Våldets struktur och barns upplevelser

Våld och övergrepp mot barn är ofta en del i ett mönster av våld mellan flera familjemedlemmar. I BRIS studie anges att det i de fallen är vanligast att det är pappan, eller styvpappan, som slår barnet/barnen och mamman.²²³ Även

218. SOU 2001:72 s. 123 f.

219. Myers (1998) s. 245 ff. Se även Cantwell (1997) s. 347 ff. där olika definitioner av försummelse utvecklas.

220. Hobbs & Wynne (2002) s. 144.

221. För en diskussion om definitionsproblemen se t.ex. McSherry (2007).

222. Holt, Buckley & Whelan (2008) s. 801 ff. och Kaufman Kantor & Little (2003) s. 339 ff. Se även Fleck-Henderson (2000) som argumenterar att myndigheterna behöver ha ett dubbelseende i relation till barnet respektive den våldsutsatta föräldern (moderns) situa-tion, samt Friend, Shlonsky & Lambert (2008) och Tatum (2000).

223. Irgens & Moqvist (2002) s. 45.

017271_002_Legal_Intervention_CH_02.indd 64

017271_002_Legal_Intervention_CH_02.indd 64 08/04/13 8:01 PM08/04/13 8:01 PM

Föräldrars våld och övergrepp mot barn 65 i Brå:s kartläggning av polisanmäld misshandel av små barn under 00-talet framkommer att det i 60 procent av det totala antalet anmälningar finns ytterligare minst en familjemedlem som har utsatts för brott. I studien över anmälningar år 2009 var det i 40 procent av fallen ett syskon, och i 21 pro-cent av fallen barnets mor. Oftast har även dessa familjemedlemmar utsatts för misshandel, men det förekommer också andra brott som exempelvis olaga hot, sexualbrott och skadegörelse.²²⁴

I omfångsundersökningen Slagen Dam, som tog sikte på mäns våld mot kvinnor i nära relationer, tillfrågades kvinnorna i studien om vad de trodde att barnen sett och hört av det våld som drabbat dem själva. Av de kvinnor som uppgav att de blivit utsatta för våld av en tidigare make eller sambo, och som hade barn, angav mer än hälften (54 procent) att deras barn hade sett den tidigare maken eller sambon utsätta dem för våld.²²⁵ I samma undersökning tillfrågades kvinnor med erfarenheter av våld om något av hennes barn blivit utsatt för våld av hennes make/sambo. Av de kvinnor som haft en tidigare make eller sambo som varit våldsam mot dem uppgav cirka en femtedel att deras barn också utsatts för fysiskt våld av mannen.²²⁶

Sambandet mellan våld mot kvinnor och våld mot barn (dvs. kvinno-misshandel och barnkvinno-misshandel) framgår också av andra studier: Om en kvinna misshandlas är risken stor att även barnen blir utsatta för såväl våld som sexuella övergrepp.²²⁷ Internationella studier har bland annat visat att barn till misshandlade kvinnor löper 15 gånger överrisk att själva bli miss-handlade – och omvänt har mödrar som uppsöker sjukvård för misshand-lade barn i 30–60 procent av fallen själva utsatts för misshandel.²²⁸

Forskning har också visat att det finns samband mellan olika typer av våld mot barn.²²⁹ I en studie baserad på djupintervjuer med 15 ungdomar, om deras erfarenheter av att växa upp med våld i hemmet (att bevittna våld mot närstående), framkom under studiens gång att 13 av de 15 ungdo-marna utöver bevittnandet av våld mot närstående utsatts för fysiskt våld i form av upprepad misshandel.²³⁰ Fem flickor hade utsatts för sexuella

224. Brå (2011d) s. 30. Detta är en signifikant ökning jämfört med Brå:s motsvarande stu-die som avsåg 1990-talet. Då var andelen anmälningar där ytterligare minst en familjemedlem utsatts endast 35 procent. Se Brå (2000c) s. 30.

225. Lundgren m.fl. (2001) s. 34 f. Noteras bör att detta avser kvinnornas uppfattning om vad barnen bevittnar; det är inte barnens egen rapportering. I Christensens studie Børnekår, baserad på 394 barn som år 1989 bodde mer än fem dygn på dansk kvinnojour, framgår att endast två procent av barnen med säkerhet inte bevittnat våldet mot modern. En så stor andel som 85 procent av barnen hade uppehållit sig i den lokal där våldet ägde rum. En fjärdedel av barnen i studien blev själva slagna i samband med våldet mot modern. Se vidare Christensen (1990).

