Påtaglig risk att barnets hälsa eller utveckling skadas

Det missförhållande som föreligger i hemmiljön, eller de missförhållanden – en problemsituation kan förstås vara hänförligt till fler än ett av de miljö-rekvisit som anges i bestämmelsen – ska utgöra en påtaglig risk att barnets hälsa eller utveckling skadas. Med barnets hälsa och utveckling avses fysisk eller psykisk hälsa respektive såväl social som känslomässig utveckling.⁸¹⁶ Det bör betonas att det inte krävs att barnets hälsa eller utveckling redan har skadats, utan endast att risk för detta föreligger.⁸¹⁷ I doktrin har pröv-ningen enligt 2 § LVU beskrivits som en tvåstegsprövning där först miljö-faktorn ska bevisas – en bakåtblickande prövning – och därefter omvandlas till en framåtblickande prognosprövning.⁸¹⁸ Beviskrav för prövningen och sammanhängande frågor utvecklas i avsnitt 4.2.3. I det närmast följande beskrivs rekvisitet ”påtaglig risk” samt berörs frågor om riskens aktualitet och betydelsen av parallellt pågående straffprocess.

3.3.3.1 Påtaglig risk för skada

I rekvisitet ”påtaglig risk” ligger enligt förarbetena att det inte ska vara fråga om någon obetydlig, oklar, övergående eller avlägsen risk för skada.

Det ska gå att konstatera att risken för skada har en sådan inverkan på barnets hälsa eller utveckling att barnet har ett tydligt vårdbehov. Konkreta omständigheter måste finnas som talar för att risk för skada föreligger.

Subjektiva antaganden om en sådan risk eller ovidkommande

omständig-813. Prop. 1989/90:28 s. 65.

814. Prop. 1979/80:1 s. 582.

815. Se även Bramstång (1985) s. 224 ff.

816. Prop. 1989/90:28 s. 107.

817. Prop. 1989/90:28 s. 61.

818. Se Diesen (2005a), Kaldal (2010) och vidare nedan.

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 164

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 164 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

Förutsättningar för tvångsvård i miljöfallen 165 heter, till exempel allmänna samhällsvärderingar eller inställning i trosfrå-gor, får inte läggas till grund för ett tvångsomhändertagande.⁸¹⁹

Påtaglig risk avser således att precisera den risknivå som måste före-ligga. Begreppet avser en risk som är mer klar och konkret än en ringa risk, och som inte är helt övergående, men samtidigt behöver det inte vara fråga om en ”uppenbar risk” eller ”stor risk”.⁸²⁰ Riskfaktorerna ska vid progno-sen vara individuella och konkreta.⁸²¹ I RÅ 2009 ref. 64 konstaterades att hypotetiska resonemang om framtida händelser inte kunde ligga till grund för ett beslut om tvångsvård. Vid den bedömning som ska göras måste utgångspunkten vara barnets aktuella situation och en närliggande eller klart förutsebar utveckling av denna. Att någon redan konstaterad skada inte krävs, men att skaderisken heller inte får vara alltför avlägsen, utgör en kärnpunkt för frågan om vilken risknivå som krävs för ett ingripande.⁸²²

För att pröva den påtagliga risken att barnets hälsa eller utveckling ska-das, görs en värdering av allvaret i de riskfaktorer som identifierats i bar-nets miljö, och om dessa eventuellt kan mildras av andra omständigheter.

En sådan bedömning kan inte göras genom tolkning av rättskällorna, utan karakteriseras i doktrinen som en kunskapsteoretiskt grundad bedömning av sambandet mellan barnets miljö och en hypotetisk framtida skada.⁸²³ Eftersom det är fråga om bedömning av risk för en skada som ännu inte inträffat, måste domstolen göra ett antagande om framtida sannolikhet.⁸²⁴ Då både miljöfaktorer och ett antagande (eller en prognos) om risk är före-mål för prövning samtidigt, kan fokus i prövningen ligga på det ena eller andra momentet. Det kan exempelvis röra sig om miljöfaktorer som är svåra att utreda och bevisa men är så pass allvarliga att risken är tydlig när det steget är uppfyllt. Riskfaktorer som kunskapsmässigt utgör en säker risk är exempelvis sexuella övergrepp, som också är de mest svårutredda och svårbevisade.⁸²⁵ Det kan även röra sig om situationer där riskfakto-rerna är väldokumenterade eller vitsordade, men det är osäkrare huruvida dessa utgör en påtaglig risk för barnets framtida hälsa och utveckling.⁸²⁶

I RÅ 2008 ref. 55 utgjordes missförhållandena i hemmet av en mors hotfulla uttalanden till sin son, våld hon har utövat mot sonen och hennes bristande vilja eller förmåga att tillgodose hans behov av vård och omsorg.

