Omsorgsbrist till följd av misshandelsskador

Omständigheterna i fall som rör våld eller övergrepp mot barn kan vara sådana att det inte går att avgöra hur skador på barn uppkommit och vem som tillfogat barnet skadorna. Att det inte kunnat styrkas vem som vållat barn skador, har för rätten saknat betydelse för bedömningen enligt LVU. I RÅ 1987 ref. 160 ansågs förutsättningar för vård enligt LVU före-ligga utan att det klarlagts att vissa skador på en treårig flicka uppstått genom misshandel av just modern. Barnet hade misshandlats eller på annat sätt utsatts för fysiskt våld under den tid hon stått under moderns vård.

Modern ansågs därför ha brustit i omsorgen genom att under alla omstän-digheter inte ingripa till barnets skydd respektive genom att inte observera barnets armbrott och söka läkarvård för det.

Även i RÅ 1996 ref. 91 var barnets skador centrala i bedömningen av barnets behov av vård enligt LVU. Ett spädbarn hade utsatts för yttre våld, troligen skakvåld , vilket bland annat lett till hjärnblödningar. Det var inte klarlagt hur skadorna uppkommit eller vem som förorsakat dem. Även om det inte fanns belägg för att föräldrarna varit direkt inblandade, fann Rege-ringsrätten att det förhållandet att barnet kunnat utsättas för skadorna – som krävt ganska stor våldsanvändning – ändå kunde läggas föräldrarna till last såsom sådana brister i omsorgen som medfört en påtaglig risk för barnets hälsa. Vid tidpunkten för Regeringsrättens prövning hade dock pojken hunnit bli två och ett halvt år gammal, vilket enligt rätten medförde andra behov för barnet och en förändrad risksituation på grund av ålders-förändringen.⁸³⁹

I ett kammarrättsavgörande från 2002 fann rätten det vara visat att bar-net i sitt hem vid flera tillfällen tillfogats skador – vars uppkomstsätt inte kunnat förklaras – men vars utseende i rättsintyg bedömdes vara vållade av annan person.⁸⁴⁰ Skadorna hade också varit föremål för brottsutredning, men denna hade lagts ner då det inte kunnat klarläggas vem som vållat barnet skadorna. Kammarrätten bedömde att utredningen gav vid handen att barnet i sitt hem utsatts för allvarlig misshandel, och att det på grund av det fanns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling kunde skadas. Att det inte gått att fastslå vem som var gärningsman i straffrättslig mening saknade enligt kammarrätten betydelse för bedömningen. Modern

838. Kammarrätten i Göteborg dom 2012-11-06 i mål nr 5296-12.

839. Regeringsrätten fann därmed att riskfaktorerna i pojkens hemmiljö inte längre var aktuella. RÅ 1996 ref. 91. Se även RÅ 1987 ref. 160 och Diesen (2003) s. 135.

840. Kammarrätten i Jönköping, dom 2002-02-07 i mål nr 3880-2001.

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 169

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 169 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

170 Ingripande på socialrättslig grund

hade brustit i omsorgen om barnet också genom att inte omedelbart föra barnet till läkare när skadorna uppkom, och förutsättningar för vård enligt 2 § LVU befanns vara uppfyllda. När det gällde moderns andra barn, det misshandlade barnets syster, fann kammarrätten att förutsättningar för vård var uppfyllda även avseende det barnet, då ett barn hade utsatts för misshandel i hemmet, sammanvägt även med andra brister i hemmet och att modern ofta satt sina egna intressen före barnens. Av dessa fall kan således utläsas att den omständigheten att det inte går att fastställa vem som tillfogat barnet skador inte utesluter att förhållandena i hemmiljön kan utgöra brister i omsorgen om barnet och att grund för tillämpning av LVU ändå kan föreligga.

