Miljörekvisit

De miljörekvisit som anges i 2 § LVU är fysisk och psykisk misshandel, otill-börligt utnyttjande, brister i omsorgen och något annat förhållande i hem-met. Vård ska beslutas om det på grund av någon av nämnda omständighe-ter – eller flera – finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas. Miljörekvisiten kan sägas utgöra en rättslig definition av vilka mil-jöer som barn ska skyddas ifrån.⁷⁹³ Skäl till att de fem problemsituationerna har preciserats i lagen står främst att finna i rättssäkerhet saspekter.⁷⁹⁴ Med de begrepp som anges i bestämmelsen är avsikten att nå en god precisering av när samhället är skyldigt att ingripa på grund av brister i barnets hem-miljö.⁷⁹⁵

790. Prop. 1989/90:28 s. 51.

791. 1 § LVU. Angående samtycket, se avsnitt 3.2.3.3 närmast ovan.

792. Se 11:3 SoL, 4 § LVU och vidare nedan i kap. 4.1 om barnavårdsutredning.

793. Kaldal (2010) s. 284.

794. Angående kritik mot de dåvarande uttrycken ”fara” och ”brister i omsorgen” se avsnitt 3.1.2.4 ovan.

795. Prop. 1989/90:28 s. 106.

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 160

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 160 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

Förutsättningar för tvångsvård i miljöfallen 161 3.3.2.1 Fysisk misshandel

Vård enligt LVU ska beslutas om det på grund av fysisk misshandel finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas. Avseende rek-visitet fysisk misshandel anges i förarbetena att redan en ringa grad av fysisk misshandel kan anses utgöra en påtaglig risk för barnets hälsa och utveckling, om den inte är att betrakta som en enstaka överilad handling.

Misshandel av allvarligare slag bör enligt förarbetena regelmässigt leda till att barnet omhändertas för vård, åtminstone för en tid.⁷⁹⁶ Även om en bedömning måste ske från fall till fall torde det– åtminstone ifråga om yngre barn – i de flesta fall vara oundvikligt att barnet skiljs från hemmet.⁷⁹⁷

I relation till förarbetsuttalandet om enstaka överilad handling kan nämnas ett kammarrättsavgörande från 2010. En pojke hade blivit ome-delbart omhändertagen efter att i skolan ha berättat att han blev slagen av föräldrarna. Med tanke på att ingen uppmärksammat den förhållande-vis kraftiga misshandel som pojken berättat om – han företedde inga blå-märken – kunde kammarrätten, även om pojkens (och även hans systers) utsaga bedömdes vara svårförklarad, endast ta hänsyn till händelser som föräldrarna själva hade vidhållit. Att modern daskat till pojken med ett skärp och att fadern skickat pojken i säng utan mat bedömdes av kammar-rätten inte utgöra påtaglig risk för skada utan snarare sådana enstaka över-ilade handlingar som inte är LVU-grundande (om än de utgjorde olämpliga uppfostringsmetoder).⁷⁹⁸

Faktorn fysisk misshandel ska vara knuten till barnets hemmiljö, men kan avse en omständighet som ännu inte har realiserats i barnets liv: Det kan vara fråga om att ett syskon har skadats och att misshandeln (ännu) inte direkt träffat det barn som prövningen rör. Själva existensen av en riskfaktor i barnets miljö som motsvarar miljörekvisitet är tillräckligt.⁷⁹⁹

I de fall misshandelsskador på barn inte kan knytas till vårdnadshava-ren, kan det i stället bli aktuellt att tillämpa rekvisitet brister i omsorgen.