Regeringsrätten uttalade att när det föreligger sådana omständigheter

819. Prop. 1989/90:28 s. 62 f. och 107, och RÅ 1995 ref. 39.

820. Prop. 1989/90:28 s. 61 ff. och 107.

821. Diesen (2003) s. 104. Se även prop. 1989/90:28 s. 61 ff. och RÅ 1992 ref. 6.

822. Kaldal (2010) s. 296.

823. Kaldal (2010) s. 281.

824. Högsta förvaltningsdomstolens dom 2011-12-09 i mål nr 3211-11.

825. Kaldal (2010) s. 326.

826. Kaldal (2010) s. 283. Se t.ex. RÅ 1995 ref. 46 där målet rörde frågan om det till följd av psykisk störning eller sjukdom hos modern förelåg sådana brister i omsorgen om barnet som medförde en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skulle skadas. Regerings-rätten fann, mot bakgrund av barnpsykiatriska utlåtanden, betydande osäkerhet föreligga ifråga om sannolikheten för skador hos barnet.

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 165

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 165 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

166 Ingripande på socialrättslig grund

måste i regel vård enligt LVU beslutas för att säkerställa att barnets hälsa eller utveckling inte skadas. Med hänsyn till de ödesdigra konsekvenser som kan följa av en felaktig bedömning i en sådan situation, kan det enligt Regeringsrätten ofta vara rimligt att socialnämnden under en tid får den möjlighet till kontroll av barnets förhållanden som är förenad med vård enligt LVU. Annars kräver barnets skyddsintresse att det på ett betryggande sätt kan visas att det som inträffat i ärendet trots allt inte utgör en påtaglig risk för barnets hälsa eller utveckling.

Ett ytterligare exempel till belysning av rekvisitet påtaglig risk utgörs av ett kammarrättsavgörande från 2012.⁸²⁷ I detta avgörande kunde konsta-teras att de uppgifter som barnet lämnat om fysisk och psykisk misshandel måste tas på allvar och att de – om de var korrekta – kunde få allvar-liga konsekvenser. Barnets skyddsintresse krävde därför enligt domstolens mening att omständigheterna i målet på ett betryggande sätt gav stöd för att risken för barnets hälsa och utveckling inte var påtaglig. Att det fanns ett fungerande nätverk kring den nioårige pojken i form av skola, fritids-hem och kontaktfamilj, samt att modern förklarat sig beredd att ta emot insatser vid ett utredningshem, bedömdes vara sådana omständigheter som gav ett betryggande stöd för att risken inte var påtaglig.⁸²⁸ Även om denna motivering kan framstå som tveksam – dvs. att barnet i någon mening för-väntades nyttja sitt nätverk för att skydda sig från risken för psykisk och fysisk misshandel i hemmiljön – konstaterades att det påtagliga i risken lindrades (bland annat) av det nätverk barnet hade utanför hemmet.

Inte endast konkreta riskfaktorer måste framgå, utan också hur barnet riskerar att skadas. I ett kammarrättsavgörande från 2012 konstaterades att det faktum att barnets föräldrar visat brister i föräldraskapet inte var tillräckligt för tillämpning av LVU, om det inte också visats i vilket avse-ende barnet löpte en påtaglig risk att skadas av just de bristerna.⁸²⁹

3.3.3.2 Aktuella skaderisker i samma faras riktning

Att riskfaktorer i barnets hemmiljö måste vara reella och aktuella fram-går av RÅ 1996 ref. 91. Ett spädbarn hade troligen utsatts för skakvåld (benämnt shaken baby syndrome i domen), men vid tidpunkten för Rege-ringsrättens prövning hade risksituationen förändrats eftersom barnet inte längre var ett spädbarn. Ett annat fall som illustrerar aktualitetskravet är en kammarrättsdom från 2000 där barnens far hade en pedofil läggning

827. Kammarrätten i Jönköping dom 2012-05-16 i mål nr 1027-12.

828. I detta fall fanns en pågående förundersökning, och pojken hade i polisförhör – vilka barnets offentliga biträde tillika särskilda företrädare närvarat vid och vittnade om – berättat att modern utsatt honom för våld och kränkningar under lång tid. Se även avsnitt 4.2.2.3 nedan.