Det finns också exempel på fall där det inte kunnat styrkas vem som vållat barn skador, och där detta hindrat rätten från att besluta omvård enligt LVU. I en kammarrättsdom från 2006 fann domstolen att det inte kunde fastslås hur en treårig pojkes skador – i form av blåmärken och klös- och skrapmärken samt tidigare skallfrakturer – uppkommit. Även om rättsintyget talade för att skador i ansiktet uppkommit till följd av slag med öppen hand fanns inget i utredningen som visade att skadorna orsa-kats av barnets mamma eller av någon annan under den tid barnet varit i mammans vård. Förundersökning mot mamman avseende misshandel var nedlagd, och utan vittnesmål eller andra iakttagelser om misshandel fann kammarrätten det inte visat att barnets skador orsakats av mamman och fann inte heller några indikationer på att hon på något annat sätt kunde hållas ansvarig för skadorna.⁸⁴¹

En medförälders ansvar för att skydda barnet från den andra förälderns våld och övergrepp framskymtar i ett flertal domar, och det finns även exempel på fall där föräldrars oförmåga att skydda barn från syskons våld haft betydelse för vårdbehovet.⁸⁴² I en kammarrättsdom från 2007 hade en elvaårig flicka fått vistas hos moderns särbo, i en miljö som domsto-len betecknade som sexualiserad.⁸⁴³ Flickan hade blivit fotograferad av moderns särbo, och fotografierna kunde uppfattas som barnpornografi ska.

Kammarrätten fann att miljön och fotograferingen hos särbon innebar en påtaglig risk för flickans hälsa och utveckling. Oavsett att modern avslutat förhållandet med särbon fann rätten att hon inte förmådde skydda dottern från liknande händelser om flickan skulle bo hemma, varför förutsättning-arna för vård enligt LVU var uppfyllda.⁸⁴⁴

841. Kammarrätten i Stockholm, dom 2006-09-08 i mål nr 3362-06.

842. Se Kammarrätten i Jönköping, dom 2002-03-01 i mål nr 219-2002, där grunden för våld enligt LVU utgjordes av ett barns behov av skydd mot ytterligare våld i familjen.

843. Kammarrätten i Jönköping, dom 2007-03-19 i mål nr 189-07.

844. Kammarrätten i Jönköping, dom 2007-03-19 i mål nr 189-07. Se även Kammarrät-ten i Jönköping, dom 2007-02-15 i mål nr 4018-06, där det noteras att barnet utsatts för olika typer av våld av sin mor, och att fadern vid dessa tillfällen förhållit sig passiv i stället för att träda in till barnets försvar.

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 170

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 170 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

Förutsättningar för tvångsvård i miljöfallen 171 I ett kammarrättsavgörande från 2012 var med stöd av medicinsk utred-ning klarlagt att ett spädbarn utsatts för allvarliga fysiska skador, bestående bland annat av en blödning under hårda hjärnhinnan.⁸⁴⁵ Mycket talade för att skadorna tillfogats barnet genom kraftiga och upprepade skakningar (skakvåld ) och/eller hård dunkning av huvudet mot ett underlag. Skadorna hade enligt den medicinska bedömningen inte uppkommit genom en per-sons normala vardagliga hantering av ett barn (exempelvis vaggning). I målet medgav båda barnets vårdnadshavare att det fanns ett vårdbehov eftersom de (var för sig) inte kunnat skydda dottern mot de skador hon fått. När ingen av vårdnadshavarna bidragit till att skapa klarhet i händel-seförloppet, fann kammarrätten att skadorna uppkommit till följd av i vart fall bristande omsorg om barnet.⁸⁴⁶

I andra avgöranden kan skyddsaspekterna vara mer oklara. I ett avgö-rande från 2005 utgjordes socialnämndens grund för ansökan om vård enligt LVU av att det förelåg misstankar om att barnets far utsatt sonen för sexuella övergrepp samt att modern inte kunde skydda sonen från obe-vakat umgänge med fadern.⁸⁴⁷ Kammarrätten fann i detta mål inget fog för socialnämndens talan, och uttryckte mot bakgrund av socialnämndens utredning förvåning över att socialnämnden understött moderns anklagel-ser om att fadern begått sexuella övergrepp mot sonen. Att socialnämnden bedömde vård enligt LVU som nödvändig för att förhindra verkställighet av umgänge i enlighet med ett verkställighetsbeslut, var enligt kammarrät-ten en mycket speciell talan, på gränsen till vad som är möjligt.⁸⁴⁸