Fall av detta slag fördjupas i ett särskilt avsnitt nedan.⁸⁰⁰

3.3.2.2 Psykisk misshandel

Vid lagens införande år 1990 stadgades rekvisitet misshandel, med utta-landen i förarbetena om att både fysisk och psykisk misshandel avsågs.⁸⁰¹ Även om ingen ändring i sak var avsedd med lagändringen, framgår direkt av lagtexten sedan år 2003 att såväl fysisk som psykisk misshandel kan utgöra risk för att barnets hälsa och utveckling skadas. Bakgrunden till den

796. Prop. 1989/90:28 s. 65. Se även specialmotiveringen till ändring av 1 § 2 st. dåvaran-de LVU, prop. 1979/80:1 s. 581.

797. Prop. 1989/90:28 s. 107.

798. Kammarrätten i Stockholm, dom 2010-05-19 i mål nr 259-10.

799. Se t.ex. RÅ 2001 not 107 och Kaldal (2010) s. 287.

800. Avsnitt 3.3.4.1.

801. Prop. 1989/90:28 s. 65 och 107.

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 161

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 161 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

162 Ingripande på socialrättslig grund

tydliggörande ändringen var att det rådde tveksamhet om innebörden av psykisk misshandel stod klar för alla och att det riskerade att ske en alltför snäv bedömning ifråga om psykisk misshandel.⁸⁰²

Psykisk misshandel kan enligt förarbetena vara att barnet utsätts för psy-kiskt lidande genom systematiska kränkningar , nedvärdering eller terrorise-ring.⁸⁰³ Begreppet psykisk misshandel anses svårdefinierbart, men klart anses vara att det inte är fråga om enskilda händelser som utgör psykisk misshan-del, utan ett förhållningssätt som bland annat hindrar utvecklingen av en positiv självbild hos barnet.⁸⁰⁴ Till den grupp barn som lagstiftaren avser att fånga in med bestämmelsen hör barn som ständigt blir känslomässigt avvi-sade, barn som kränks, hotas med att bli övergivna och som terroriseras.

Hit avses också höra barn som växer upp i hem där det förekommer våld mellan makarna eller samborna: Om mamman hotas, kränks eller miss-handlas i barnens åsyn bör detta enligt förarbetena kunna räknas som psy-kisk misshandel av barnet. Miljöfaktorn psypsy-kisk misshandel i bemärkelsen att barnet bevittnar våld fördjupas i ett särskilt avsnitt nedan.⁸⁰⁵

Andra exempel på situationer som innebär psykisk misshandel är barn som växer upp i familjer med starkt patriarkala värderingar och vars utveckling hindras genom hot från i första hand manliga släktingar, och till begreppet hör även brister i hänsynen till barnets behov och att den vuxne uppfattar att barnet är till för att uppfylla de vuxnas behov och att barnet inte får vara en person i sin egen rätt.⁸⁰⁶

3.3.2.3 Otillbörligt utnyttjande

Med bestämmelsens begrepp otillbörligt utnyttjande avses i första hand att någon av föräldrarna utnyttjar barnet sexuellt. Det kan enligt förarbetena också vara fråga om att barnet utnyttjas av en förälder, eller med föräld-rarnas goda minne, i pornografiskt syfte. Andra exempel på otillbörligt utnyttjande är att barnet tvingas utföra ett alltför ansträngande kroppsar-bete, eller att barnet påläggs ett så stort självständigt ansvar för familjen när det gäller att ta hand om syskon eller föräldrarna själva, att barnet riskerar att ta skada av det.⁸⁰⁷

I likhet med vad som är fallet vid miljörekvisitet fysisk misshandel, måste det otillbörliga utnyttjandet kunna knytas till en vårdnadshavare för att utgöra grunden för omhändertagande. Om det inte går att bevisa att det är vårdnadshavaren som utsatt barnet för till exempel de sexuella

över-802. Prop. 2002/03:53 s. 81 f.

