• No results found

En ingång fristående från regleringen

1.3 Utgångspunkter – preciseringar och avgränsningar

1.3.1 Vid föräldrars våld och övergrepp mot barn

1.3.1.1 En ingång fristående från regleringen

För att beskriva och ringa in området våld och övergrepp mot barn finns ett flertal olika definitioner och begrepp. Till den rätt vildvuxna begreppsflo-ran hör bland annat barnmisshandel, barn som far illa, barn i psykosocial riskmiljö, våld mot barn och utsatta barn. En del uttryck syftar på direkta handlingar (t.ex. misshandel), andra på barnen (t.ex. utsatta barn), en del

017271_001_Legal_Intervention_CH_01.indd 30

017271_001_Legal_Intervention_CH_01.indd 30 08/04/13 7:38 PM08/04/13 7:38 PM

Utgångspunkter – preciseringar och avgränsningar 31 på miljön (t.ex. psykosocial riskmiljö) och åter andra på ett beteende eller förhållningssätt (t.ex. omsorgssvikt).43 En grupp av definitioner fokuserar strikt på handlingar, medan det för andra begrepp är avgörande att barnet skadas eller riskerar att ta skada. Somliga definitioner tar också hänsyn till den vuxnes uppsåt och avgränsar området till handlingar som företas med avsikt att skada barnet.44

Barnmisshandelskommittén lade i sitt betänkande år 2001 fram en defi-nition på barnmisshandel. En defidefi-nition behövdes enligt kommittén för att spegla samhällets syn på barnmisshandel, underlätta samarbete, för att veta när och för vilka barn ingripanden ska ske, för att utveckla bättre statistik samt för att kunna forska utifrån ett nytt och bredare perspektiv.45 Barn-misshandel föreslogs definieras som ”när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller för-summar att tillgodose barnets grundläggande behov.”46 Om kränkningar inkluderas i psykisk misshandel, vilket det anges ha en flytande gräns mot, så överensstämmer definitionen av barnmisshandel med de allra flesta defi-nitioner som florerar i den internationella litteraturen, där fyra olika typer av våld och övergrepp ingår: fysiskt våld (fysisk barnmisshandel), psykiskt (eller psykologiskt) våld, sexuella övergrepp samt omsorgssvikt eller för-summelse (neglect).47

I föreliggande studie används på motsvarande sätt ett övergripande barnmisshandelsbegrepp där fysiskt våld, psykiskt våld, sexuella övergrepp och försummelse ingår.48 Detta breda angreppssätt överensstämmer också med barnkonventionens, som föreskriver barnets skydd mot ”alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård.”49

Samlingsbegreppet barnmisshandel har dock vissa språkliga begräns-ningar då lämpliga böjningsformer saknas; läs till exempel ”det

barnmiss-43. Se t.ex. Lagerberg (2001) s. 10 och Socialstyrelsen m.fl. (2007) s. 32 44. Krug m.fl. (2002) s. 59.

45. SOU 2001:72 s. 118 f.

46. SOU 2001:72 s. 120.

47. Som referenspunkt kan nämnas att det våldsbegrepp som används i FN:s studie om våld mot barn inrymmer fysiskt, sexuellt och psykiskt våld samt medveten omsorgssvikt, Pinheiro (2006) s. 47. En ytterligare jämförelsereferens på ett internationellt plan finns den amerikanska federala lagen Child Abuse Prevention and Treatment Act (CAPTA), som ger minimistandarder för delstaterna att inkorporera i sina lagstadgade definitioner av barnmiss-handel: ”varje nyligen inträffad handling, eller underlåtenhet att handla, företagen av en för-älder eller vårdnadshavare, som resulterar i död, allvarlig fysisk eller psykisk skada, sexuella övergrepp eller utnyttjande eller en handling eller underlåtenhet att handla, som innebär en påtaglig risk för allvarlig skada”. Se även t.ex. Kempe & Kempe (1980) som – för mer än 30 år sedan – refererade till uppdelning i fyra olika typer av våld. A.a. s. 15.

48. Se även Bergenlöv (2009) som i sin användning av begreppet barnmisshandel ”ansluter sig till den nutida definitionen och låter det omfatta alla typer av våld mot barn”. A.a. s. 14.