226. Lundgren m.fl. (2001) s. 35.

227. Weinehall (2002) s. 6. och Ekbom & Landberg (2002) där ett flertal referenser anges.

Se även avsnitt 2.1.1.1 ovan.

228. Jansson & Almqvist (2000) s. 4096. Se även Krug m.fl. (2002) s. 68, Appel & Hol-den (1998) och HolHol-den (2003).

229. Se Sundell & Egelund (2001) s. 70 där ett antal internationella studier refereras.

230. Weinehall (1997) s. 237.

017271_002_Legal_Intervention_CH_02.indd 65

017271_002_Legal_Intervention_CH_02.indd 65 08/04/13 8:01 PM08/04/13 8:01 PM

66 Det våldsutsatta barnet – bakgrund och utgångspunkt

övergrepp av fadern och/eller moderns sambo. Sexuella övergrepp hade pojkarna i studien sluppit undan för egen del, men tre av de fem hade, liksom hälften av flickorna, varit tvungna att lyssna till hur fadern våldfört sig på modern, utan att kunna ingripa till hennes försvar.²³¹

De flesta av ungdomarna i studien bedömde det psykiska våldet som det absolut värsta, och att kombinationen av våld var svårast. I studien fram-kom att nära hälften av ungdomarna (7 av 15) försökt ta sina liv. Samtliga pojkar och hälften av flickorna (10 av 15) uttalade att de hade eller haft en önskan att döda sin far.²³² En stor del av ungdomarna i studien menade att livet börjar först när fadern är död; de upplevde sig stå på väntelista till livet.²³³ Att exponeras för våld mellan föräldrarna har för de flesta barn mycket negativa effekter på deras hälsa och utveckling. Samtidigt är också, som tidigare nämnts, våld mot förälder den allvarligaste riskfaktorn för våld mot barnet själv.²³⁴

Sammantaget ger studier och forskning en mångfacetterad bild av våld och övergrepp mot barn.²³⁵ Förutom det fysiska, sexuella och psykiska våld (inklusive försummelse) som behandlats ovan kan våldet ta sig andra uttrycksformer, till exempel genom materiellt våld riktat mot kvinnor och barn. Exempel på detta är att den våldsamme föräldern kan sparka in dör-ren eller välta omkull möbler och blomkrukor. Han kan riva sönder bar-nens skolböcker. Förutom den materiella skadegörelsen skapar utbrotten en hotfull och oförutsägbar atmosfär.²³⁶

Utifrån forskning på området kan det konstateras att barnets situation som utsatt för olika typer av våld (fysiskt, psykiskt och sexuellt) och för-summelse i hemmet, medför uppenbara risker för att barnets hälsa och utveckling skadas.²³⁷ I våldets närhet drabbas barn av traumatiserande krisupplevelser.²³⁸ Konsekvenserna sträcker sig från våldets omedelbara påverkan på barnet, till exempel genom smärta, känslor av övergivenhet, trauma, förlorad anknytning, otrygghet, osäkerhet och skadat självförtro-ende till de erfarenheter de tar med sig i uppväxt och vuxenliv.²³⁹ Även för spädbarn som lever med våld i hemmet har visats påverkan i form av höga

231. Weinehall (1997) s. 163.

232. Weinehall (1997) s. 163, 187 och 195.

233. Weinehall (1997) s. 322.

234. Se t.ex. Jansson (2010).

235. Se t.ex. Weinehall (2002).

236. Weinehall (2002) s. 8 f. Se även Mullender m.fl. (2002) s. 185 ff. som därtill berör ekonomiskt våld mot kvinnor och barn.

237. Se t.ex. Lyckner & Metell (2001) och Jansson & Almqvist (2000) om hur barn kan påverkas i olika åldrar och att barnet kan drabbas av posttraumatiska stressreaktioner med påträngande minnesbilder, hyperkänslighet eller sömnproblem, och om risken att utveckla posttraumatiskt stressyndrom PTSD/PTSS. Om barns överlevnadsstrategier se t.ex. Ungmark (1996) och Christensen (1989).

238. Lyckner & Metell, 2001, s. 29 och 44.

239. Pinheiro (2006) s. 63. Se även t.ex. Hydén (2012) s. 109 ff. och Buckley, Holt &

Whelan (2007).

017271_002_Legal_Intervention_CH_02.indd 66

017271_002_Legal_Intervention_CH_02.indd 66 08/04/13 8:01 PM08/04/13 8:01 PM

Föräldrars våld och övergrepp mot barn 67 nivåer av ohälsa, störda sömnvanor och omåttligt skrikande.²⁴⁰ Våld och övergrepp skapar också stora kostnader både för individer och familjer och för samhället i stort.²⁴¹