Sammantaget kan sägas att en stor del av vad som i avhandlingens bak-grundskapitel beskrivits som föräldrars våld och övergrepp (avsnitt 2.1) kan uppfylla rekvisitet brister i omsorgen. Av studier framgår också att rekvisitet är det vanligaste i ansökningar om LVU. I en studie av Social-styrelsen år 2009 visades att socialnämnden åberopade brister i omsorgen som enda grund i nästan tre fjärdedelar av de studerade målen.⁸⁴⁹ Även när ansökan om vård gjordes med stöd av både 2 och 3 §§ LVU, dvs. även till följd av den unges beteende, åberopades omsorgsbrist tillsammans med socialt nedbrytande beteende hos den unge. Ofta beskrevs då en ung person med ett beteende som bryter mot samhällets normer och föräldrar som inte kunde förhindra detta.⁸⁵⁰

845. Kammarrätten i Göteborg dom 2012-11-06 i mål nr 5296-12.

846. Kammarrätten i Göteborg dom 2012-11-06 i mål nr 5296-12.

847. Kammarrätten i Stockholm, dom 2005-06-20 i mål nr 1965-05.

848. Se vidare Kammarrätten i Stockholm, dom 2005-06-20 i mål nr 1965-05.

849. Sammantaget studerades mål om vård enligt LVU under 2008 i fyra utvalda länsrät-ter, kammarrätterna samt gjordes en granskning av aktmaterialet i 35 utvalda mål från 2008 där kammarrätt avslagit socialnämnds ansökan om vård enligt LVU. Se Socialstyrelsen (2009) s. 14 ff.

850. Socialstyrelsen (2009) s. 30 ff.

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 171

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 171 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

172 Ingripande på socialrättslig grund 3.3.4.2 Om barn som bevittnar våld

Det framgår sedan år 2003 av lagtexten i 2 § LVU att psykisk misshan-del kan utgöra grund för beredande av vård. En av de grupper av utsatta barn som lagstiftaren ville fånga in genom detta förtydligande var barn som växer upp i hem där det förekommer våld mellan makarna/samborna (föräldrarna). I propositionen uttalades att det bör kunna räknas som psy-kisk misshandel av barnet om mamman hotas, kränks eller misshandlas i barnens åsyn.⁸⁵¹ En förälders utövande av våld mot den andra föräldern är därmed en miljöfaktor som ensam kan utgöra grund för LVU.

Barns bevittnande av föräldrars våld framskymtar i ett flertal rättsfall.

I ett kammarrättsavgörande från 2011 bedömdes en mammas upprepade ansökningar om skyddat boende, barnets egen beskrivning av förhållan-dena i hemmet och barnets rädsla för att föräldrarna skulle träffas, inne-bära att barnet tagit skada av föräldrarnas konflikter och sannolikt även bevittnat våld.⁸⁵² Sådana förhållanden bedömdes utgöra psykisk misshan-del och brister i omsorgen och medföra en påtaglig risk för att barnets hälsa och utveckling skulle skadas om barnet inte fick behövlig vård.