49. Art. 19 (1) barnkonventionen.

017271_001_Legal_Intervention_CH_01.indd 31

017271_001_Legal_Intervention_CH_01.indd 31 08/04/13 7:38 PM08/04/13 7:38 PM

32 Inledning

handelsutsatta barnet”, eller ”barn som utsätts för barnmisshandel”.50 I avhandlingen används därför begreppet våld och övergrepp mot barn – ibland till synes snävare, det våldsutsatta barnet – utan att exkludera övriga barnmisshandelskomponenter såsom exempelvis övergrepp utan inslag av våld, och barnmisshandelstypen försummelse.

I studier som rör barn som offer för brott är det inte ovanligt att under-sökningsområdet avgränsas till en typ av våld mot barn, exempelvis och i synnerhet sexuella övergrepp.51 Denna avhandling tar dock sikte på de rättsliga konsekvenserna av en viss typ av handlingar (och underlåtenheter) som en person med en specifik ställning utför mot eller i relation till ett/sitt barn. Eftersom fråga är om ingripanden vid föräldrars våld mot barn – dvs.

ingripanden både på straff- och socialrättslig grund – kan ingången till de handlingar som studeras lämpligen varken väljas vara brott mot barn (som i straffrätten) eller missförhållanden i ett barns hemmiljö (som i socialrät-ten). Detta utgör ett ytterligare skäl att utgå från begreppet våld och över-grepp. Det närmare innehållet i begreppet våld och övergrepp mot barn kommer att beskrivas nedan i kap. 2.1. Genom att utgå ifrån ett begrepp som inkluderar ett vitt spektrum av handlingar och underlåtenheter kan jag visa vilka handlingar som fångas upp av rättssystemet, dvs. vad som utgör grund för tvångsingripande.52

Belysande för den problematik som studeras i denna avhandling (och som uppkommer när tvångsingripanden sker på två skilda grunder) är de avvägningar de nystartade barnahus verksamheterna53 ställdes inför i sina val av målgrupper . De sex försöksverksamheter som startades år 2006 hade alla olika målgrupper för sin verksamhet. Ett exempel på målgruppsdefi-nition är ”barn och ungdomar som misstänks ha varit utsatta för fysisk misshandel eller sexuella övergrepp och som faller inom ramen för anmäl-ningsskyldigheten till socialtjänsten (14 kap. 1 § SoL)” (en i huvudsak socialrättslig ingång). En annan försöksverksamhet ringar in målgruppen genom att ange ”misstanke om brott enligt 3, 4 eller 6 kap. BrB, brott mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor samt barn som har bevittnat brott mot en nära anhörig” (en i huvudsak straffrättslig ingång).54

Samlingsbegreppet våld och övergrepp mot barn används med medve-tenhet om dess icke-exakta och i strikt bemärkelse missledande betydelse:

50. Eller, än krångligare, det befarat eller misstänkt barnmisshandelsutsatta barnet eller barn som är utsatta för barnmisshandel av föräldrar.

51. Se t.ex. Diesen m.fl. (2001) och Nielsen (2001). Jfr t.ex. Weinehall (1997) och Cater (2004) vilkas fokus är på barns erfarenheter av att leva i en familj där mamman/kvinnan misshandlas av pappan/hennes partner (barn som bevittnar våld).

52. Möjlighet ges också att diskutera vilka handlingar, om några, inom våld och över-grepp, som inte utgör grund för ingripande.

53. Barnahus – med samverkan mellan polis och socialtjänst (m.fl. aktörer) under gemen-samt tak – behandlas specifikt under 7.2.1 nedan.

54. Socialstyrelsen m.fl. (2008) s. 43. Det första exemplet avser Barnahus Linköping och det andra Barnahus i Umeå. Se vidare Socialstyrelsen m.fl. (2008) s. 40 ff.

017271_001_Legal_Intervention_CH_01.indd 32

017271_001_Legal_Intervention_CH_01.indd 32 08/04/13 7:38 PM08/04/13 7:38 PM

Utgångspunkter – preciseringar och avgränsningar 33 Faktiskt våldsutövande ingår inte i alla de handlingar och underlåtenheter som studeras och inte heller är begreppet övergrepp fullt inkluderande.55