Forskningsläget

Frågor om våld mot barn, och mer specifikt föräldrars våld mot barn, har inte ägnats påfallande stort intresse inom rättsvetenskapen. Rättsve-tenskapliga studier om våld mot barn, i synnerhet om sexuella övergrepp mot barn och ur ett processrättsligt perspektiv, har företagits av Christian

131. Svensson (2006) s. 36 f. Ett ytterligare (hypotetiskt) exempel på rättsjämförelse i vid bemärkelse skulle kunna vara ingripanden mot narkotikamissbruk (-are) där det straffrätts-liga regelverket, narkotikastrafflagen (1988:870) om narkotikabrott, kan ”jämföras” med det socialrättsliga regelverket i form av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM. Å ena sidan ska samhället på straffrättslig grund beivra innehav, brukande eller annan befattning med narkotika (narkotikabrott) och å andra sidan finns en lag om tvångsvård som syftar till att hjälpa enskilda människor att komma ifrån missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel (LVM, socialrättslig reglering). I denna rättsjämförelse kan särskilt noteras frågan om åtalsprövning enligt 46 § LVU och 31:2 BrB om överlämnande till vård.

För de fall då narkotikamissbrukaren är en ung individ kan även LVU (3 §) aktualiseras och

”jämföras”.

132. Lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn, prop. 1998/99:133, och vidare i avsnitt 6.1.3.2 nedan.

017271_001_Legal_Intervention_CH_01.indd 48

017271_001_Legal_Intervention_CH_01.indd 48 08/04/13 7:38 PM08/04/13 7:38 PM

Metod, material och forskningsläge 49 Diesen och medarbetare. Här finns många verk på området som bland annat behandlar olika spörsmål kring den rättsliga hanteringen av sexuella övergrepp mot barn och frågor kring barnets ställning i straffprocessen.¹³³ Närliggande forskning har behandlat bevisvärdering vid sexualbrott mot barn och sammanhängande frågor.¹³⁴ Anna Kaldal har i sin studie behand-lat riskbedömningar i vårdnads- och LVU-mål, med brott mot barn som utgångspunkt.¹³⁵ Våldsutsatta barn återfinns också i Pernilla Leviners studie, som behandlar rättsliga dilemman i socialtjänstens barnskydds-arbete.¹³⁶ Även om inte just våldsutsatta barn är i särskilt fokus, finns socialrättsvetenskaplig forskning om tillämpningen av LVU och därmed sammanhängande frågor. Här märks särskilt Anna Hollanders och Titti Mattssons verk på området.¹³⁷ Det finns vidare rättsvetenskaplig (barn-rättslig) forskning om olika aspekter av barns rättsliga ställning, barnrätt och barnets bästa.¹³⁸ I tidigare forskning har innebörden av begreppet bar-nets bästa i förhållande till vårdnadsfrågor analyserats av Johanna Schi-ratzki, och ett flertal arbeten har studerat rättsliga regleringar och funk-tioner med utgångspunkt i barnets bästa.¹³⁹ I sammanhanget bör noteras att ett samlat grepp kring social- och straffrättsliga frågor – i relation till reaktioner riktade mot ungdomar i gäng – har redovisats i en gemensam studie av Ulrika Andersson och Titti Mattsson.¹⁴⁰

Utanför Sveriges gränser kan den danska forskaren i rättsvetenskap Beth Grothe Nielsens arbete på området uppmärksammas. Nielsen har bland annat fokuserat på den rättsliga hanteringen av sexuella övergrepp mot barn inom familjen.¹⁴¹

Till bilden av forskningsläget hör vidare att det, angränsande till den rättsvetenskapliga forskningen, finns studier som på olika sätt berör rätts-systemets hantering av övergrepp mot barn, exempelvis ifråga om

sakkun-133. Se t.ex. Diesen (2001), Diesen & Sutorius (2002), Diesen (2003) och Diesen (2005b).

134. Se t.ex. Sutorius & Kaldal (2003), och Socialstyrelsen (1999) som behandlar de s.k.

daghemspedofilerna.

135. Kaldal (2010) med titeln Parallella processer. En rättsvetenskaplig studie av riskbe-dömningar i vårdnads- och LVU-mål (ak.avh).

136. Leviner (2011) med titeln Rättsliga dilemman i socialtjänstens barnskyddsarbete (ak.

avh).

137. Hollander (1985) Omhändertagande av barn (ak. avh.) och senare arbeten, och Mattsson (2002a) Barnet och rättsprocessen. Rättssäkerhet, integritetsskydd och autonomi i samband med beslut om tvångsvård (ak.avh) och senare arbeten.