Ett annat fall där våld mellan föräldrarna finns i bakgrunden är en kam-marrättsdom från 2005 där barnets far och styvmor åtalats för grov frids-kränkning av barnet, men där domstolen inte fann tillräckligt stöd för att barnet behövde skydd genom vård utanför hemmet.⁸⁵³ Barnet, en sjuårig flicka, bodde tillsammans med sin pappa, styvmor och två halvsyskon. Av nämndens utredning i målet framgick bland annat att styvmodern, då hon blev misshandlad av barnets far, endast tog med sig sina egna (biologiska) barn till det skyddade boendet trots att fadern anklagades för att ha miss-handlat även det yngre (styv-) barnet och fastän det fanns en hotbild i hemmet. Vid de tillfällen då styvmodern försvann från hemmet tog fadern inget ansvar för barnet, och när styvmodern haft skyddat boende hade flickan jourhemsplacerats. Medan länsrätten fann att fadern inte kunde tillgodose barnets omsorgsbehov och satte tilltro till att flickans uppgifter om att hon misshandlats med tillhyggen och öppen hand av fadern och styvmodern och därmed beslutade om vård, fann kammarrätten att vår-den skulle upphöra. Beträffande påstådd fysisk misshandel av barnet fann kammarrätten inte tillräckligt stöd, och ifråga om omsorgsbrist berördes visserligen faderns och styvmoderns problemfyllda äktenskap och den ned-satta omsorgsförmåga hos fadern som detta resulterat i, men domstolens bedömning var att situationen i familjen stabiliserats och nu präglades av harmoni och förståelse mellan makarna.

Utifrån detta sistnämnda fall som exempel är det rimligt att tänka sig att även om psykisk misshandel i form av barnets bevittnande av våld

uttryck-851. Prop. 2002/03:53 s. 82.

852. Kammarrätten i Stockholm dom 2011-10-24 i mål nr 4505-11.

853. Kammarrätten i Stockholm, dom 2005-09-14 i mål nr 4168-05 (med Länsrätten i Stockholms län, dom 2005-06-13 i mål nr 8702-05).

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 172

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 172 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

Förutsättningar för tvångsvård i miljöfallen 173 ligen hade åberopats som grund för ett omhändertagande, hade vårdbe-hov inte förelegat eftersom makarnas förhållande bedömdes ha utvecklats till att bli stabilt och harmoniskt. Barnets våldsbevittnande, som ett miss-förhållande i hemmiljön som medför påtaglig risk för barnets hälsa och utveckling, förutsätter att den som utövat våld finns kvar i hemmet eller åtminstone har en pågående relation anknuten till hemmet och att våldsan-vändningen därmed kan förväntas fortsätta.

Ett annat exempel på föräldrars våld som bakomliggande omständighet finns i en kammarrättsdom från 2005 där det i målet framgår att barnet vuxit upp under tidvis oroliga hemförhållanden, med inslag av konflikter och misshandel i förhållandet mellan modern och de män som hon varit gift och sammanbott med.⁸⁵⁴ Kammarrätten konstaterade att modern levt i problemfyllda äktenskap, men att dessa numera var upplösta och att det inte gjorts gällande att oroligheter av detta allvarliga slag alltjämt skulle förekomma. Även om de förhållanden under vilka barnet levt ansågs ha kunnat vållat skada och hämmat barnets utveckling, förelåg ingen utred-ning i målet som medgav någon närmare bedömutred-ning av den saken eller om hur detta kunde ha betydelse vid bedömning av barnets behov av vård och omsorg i det aktuella läget.

I ett kammarrättsavgörande från 2012 var inte fullt klarlagt i vilken grad barnen utsatts för eller bevittnat våld.⁸⁵⁵ Kammarrätten konstaterade att barnen på nära håll och utan att kunna skydda sig häremot fått uppleva den konflikt som uppenbarligen funnits mellan föräldrarna. Barnen hade också påverkats av sina upplevelser i sådan grad att de behövde genomgå barnpsykiatrisk behandling för att bearbeta dessa. Barnens behov, avse-ende exempelvis omvårdnad, trygghet, stabilitet och skydd, hade allvarligt eftersatts och eftersom föräldrarna bedömdes sakna tillräcklig förmåga och insikt att tillgodose behoven var bristerna i omsorgen om barnen sådana att det fanns en påtaglig risk för att deras hälsa och utveckling skadades.

