Flyttningsförbud

När vård med stöd av LVU inte längre bedöms vara behövlig, ska vården upphöra och nämnden, enligt 21 § LVU, noga förbereda barnets återföre-ning med sin eller sina vårdnadshavare. I detta sammanhang kan tvångs-åtgärden flyttningsförbud aktualiseras. Förvaltningsrätten får enligt 24 § LVU efter ansökan av socialnämnden för viss tid – eller tills vidare – för-bjuda den som har vårdnaden om ett barn att ta denne från ett familjehem om det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas om han eller hon skiljs från hemmet.

Socialnämnden får också, enligt 27 § LVU, besluta om tillfälligt ningsförbud. Förutsättningar för detta är att det är sannolikt att ett flytt-ningsförbud behövs och att rättens beslut om flyttflytt-ningsförbud inte kan avvaktas med hänsyn till risken för barnets hälsa eller utveckling.⁹⁵² Om rätten fastställer beslutet, ska socialnämnden inom två veckor ansöka om flyttningsförbud.⁹⁵³ När sedan ett flyttningsförbud inte längre behövs, ska socialnämnden besluta att förbudet ska upphöra, och socialnämnden ska

de någonsin kommer att förbättras ska vårdnadsöverflyttning – på socialnämndens initiativ – prövas i allmän domstol. Om man räknar med att förhållandena i hemmet kan förbättras ska barnet i stället – på socialnämndens initiativ – låta frågan om beredande av vård med stöd av LVU prövas i förvaltningsdomstol. En lämpligare ordning vore enligt Ewerlöf, Sverne &

Singer om nämnden vid en och samma domstol kunde framställa två yrkanden: i första hand att vårdnaden om barnet ska flyttas över till andra personer, och i andra hand att barnet om-händertas enligt LVU. A.a. s. 116.

949. Se vidare Mattsson (2010) s. 94 f.

950. Hovrätten för Västra Sverige dom 2009-10-19 i mål nr T 2227-09.

951. Hovrätten för Västra Sverige dom 2009-10-19 i mål nr T 2227-09.

952. Om socialnämnds beslut om tillfälligt flyttningsförbud inte kan avvaktas, får nämn-dens ordförande eller någon annan ledamot som nämnden har förordnat besluta om ett så-dant förbud. Såså-dant beslut ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde, 27 § 2 st. LVU.

Beslutet ska underställas förvaltningsrätten inom en vecka, varvid också handlingarna i ären-det tillställas rätten, och rätten ska pröva beslutet så snart ären-det kan ske. Om ären-det inte finns syn-nerliga hinder, ska prövningen ske inom en vecka från den dag då beslutet och handlingarna kom in till rätten. Om beslutet inte har underställts förvaltningsrätten inom föreskriven tid, upphör det tillfälliga flyttningsförbudet. Det upphör också när rätten avgör frågan.

953. 29 § LVU.

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 197

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 197 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

198 Ingripande på socialrättslig grund

minst en gång var tredje månad överväga om ett flyttningsförbud fortfa-rande behövs.⁹⁵⁴

Flyttningsförbud är avsett som en temporär åtgärd för att förhindra att föräldrarna tar hem barnet omedelbart och för att ge tid att förbereda en återförening.⁹⁵⁵ Sådant beslut kan exempelvis bli aktuellt om barnets kontakt med föräldrarna inte varit tillfredsställande under den tid place-ringen pågått, och socialtjänsten – med olika insatser – behöver se till att barnet kan återvända hem utan risk för skada.⁹⁵⁶ Bakgrunden till bestäm-melserna om flyttningsförbud är att barnet genom hemtagningen utsätts för ytterligare en separation, som kan vara svår, i synnerhet om barnet bott under lång tid i ett familjehem. Barnets behov av att bearbeta separa-tionen från familjehemmet är, enligt förarbetena, som regel lika stort som behovet att bearbeta separationen från föräldrarna.⁹⁵⁷ Detta gäller också vid placeringar på frivillig grund, då barnet – trots att kontakterna med föräldrarna under placeringstiden kan ha varit mycket goda – kan ta skada av att omedelbart behöva ryckas upp från en invand miljö. Det kan också vara så att barnet bestämt motsätter sig hemflytt och till följd av detta eller på annat sätt tar skada av en återflyttning.⁹⁵⁸ Dock är flyttningsför-budet konstruerat så att det endast kan meddelas medan barnet bor kvar i familjehemmet. Om en vårdnadshavare tar hem ett barn som är frivilligt placerat och behåller barnet hos sig kan socialnämnden inte ingripa annat än om förutsättningar finns för beredande av vård enligt LVU. Således är socialnämndens utrymme att agera begränsat, om det endast är hemflytt-ningen som sådan som innebär risk för att barnet skadas, och inte några kända brister i vårdnadshavarnas hem.⁹⁵⁹