138. Se t.ex. Singer (2000) Föräldraskap i rättslig belysning (ak. avh.), Dahlstrand (2004) Barns deltagande i familjerättsliga processer (ak.avh), Stern (2006) The child’s right to parti-cipation – reality or rhetoric? (ak. avh) och Nilsson (2007) Barn i rättens gränsland (ak.avh).

139. Se t.ex. Schiratzki (1997) och Schiratzki (2000). Se även antologierna om barn och rätt, Hollander, Nygren & Olsen (2004, red) och om barns makt Olsen (2004, red).

140. Andersson & Mattsson (2011) Ungdomar i gäng – social- och straffrättsliga reak-tioner.

141. Se särskilt Nielsen (1995) och Nielsen (2001).

017271_001_Legal_Intervention_CH_01.indd 49

017271_001_Legal_Intervention_CH_01.indd 49 08/04/13 7:38 PM08/04/13 7:38 PM

50 Inledning

nigas roll i rättsprocessen, om förhör av barn och om barns berättande.¹⁴² I relation till socialtjänstens barnavårdsarbete bör också nämnas rättsso-ciologisk forskning; exempelvis Anna Sonanders studie av rättsliga förut-sättningar och krav på poliser, socialarbetare, åklagare och domare i deras arbete avseende barn som brottsoffer samt Susanna Johanssons kritiska analys av myndigheters samverkan i barnahus.¹⁴³ Dessutom finns i rättsso-ciologi utvärderande studier avseende barnahusverksamheter.¹⁴⁴ Vidare tar viss medicinsk forskning sikte på anmälning och utredning av barnmiss-handelsfall, och socialtjänstens arbete med utsatta barn har förstås också behandlats i ämnet socialt arbete.¹⁴⁵

Avhandlingens rättsvetenskapliga frågeställningar är till stor del for-mulerade utifrån resultat av närliggande samhällsvetenskaplig forskning.

Ämnet angrips rättsvetenskapligt med stöd av forskning om våldsutsatta barn och behandlar frågeställningar som i tidigare forskning belysts ur annan synvinkel. För frågan om barns ställning när de utsätts för att se eller höra våld mot närstående, och ingripanden mot sådant våld, kan Katarina Weinehalls forskning om barn som växer upp i våldets närhet nämnas.¹⁴⁶ Av betydelse för avhandlingens problemformulering är också Maria Eriks-sons forskning, där föräldraskap problematiseras ur ett köns- och makt-perspektiv. Erikssons forskning har bland annat rört vad ett gemensamt föräldraskap, och de juridiska rättigheter en våldsam man har i kraft av positionen som far, kan betyda för barns och mödrars trygghet efter skils-mässor och separationer.¹⁴⁷ Kunskap om våld och våldsutsatta barns situ-ation, behov och upplevelser utgör basen till problemformuleringarna, och ges ett eget avsnitt i avhandlingens bakgrundskapitel nedan (kap. 2.1.).

Avhandlingens frågeställningar anknyter till det viktimologiska fältet, som har karakteriserats som ett tvärvetenskapligt område som spänner över ett flertal vetenskapliga discipliner¹⁴⁸ och definierats som ”det vetenskapliga

142. Angående förhör med barn, se t.ex. Cristiansson, Engelberg & Holmberg, (1998) och Cederborg (2000). Angående barns berättande se t.ex. Leander (2007). Om barns situ-ation i rättsprocessen när de misstänks vara utsatta för sexuella övergrepp, se Back (2012).

143. Sonander (2008) med titeln Att arbeta med barn som brottsoffer och Johansson (2011) med titeln Rätt, makt och institutionell förändring. En kritisk analys av myndigheters samverkan i barnahus. Se även Friis (2003) rättssociologiska studie av sociala utredningar om barn. Vidare har Rejmer (2003) i rättssociologi studerat tingsrätts funktion vid handläggning av vårdnadskonflikter med utgångspunkt i barnets bästa.

144. Se Rasmusson (2008), Pavlovskaia & Åström (2008), Rejmer & Hansen (2008), Johansson (2008) och Åström & Rejmer (2008).

145. Lindell (2004) och Cocozza (2007). Ifråga om forskning i socialt arbete se t.ex. Sun-dell m.fl. (2007) med hänvisningar.

146. Weinehall (1997). Weinehalls studie är inriktad på ungdomars erfarenheter av att leva i en familj där mamman/kvinnan misshandlats av pappan/sin partner. Med utgångspunkt i ungdomars berättelser behandlas betingelserna kring att socialiseras i våldets närhet. Se även Cater (2004).