Sålunda fastställdes ett vårdbehov. Kammarrätten anförde att missförhål-landena i hemmiljön till viss del kunde tillskrivas det våld som mamman

”kan ha drabbats av” och den utsatta situation hon befunnit sig i. Att det vid tiden för prövningen fanns en dom på äktenskapsskillnad och att för-äldrarna inte längre hade gemensam bostad, förändrade dock inte bedöm-ningen då vårdnadsfrågan ännu inte var löst och en längre tid behövde förflyta för att nämnda förändringar i situationen skulle kunna bedömas som stabila.

Det finns också exempel på avgöranden där en förälder också är dömd för misshandel av den andra föräldern. I ett kammarrättsavgörande år 2006 fanns 15 anmälningar till socialtjänsten om oro för ett barn, gjorda

854. Kammarrätten i Stockholm, dom 2006-02-28 i mål nr 7420-05. Det fanns därtill i barnets uppväxt även misstankar om misshandel och sexuella övergrepp mot henne (barnet).

855. Kammarrätten i Jönköping dom 2012-03-23 i mål nr 85-12.

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 173

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 173 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

174 Ingripande på socialrättslig grund

av polisen, socialjouren och moderns syster.⁸⁵⁶ Fyra av socialtjänstens utredningar mynnade ut i att föräldrarna uppmanades att ta itu med sina relationskonflikter, som bestod i att fadern misshandlade modern. Två av barnen, sju och fem år gamla, hade efter föräldrarnas separation bott hos modern och haft regelbundet umgänge med fadern. Modern hade dock psykiska problem och tog ibland insomningstabletter. I länsrättens pröv-ning om omhändertagande av de två barnen var fråga huruvida moderns omsorgsförmåga kunde anses tillräcklig. Domstolen fann vid en helhetsbe-dömning att barnen inte fått den tillsyn de behövt och att de hos modern varit oskyddade och lämnade att klara sig själva, samt att modern visade en bristande insikt i hur hennes egen psykiska hälsa påverkade barnen.

På grund av omsorgsbristen och den påtagliga risken att barnen skadades placerades barnen med stöd av LVU hos fadern.⁸⁵⁷ Kammarrätten noterade dock att de uppgifter om missförhållanden som låg till grund för moderns omsorgsförmåga i betydande utsträckning härrörde från moderns syster och barnens far (moderns tidigare make), och att deras uppgifter – med hänsyn till relationerna mellan dem och modern – måste bedömas med försiktighet. Kammarrätten uppmärksammade därvid också att moderns beteende i samband med umgängestillfällen och i övrigt efter omhänder-tagandet försvårats av det förhållande att nämnden, trots vad som fram-kommit om relationen mellan modern och barnens far och trots pågående tvist dem emellan, valt att placera barnen hos fadern. Kammarrätten fann inte tillräckligt med underlag för att konstatera att det på grund av bris-ter i omsorgen eller andra förhållanden i hemmet fanns påtaglig risk för barnens hälsa eller utveckling, varför moderns överklagande bifölls och vården upphörde.

En intressant fråga i sammanhanget – inte minst som socialnämndens ansvar i 5:11 st. 4 SoL har utvidgats till att omfatta bevittnande av våld eller övergrepp av eller mot (alla, dvs. inte endast vuxna) närstående – är avgöranden som tar sikte på barns bevittnande av föräldrars våld mot sys-kon som psykisk misshandel av (det bevittnande) barnet.

I ett kammarrättsavgörande från 2012 hade sex syskon omhänderta-gits med stöd av LVU på grund av det äldsta av syskonen – som vid tiden för prövningen var 16 år – bland annat berättat om att hon blivit sla-gen av sin mamma och även slasla-gen och sparkad av sin pappa och äldre bröder.⁸⁵⁸ Beträffande de övriga fem syskonen hade socialnämnden främst

856. Kammarrätten i Stockholm, dom 2006-11-08 i mål nr 4382-06 (med länsrätten i Stockholms län, dom 2006-06-16 i mål nr 8734-06).

