU. Tillämpning av LVU förutsätter, enligt lagens 1 § 2 st, att det kan antas att behövlig vård inte kan ges med samtycke.

Tillämpningen är således inte ovillkorligen knuten till lämnat samtycke:

Socialnämnden kan ha grundad anledning att anta att givet samtycke inte är allvarligt menat.⁷⁷⁴ Med utgångspunkt i vårdbehovet – den behövliga vården – har rätten därmed att bedöma om lämnat samtycke kan anses allvarligt menat eller om det föreligger särskilda skäl för att tillämpa LVU, trots ett givet samtycke.

772. Hur långt skyldigheten att söka samförstånd sträcker sig får enligt propositionen avgöras av förhållandena i det enskilda fallet, med beaktande av vilken sorts åtgärd det rör sig om och vilket behov det finns av ett snabbt beslut. Det kan behövas samråd med oeniga vårdnadshavare vid flera tillfällen för att försöka åstadkomma en lösning som är så bra som möjligt för barnet, baserad på vårdnadshavarnas gemensamma beslut, men om en vårdnads-havare inte kan nås trots upprepade försök från socialnämnden, kan nämnden behöva fatta beslut utan att ha inhämtat dennes inställning. Socialnämnden kan i brist på uppgifter från vårdnadshavaren behöva inhämta kompletterande underlag från andra för att kunna göra en tillräckligt grundad bedömning, och ska alltså inte förlita sig enbart på den andra vårdnads-havarens uppgifter. Prop. 2011/12:53 s. 29.

773. Prop. 2011/12:53 s. 30.

774. Prop. 1979/80:1 s. 581. Ang. allvarligt menat samtycke, se t.ex. RÅ 1990 ref. 13 där Regeringsrätten saknade anledning att anta att lämnat samtycke (av moder med alkoholmiss-bruk) inte var allvarligt menat. Modern hade vid tidigare tillfällen samarbetat med de sociala myndigheterna ifråga om vården av barnet och inget framkom som antydde att hon ingripit i vården i det familjehem barnet tidigare varit placerat i.

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 155

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 155 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

156 Ingripande på socialrättslig grund

Avgörande avses vara att samtycket kan garantera den planerade vår-den. I förarbetena uttalades att det av uttrycket behövlig vård följer att hela den av socialnämnden planerade vården ska kunna genomföras. LVU bör därför kunna tillämpas för att garantera det långsiktiga genomförandet av vården i den situationen att föräldrarna visserligen samtycker till att barnet bereds vård utom hemmet, men kan befaras ingripa i vården på ett för barnet störande sätt, till exempel genom att uppsöka barnet i familje-hemmet vid olämpliga tidpunkter. Vidare uttalades att när frågan om vård uppkommer till följd av att barnet utsatts för allvarligare misshandel eller liknande övergrepp, måste dessutom barnets anspråk på trygghet vägas in vid bedömningen av vad som är behövlig vård. Även om det inte finns någon mer påtaglig anledning att befara att vården avbryts eller störs kan det i sådana fall ofta vara motiverat att tillämpa LVU för att säkerställa att inte barnet kan flyttas utan socialnämndens medgivande.⁷⁷⁵ Att vård-nadshavare först motsätter sig behövlig vård av barnet, men ändrar sig och lämnar samtycke i ett sent stadium av förfarandet, är ett förhållande som inte i sig kan tas till intäkt för att samtycket inte är allvarligt menat eller för att befara att detta ska återtas eller att någon av vårdnadshavarna ska gripa in i vården på ett störande sätt.⁷⁷⁶ Lagstiftningen uppställer inte några for-mella krav på hur samtycket ska vara utformat, men enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd bör ett samtycke regelmässigt avges skriftligt, helst på den upprättade vårdplanen.⁷⁷⁷

Ett exempel på samtyckesbedömning och våld finns i ett kammarrätts-fall från 2011.⁷⁷⁸ Barnets vårdbehov bestod framför allt i att skyddas från att uppleva våld i hemmet. Mot bakgrund bland annat av att modern uppvisade en ambivalent inställning i sitt förhållande till (den våldsut-övande) fadern, och kunde befaras tillåta att han återvände till hemmet om han önskade, ansågs det samtycke som vårdnadshavarna lämnat inte kunna tillförsäkra barnet behövlig vård. Ett annat exempel utgörs av ett kammarrättsavgörande från 2012.⁷⁷⁹ Ett spädbarn hade utsatts för all-varliga fysiska skador och vårdnadshavarna medgav vårdbehovet. Medan vårdnadshavarna ansåg att behovet av vård kunde tillgodoses på frivillig väg genom att barnet och mamman placerades på ett spädbarnshem med dygnetrunt-övervakning, fann kammarrätten – med hänsyn till barnets skyddsbehov – att vården inte kunde få vara avhängig vårdnadshavarnas beslutanderätt och ges med stöd av SoL, varför vård med stöd av LVU beslutades.⁷⁸⁰

775. SoU 1979/80:44 s. 100.

776. Se RÅ 1995 ref. 38, RÅ 1996 not 98 och RÅ 2003 not 202.

777. SOSFS 1997:15 s. 18 f.

778. Kammarrätten i Stockholm dom 2011-10-24 i mål nr 4505-11.

779. Kammarrätten i Göteborg dom 2012-11-06 i mål nr 5296-12.

780. Kammarrätten i Göteborg dom 2012-11-06 i mål nr 5296-12.

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 156

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 156 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

Socialtjänstens insatser för våldsutsatta barn 157 Om endast en eller ingen av vårdnadshavarna samtycker till behövlig vård i form av placering av barnet utanför hemmet och förutsättningarna för LVU föreligger i övrigt – dessa förutsättningar kommer att utvecklas i nästföljande delkapitel – har socialnämnden att ansöka om vård med stöd av LVU. Beslut om vård med stöd av LVU meddelas av förvaltningsrätten efter ansökan av socialnämnden.⁷⁸¹

3.2.4 Sammanfattande diskussion: insatser efter behov