147. Eriksson (2003). Se även Eriksson (2001) och Metell m.fl. (2001) s. 104–137.

148. Lindgren (2004) s. 118. Se även Karmen (2004), Nielsen. & Snare (1998) och Gran-ström & Mannelqvist (2007).

017271_001_Legal_Intervention_CH_01.indd 50

017271_001_Legal_Intervention_CH_01.indd 50 08/04/13 7:38 PM08/04/13 7:38 PM

Disposition 51 studiet av omfattningen, karaktären och orsakerna till viktimisering, dess konsekvenser för inblandade parter och samhällets reaktioner, i synnerhet polisens och rättssystemets, såväl som frivilligarbetares och professionell-as.”¹⁴⁹ Viktimologiska teorier och forskningsresultat har påverkat avhand-lingens teoretiska ram genom att brottsoffrets rättigheter och intressen – liksom barnets dito – belyses i det rättsliga sammanhanget.

1.5 Disposition

Avhandlingen består av fyra delar. Den första delen utgörs av två kapi-tel, det närmast föregående och följande, vilka tjänar som introduktion till avhandlingens ämne. I detta inledande kapitel har avhandlingsämnets sammanhang, syfte, metod och utgångspunkter beskrivits. Nästkommande kapitel utgör bakgrund och plattform till den fortsatta framställningen.

I de avsnitt som närmast följer tecknas en bild av våldets karaktär och faktorer av betydelse i det skede som föregår att det våldsutsatta barnets situation blir uppmärksammad och anmäld och, därmed, rättsystemet tar vid. Till avhandlingsämnets utgångspunkt i det våldsutsatta barnet hör att barnet och offret har rättigheter och intressen som ska tillvaratas visavi övriga intressebärare och aktörer.

Efterföljande kapitel är indelade i två avdelningar: del II som handlar om Social barnavård (kapitel 3 och 4), respektive del III om Beivrande av brott mot barn (kapitel 5 och 6). De två vägarna att ingripa har kartlagts parallellt men framställs seriellt. I respektive del behandlas först de rättsliga grunderna för ingripanden, på socialrättslig grund i kapitel 3 och på straff-rättslig grund i kapitel 5. Därefter följer vägen genom respektive process;

förvaltningsprocessen i kapitel 4 och straffprocessen i kapitel 6. Ambitio-nen har varit att inom respektive väg att ingripa sortera först materiella, och därefter processuella regler. Detta för att ge en helhetsbild av den rätts-liga regleringen. Att socialrätten behandlas först, och straffrätten därefter, har inga metodologiska skäl: De två vägarna att ingripa ska förstås sida vid sida.¹⁵⁰

149. World Society of Victimology, http://www.worldsocietyofvictimology.org, (min övers.).

Karmen beskriver viktimologi som ”det vetenskapliga studiet av den fysiska, känslomässiga och ekonomiska skada människor lider på grund av brott” Karmen (2004) s. 9 (min övers.). Vad viktimologin som forskningsområde ska omfatta diskuteras i den viktimologiska litteraturen.

Bland annat finns en skiljelinje mellan att begränsa viktimologin till offer för brott (criminal victimisation) och att låta viktimologin omfatta offer för maktmissbruk och, enligt vissa forska-re, även offer för naturkatastrofer, miljöförstöringar, etc. Se även t.ex. Elias (1996) s. 12 f. och Lindgren (2004) s. 25 f.

150. Straffrätten hade därmed istället kunnat presenteras först, och socialrätten därefter:

Den framställningsmässiga ordningen har ingen betydelse i relation till avhandlingens syften.

De två rättsområdena – och vägarna att ingripa – hade svårligen kunnat framställas parallellt och överlappande i en studie av detta slag.

017271_001_Legal_Intervention_CH_01.indd 51

017271_001_Legal_Intervention_CH_01.indd 51 08/04/13 7:38 PM08/04/13 7:38 PM

52 Inledning

Avhandlingens fjärde del, Sammantagen analys och avslutning, består av ett kapitel (7). I detta kapitel analyseras och diskuteras de två vägarna att ingripa. Med en analys som tar hänsyn till de två regelsystemen som hel-het framställs frågor kring grunder för vägarna att ingripa, problempunk-ter i de två utredningsprocesserna och prövningarna samt barnets skydd mot fortsatt utsatthet.

017271_001_Legal_Intervention_CH_01.indd 52

017271_001_Legal_Intervention_CH_01.indd 52 08/04/13 7:38 PM08/04/13 7:38 PM

2 Det våldsutsatta barnet –