857. Att vård med stöd av LVU kan inledas i den andre vårdnadshavarens hem tydliggörs bl.a. av JO, se JO 1993/94 s. 277.

858. Kammarrätten i Jönköping, dom 2012-03-08 i mål nr 4251-4252-11. Kammarrätten bedömde att flickan överdrivit brister i hemmiljön – bland annat avseende att hon inte fick vara ute och leka och ha vänner, använda mobiltelefon eller smink, m.m. – men lade särskild vikt vid vad flickan berättat om våld, som enligt rättens mening utgör sådana missförhållan-den som innebär en påtaglig risk att barnets hälsa och utveckling skadas.

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 174

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 174 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

Förutsättningar för tvångsvård i miljöfallen 175 gjort gällande att barnen upplevt våld genom att de fått bevittna det våld storasystern utsatts för, men också genom att de tillåtits utöva våld mot varandra. Barnens beteenden i sig utgjorde enligt socialnämnden stöd för att våld förekommit i familjen. Uppgifter hade också tillkommit om att barnen i sina respektive familjehem bekräftat att våld förekommit även från föräldrarnas sida mot flera av barnen, och även den äldsta dottern hade sedermera berättat att våld utövats mot vissa av syskonen. Under dessa omständigheter fann kammarrätten att det förelåg en påtaglig risk för alla syskons (dvs. även de yngstas) hälsa och utveckling och att barnen hade behov av vård enligt LVU.

En annan intressant fråga i sammanhanget rör betydelsen av barnets ålder vid bevittnande av våld. I ett avgörande år 2010 fann en förvaltnings-rätt det vara styrkt att tre barn utsatts för fysisk misshandel i hemmet, utövad av föräldrarna. Det faktum att två av syskonen utsatts för våld och tvingats bevittna när syskon blivit det, ansågs av domstolen utgöra psykisk misshandel i LVU:s mening. Detta kunde dock inte göras gällande avseende det yngsta barnet, på grund av hennes ringa ålder (vilken inte framgår, men utifrån födelseåret 2009 kan hon konstateras ha varit mellan 5 och 17 månader vid tidpunkten för prövning).⁸⁵⁹ Någon åldersgräns för när ett barn kan anses vara utsatt för psykisk misshandel genom bevitt-nande av våld framgår inte av lagstiftningen eller dess förarbeten. I relation till bestämmelsen i brottsskadelagen om brottsskadeersättning till ett barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos barnet i dess förhållande till en närstående person,⁸⁶⁰ har uttalats att bevittnande huvudsakligen avser att barnet sett eller hört gärningen, dock utan närmare angivelse av vid vilken ålder barn anses utvecklat sådana uppfattningsförmågor.⁸⁶¹ Det krävs (i det sammanhanget) ingen utredning

En annan intressant fråga i sammanhanget rör betydelsen av barnets ålder vid bevittnande av våld. I ett avgörande år 2010 fann en förvaltnings-rätt det vara styrkt att tre barn utsatts för fysisk misshandel i hemmet, utövad av föräldrarna. Det faktum att två av syskonen utsatts för våld och tvingats bevittna när syskon blivit det, ansågs av domstolen utgöra psykisk misshandel i LVU:s mening. Detta kunde dock inte göras gällande avseende det yngsta barnet, på grund av hennes ringa ålder (vilken inte framgår, men utifrån födelseåret 2009 kan hon konstateras ha varit mellan 5 och 17 månader vid tidpunkten för prövning).⁸⁵⁹ Någon åldersgräns för när ett barn kan anses vara utsatt för psykisk misshandel genom bevitt-nande av våld framgår inte av lagstiftningen eller dess förarbeten. I relation till bestämmelsen i brottsskadelagen om brottsskadeersättning till ett barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos barnet i dess förhållande till en närstående person,⁸⁶⁰ har uttalats att bevittnande huvudsakligen avser att barnet sett eller hört gärningen, dock utan närmare angivelse av vid vilken ålder barn anses utvecklat sådana uppfattningsförmågor.⁸⁶¹ Det krävs (i det sammanhanget) ingen utredning