803. Prop. 1989/90:28 s. 65.

804. Prop. 2002/03:53 s. 82.

805. Avsnitt 3.3.4.2.

806. Prop. 2002/03:53 s. 82.

807. Prop. 1989/90:28 s. 65 och 107.

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 162

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 162 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

Förutsättningar för tvångsvård i miljöfallen 163 greppen, kan oförmågan att skydda barnet från att utnyttjas kategoriseras som brister i omsorgen.⁸⁰⁸

3.3.2.4 Brister i omsorgen

Gränsen mellan psykisk misshandel och brister i omsorgen är inte helt tyd-lig. Uttrycket brister i omsorgen tar främst sikte på situationer då barnet utsätts för olika former av vanvård. Det kan vara fråga om att den mate-riella omsorgen om barnet brister allvarligt så att barnets hälsa äventyras eller att tillsynen eftersätts så att barnet inte får det skydd som är nödvän-digt med hänsyn till hans eller hennes ålder.⁸⁰⁹ I RÅ 1999 not 83 hade en flicka levt tillsammans med sin far i en mögelskadad, utkyld fastighet, som inomhus varit extremt ostädad och smutsig. Mathållningen hade varit dålig och flickan illa klädd. Fadern hade inte heller medverkat till att flickan kunnat sköta sin hygien på ett tillfredsställande sätt och hon hade kommit smutsig och illaluktande till daghem och skola. Dessa var omständigheter som enligt Regeringsrätten utgjorde allvarliga brister i omsorgen.

Psykisk och känslomässig försummelse faller också under uttrycket brister i omsorgen. Det som avses är fall där barnets känslomässiga eller psykiska behov allvarligt eftersätts, vilket i sin tur kan bero på miss-bruk eller psykisk störning hos någon av föräldrarna. Hit hör också fall då föräldrarna inte medverkar till att barnet får nödvändig medicinsk behandling.⁸¹⁰

Brister i omsorgen kan vidare föreligga vid djupgående konflikter mel-lan föräldrarna, där barnet får sitta emelmel-lan på ett sådant sätt att dess hälsa eller utveckling riskerar att skadas, eller i fall där föräldrarna överlåter ansvaret för barnet på andra personer som inte kan tillförsäkra barnet en trygg uppväxtmiljö eller placerar barnet i en miljö som innebär en påtag-lig risk för att dess hälsa eller utveckling skadas.⁸¹¹ I sammanhanget bör noteras att problem hos föräldrarna i sig inte ska föranleda ett omhänder-tagande av barnet; det väsentliga avses vara de följder som problemen för med sig för barnet.⁸¹²

808. Se Kaldal (2010) s. 288 och avsnitt 3.3.4.1 nedan.

809. Prop. 1989/90:28 s. 65.

810. Prop. 1989/90:28 s. 108.

811. Prop. 1989/90:28 s. 65 och 108.

812. Prop. 1989/90:28 s. 108. RÅ 1992 ref. 6 är ett fall där Regeringsrätten konstaterar att enbart en vårdnadshavares egna problem (i detta fall bl.a. ansträngd livssituation, svårig-heter på arbetsmarknaden, relationsproblem och aggressivitet) inte kan utgöra skäl för att bereda ett barn vård enligt LVU – bedömningen inriktades på de följder problemen förde med sig för barnet.

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 163

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 163 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

164 Ingripande på socialrättslig grund

3.3.2.5 Något annat förhållande i hemmet

Hänvisningen till något annat förhållande i hemmet avser att täcka övriga situationer i hemmet som kan medföra att det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas. Här avses fall där missförhållan-dena i hemmet inte i första hand beror på vårdnadshavaren själv utan på exempelvis en sambo till denne. Det kan vidare vara fråga om förhållanden där en förälder inte alls knyter an till sitt barn eller där föräldern lever i en sjuklig symbios med barnet.⁸¹³

Med begreppet ”hemmet” menas både föräldrahemmet och annat hem där barnet stadigvarande vistas.⁸¹⁴ Begreppet har också en abstrakt bety-delse: Det kan avse inte bara bostaden utan alla de situationer då bar-net direkt eller indirekt står under vårdnadshavarens eller annan fostrares inflytande.⁸¹⁵