829. Kammarrätten i Stockholm, dom 2012-03-13, i mål nr 578-12. Föräldrarnas bris-ter bestod bland annat i att de under barnets uppväxt flyttat mellan flera olika länder, varit närvarande i otillräcklig utsträckning och eventuellt – tillräcklig utredning saknades – utsatt barnet för misshandel.

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 166

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 166 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

Förutsättningar för tvångsvård i miljöfallen 167 och tidigare hade dömts för sexuella övergrepp mot barnens halvsystrar.⁸³⁰ Eftersom fadern på frivillig väg genomgick farmakologisk behandling som minskade återfallsrisken, och när ingen anledning fanns att misstänka att han skulle avbryta behandlingen, samt att han gett socialnämnden möjlig-het att få reda på om behandlingen avbröts, bedömde kammarrätten att det inte fanns sådana förhållanden i barnens hemmiljö att de löpte en påtaglig risk att skadas till sin hälsa eller utveckling.⁸³¹

Ett ytterligare avgörande som visar detta är en kammarrättsdom från 2006, där omständigheterna var sådana att en drygt en månad gammal pojke inkommit till sjukhus med olika gamla blödningar under skallbe-net och tre revbensfrakturer som inte var färska.⁸³² Kammarrätten kon-staterade att det i målet inte kunnat fastslås hur de skador som pojken fått hade uppkommit, men att pojkens mor valt att separera från pojkens far. Att utredningen visat god omsorgsförmåga hos modern var avgörande för kammarrättens bedömning att det inte längre ansågs föreligga någon påtaglig risk för att pojkens hälsa eller utveckling skulle skadas.

3.3.3.3 Betydelsen av pågående straffprocess

I det kammarrättsavgörande som nämndes närmast ovan hade båda för-äldrarna varit misstänkta för misshandel, men vid kammarrättens pröv-ning var modern inte längre misstänkt för brott och fadern hade friats i tingsrätt. Att en pågående straffprocess kan ha betydelse vid prövningen illustreras i ett flertal avgöranden om vård enligt LVU. Det kan konstateras att en nedlagd förundersökning om brott inte – och heller inte, ens, en fri-ande dom i brottmål – utesluter att innehållet i brottsmisstanken kan anses utgöra skäl för LVU.

I RÅ 1993 not 290, som rörde en flicka med allvarliga känslomäs-siga störningar – enligt socialnämnden till följd av incest och misshandel i hemmet – hade fadern vid tiden för kammarrättens prövning i en (icke lagakraftvunnen) tingsrättsdom fällts till straffrättsligt ansvar för sexuella övergrepp mot flickan. Brottmålsdomen ansågs av kammarrätten utgöra en sådan konkret omständighet som talade för att det förelåg en påtaglig risk för skada på flickans hälsa eller utveckling. Vid tidpunkten för Rege-ringsrättens prövning hade dock hovrätten ogillat åtalet i brottmålet, vilket föranledde RegR att återförvisa målet om omhändertagande till

kammar-830. Kammarrätten i Jönköping, dom 2000-12-12, i mål nr 1316-2000.

831. Se även Kammarrätten i Jönköping, dom 2007-02-12 i mål nr 2840-06, där barnet under processens gång flyttats mellan föräldrarna och framförda incestanklagelser mot fadern inte kunde läggas till grund för LVU p.g.a. omständigheter kring utredningen samt att det inte visats att förhållandena i det hem som barnet nu befann sig i var sådana att det fanns skäl för LVU. Se därtill även Kammarrätten i Jönköping, dom 2004-11-12, i mål nr 2455-04, där kammarrätten konstaterar att socialnämndens utredning – innefattande bl.a. polisanmälan mot fadern avseende misshandel av barnet – i stor utsträckning byggde på hur barnet haft det innan det flyttade hem till sin far. Inget i nuvarande förhållanden gav stöd för LVU.