Om det står klart att barnet inte inom överskådlig tid kommer att kunna återförenas med sina föräldrar, och det är uppenbart bäst för barnet att få vara kvar i familjehemmet ska istället möjligheten prövas att vårdnaden flyttas över till familjehemsföräldrarna. Det starka sambandet mellan flytt-ningsförbud och överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna klargjordes i HFD 2011 ref. 13. Båda typer av regler syftar till att säker-ställa att barnets bästa tas tillvara i situationer då barnet vistats lång tid i ett familjehem och hunnit få så starka band till detta att det måste sättas ifråga om inte barnet bör bli kvar där. Detta gäller oavsett orsaken till att barnets vistelse i familjehemmet kommit att bli så långvarig, och bedömningen ska ske utifrån barnets perspektiv. Mot bakgrund av att avbrott i vården och andra skadliga förflyttningar av barn bör undvikas, måste enligt HFD i en

954. 26 § LVU. Om det bedöms nödvändigt med hänsyn till flyttningsförbudets ändamål, får socialnämnden också besluta hur barnets umgänge med vårdnadshavare och umgängesbe-rättigade föräldrar ska utövas, 31 § LVU.

955. Prop. 1989/90:28 s. 92.

956. Prop. 1989/90:28 s. 88.

957. Prop. 1989/90:28 s. 88.

958. Prop. 1989/90:28 s. 81.

959. Detta klargörs i HFD 2011 ref. 13.

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 198

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 198 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

Upphörande av tvångsvården 199 situation där en familjehemsplacering pågått länge särskilt övervägas om det av hänsyn till barnet bör gälla ett flyttningsförbud i avvaktan på att vårdnadsfrågan klarläggs.

I nämnda mål var fråga om en fyraårig pojke som, med vårdnadshavares samtycke, bott i familjehem sedan fem månaders ålder.⁹⁶⁰ Förvaltningsrät-ten hade på socialnämndens ansökan beslutat att barnet, tills vidare, inte fick flyttas från familjehemmet. Skälen för detta var att barnet bott nästan hela sitt liv i familjehemmet och därmed uppfattade familjehemmet som sitt eget hem, samt att umgänget med modern först den senaste tiden skett kontinuerligt. Barnet hade också reagerat med ett utagerande beteende i samband med umgängestillfällena.⁹⁶¹ Kammarrätten upphävde beslutet om flyttningsförbud, med hänvisning till att starka band till ett familjehem inte i sig utgör tillräckligt skäl för ett sådant; det är själva återflyttningen som ska innebära påtaglig risk för skada. Eftersom modern samtyckte till en successiv förflyttning, i ett första skede med ett utökat umgänge mellan barnet och modern, fann kammarrätten att de risker som skulle finnas för barnets hälsa och utveckling inte var påtagliga. Det betonades dock att om problem uppstod vid en gradvis överflyttning av vården till modern, kunde socialnämnden återigen vidta åtgärder enligt 24 eller 27 § LVU och i samband därmed besluta om umgänget enligt 31 § LVU.⁹⁶² HFD tog dock fasta på att socialnämnden hade ansökt om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna och fann att det, i avvaktan på allmän domstols avgörande av vårdnadsfrågan, framstod som uppenbart att någon föränd-ring av barnets boendeförhållanden inte skulle ske. Detta kunde säkerstäl-las genom ett beslut om flyttningsförbud.⁹⁶³

När socialnämnden har beslutat om umgänge med stöd av 31 § LVU eller har beslutat ifråga om fortsatt flyttningsförbud har barn och vård-nadshavare (den som beslutet angår och vars rätt beslutet gått emot) rätt att överklaga.⁹⁶⁴ Vid förvaltningsrätts beslut om flyttningsförbud med stöd av 24 § LVU och vid socialnämnds beslut om fortsatt flyttningsförbud med stöd av 26 § LVU har barnet (och vårdnadshavare) rätt till offentligt biträde (39 § LVU).

960. I målet hävdade modern bland annat att inga åtgärder syftande till en återförening vidtagits från socialtjänstens sida under de år som barnet varit placerat. En fortsatt placering skulle enligt hennes mening vara föranledd av brister i socialtjänstens handläggning och inte av brister hänförliga till vårdnadshavaren. Se vidare HFD 2011 ref. 13.

961. Kammarrätten i Jönköping dom 2010-09-27 i mål nr 1939-10 (med Förvaltningsrät-ten i Jönköping dom 2010-07-14 i mål nr 492-10).

962. Kammarrätten i Jönköping dom 2010-09-27 i mål nr 1939-10.

963. HFD 2011 ref. 13.

964. 41 § 1 st. p. 5–6 LVU.

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 199

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 199 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

200 Ingripande på socialrättslig grund