832. Kammarrätten i Stockholm, dom 2006-05-04 i mål nr 830-06.

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 167

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 167 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

168 Ingripande på socialrättslig grund

rätten för ny prövning med uttalande om att KamR därvid bör ta ställ-ning till om flickan bör höras muntligen. Således hindrade inte den friande brottmålsdomen att förutsättningar för LVU kunde föreligga: Domstolen ska göra en självständig bedömning och prövning i enlighet med de rekvisit som anges i LVU.⁸³³

Att en polisutredning pågår, behöver inte ha någon avgörande inverkan på målet. I ett kammarrättsavgörande från 2005 hade två sjuåriga pojkar i polisförhör berättat att de blivit slagna i hemmet av sina föräldrar och sin äldre bror.⁸³⁴ Domstolen fann det inte vara styrkt att pojkarna varit utsatta för fysisk misshandel av föräldrarna eller brodern på ett sätt som motive-rade vård med stöd av LVU, men hänvisade i domskälen till Socialstyrel-sens allmänna råd om tillämpning av LVU där det bland annat anges att en självständig bedömning ska göras av barnets behov av skydd och stöd och att eventuell polisutredning inte behöver avvaktas. Däri framgår också att barnet kan behöva vård oberoende av om en polisutredning leder till åtal eller fällande dom eller om åtalet läggs ned eller den misstänkte frikänns.⁸³⁵

I ett annat kammarrättsavgörande, från 2012, hade en pojke vid polis-förhör i en parallellt pågående förundersökning berättat att modern utsatt honom för våld och kränkningar under lång tid.⁸³⁶ Medan förvaltningsrät-ten fann tillräckligt stöd för bedömningen att modern under en längre tid utsatt pojken för fysisk misshandel och kränkande behandling , bedömde Kammarrätten (främst med hänsyn till det nätverk i form av skola, fri-tidshem och kontaktfamilj som omgav pojken) att ingen påtaglig risk för skada på hans hälsa eller utveckling förelåg. Rättens minoritet (två skiljak-tiga ledamöter) gjorde dock en egen värdering av de uppgifter som pojken lämnat, och fann – inte minst mot bakgrund av uppgifter om att modern nyligen hotat med hämndåtgärder och att hon slagit pojken på grund av vad han berättat vid ett tidigare tillfälle – att samtliga förutsättningar för LVU var uppfyllda.

Ett avgörande från 2012 visar att domstolen också kan välja att sätta tilltro till åklagares bedömning i en parallellt pågående förundersökning.⁸³⁷ Ett spädbarn hade utsatts för allvarliga fysiska skador och fadern var tid tid-punkten för kammarrättens prövning misstänkt för grov misshandel. Miss-tankarna mot modern (i förundersökningen) hade dock lagts ned, och hon framförde i målet att hon i polisförhör uppgett att hennes åttaåriga dotter berättat för henne om hur vid ett tillfälle hon tappat ner spädbarnet på ett babygym och därigenom orsakat skadorna. Kammarrätten konstaterade

833. Se även Kaldal (2010) s. 287 ff.

834. Kammarrätten i Stockholm, dom 2005-09-30 i mål nr 3415-05.

835. Kammarrätten i Stockholm, dom 2005-09-30 i mål nr 3415-05. Kammarrätten hän-visar i detta mål till SOSFS 1997:15, s. 24.

836. Kammarrätten i Jönköping dom 2012-05-16 i mål nr 1027-12.

837. Kammarrätten i Göteborg dom 2012-11-06 i mål nr 5296-12.

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 168

017271_003_Legal_Intervention_CH_03.indd 168 08/04/13 7:32 PM08/04/13 7:32 PM

Förutsättningar för tvångsvård i miljöfallen 169 att modern lanserat ett alternativt händelseförlopp, men att det inte vunnit tilltro hos åklagaren. Barnet omhändertogs med stöd av LVU.⁸³⁸