10 Energianvändandets problematik
10.2 Den svarta lådan öppnas upp
10.2.1 Den bekväma människan
När den svarta lådan öppnades upp identifierades andra problem än t ex vilken energikälla vi skulle använda oss av. Ett sådant viktigt problem som identifierades för att förklara och förstå varför energisystemet var konstruerat som det var innebar att
människan ansågs ha blivit bekvämare och att vi därför var föga intresserade av att göra något åt problemen med energisystemet.
”Vi i världen är så otroligt beroende av energi. Vi använder det i allt vi gör, men frågan är om det är värt att riskera hela våran planet bara för att vi är så bekväma! Energianvändningen har bara gått uppåt. Ända sedan människan på stenåldern började laga sin mat och värma sig med elden så har människan kommit på allt mer saker så att vi ska få så mycket energi som möjligt.”550
Bekvämligheten berodde på att vi blivit ”bortskämda” med tillgången till el. Just att vi ansågs bortskämda var ett tema som återkom hos flera av samhällsvetareleverna.
”Behovet av energi har ökat sedan 70-talet tills nu. Det beror bl. a. på att vi blir fler och fler människor på jorden, inte för att det föds mer barn utan för att vi lever allt längre nu för tiden. Vi är även väldigt bortskämda med vår energi och slösar mycket med den.”551
Eleven försökte visa varför behovet av energi har ökat och hennes svar var att det berodde på befolkningsökningen och på att vi var bortskämda med tillgången på energi. En annan elev lyfte också fram att vi skulle kunna minska elbehovet om vi bara inte var så bortskämda med el.
”I Sverige, och säkert i andra länder också, är vi alldeles för bortskämda med el. Det är en så självklar grej i hushållen. Vi har tagit den för given. Vi skulle mycket väl kunna sänka vårt energibehov om vi startade med att stänga av duschen när vi tvålar in oss, släcker alla lampor när man lämnat hemmet, släcker lampan i rummet när man går därifrån, m. m. Det här är bara småsaker mot vad man skulle kunna gör för att få folket att minska energibehovet.”552
Bilden av människan som bekväm och framför allt elen som en viktig källa att lösa tunga, obekväma, tidsödande och svåra arbetsuppgifter i hemmen och på arbetsplatserna kunde också spåras i de broschyrer eleverna hade tillgång till.
”El gör det bekvämare för oss i många sammanhang. Med hjälp av el har vi kunnat automatisera och förenkla många arbetsuppgifter både i hemmen och på arbetsplatserna. Med el till värme, men också till kyla och ventilation, har vi kunnat öka bekvämligheten i bostäder och andra lokaler. Totalt använder vi nu elenergi motsvarande drygt 15000 kilowattimmar per person varje år. Vårt behov av energi väntas öka i framtiden, bland annat av miljöskäl. Detta gäller även om vi lär oss använda el mer effektivt.”553
Den näst sista meningen i citatet antyder att Kraftverksföreningen, utgivaren av materialet, ansåg att el inte bara skulle göra livet bekvämare utan även mer miljövänligt. De menade att en ökad elanvändning var att vänta av miljöskäl.
550 Debattartikel, samhällsvetarelev. 551 Ibid.
552 Ibid.
I samma broschyr fanns en svartvit, lite gulnad, bild på tre kvinnor som tvättar med redskap från tiden innan tvättmaskinen slog igenom.554 Kvinnorna står utomhus med två stora baljor framför sig. En av kvinnorna håller ett plagg mot en tvättbräda samtidigt som hon gnor plagget med en borste. I bakgrunden står ett litet träskjul framför vilken det ligger en hög med brädor huller om buller. På samma sida finns en bild där en man sitter och läser tidningen i ett väl upplyst rum trots att det är mörkt ute. På bordet står en kopp kaffe och en brödrost i vilken man ser att det glöder. Mannen kan bekvämt ägna sig åt att läsa Dagens Nyheter555 medan elen ger ljus och värme samtidigt som den rostar mannens bröd. Bilden problematiserar inte mannens beteende utan visar på hur elen förändrat våra levnadsvillkor – från smutsigt och arbetsamt till rent, bekvämt och enkelt. Denna bild återfanns i elevernas arbeten på olika sätt. Den som tydligast kan relateras till exemplet ovan skrivs av en samhällsvetarelev.
”Nu har jag nämnt några energikällor och nu kanske ni kan förstå hur mycket vi behöver elen och hur snabbt utvecklingen har gått. Förr i tiden var allt mycket jobbigare, ta exempelvis tvätten. Nu har vi tvättmaskin och tumlare. När dessa maskiner inte fanns fick kvinnorna stå och skrubba och tvätta kläder för hand. Tänk bara på vintern när vattnet var som kallast, det måste ha varit en hemsk syssla.”556
I övrigt gavs överhuvudtaget väldigt liten plats åt användarna i broschyrerna som eleverna använde sig av.
Att lyfta fram ”bekvämlighet” var ett sätt att närma sig användaren som aktivt handlande subjekt, men i denna diskurs problematiserades aldrig användarens bekvämlighet som en valmöjlighet och därmed något användaren också kunde välja bort. Tvärt om lyfte eleverna istället fram beroendet av teknik och då i synnerhet tekniken i hemmet och transportproblem och den ökning av energibehovet detta leder till. En Forsskolegrupp skriver t ex att:
”[e]n annan sak man kan tänka på är alla onödiga prylar. Egentligen behöver man inte en cykel, det är bara det att alla har en. CD spelare, TV, telefon – eftersom de flesta har skaffat en är det svårt att klara sig utan.”557
Eleverna framhåller att mängden prylar i allmänhet var ett problem men att de på något sätt fyller olika funktioner som gör att det blir svårt att klara sig utan dem. En samhällsvetarelev såg i sin debattartikel just problemet med hur allt fler elektriska apparater, bilar och flygplan leder till ett ökat energibehov.
”Utvecklingen går framåt och med ny teknik följer större behov av energi. Flera elektriska apparater kräver mera el och flera bilar och flygplan kräver mera bränsle.”558
554 Ibid.
555 Som parentes kan nämnas att det går att se en av rubrikerna på förstasidan och denna lyder ”Fascism i
miljöpartiet”.
556 Debattartikel, samhällsvetarelev. 557 Elevarbete, Forsskolan. 558 Debattartikel, samhällsvetarelev.
Det finns något oundvikligt i resonemanget om att utvecklingen (i meningen ny teknik) går framåt. Logiken i elevens resonemang, som jag uppfattar den, var att ”framåt” låter positivt och eftersträvansvärt eftersom vi får bättre levnadsstandard och ökad bekvämlighet och detta i sin tur ansågs innebära ett ökat energibehov (beroende). Problemet blev därmed inte att det var något fel på utvecklingen (den går ju framåt) utan problemet måste lösas på tillförselsidan även om resonemanget snuddar vid idén om att problemet ligger i ”prylarna” och deras ökande antal. Även om just denna elevs resonemang ledde till en tillförselproblematik så gav ändå denna typ av resonemang ändå en öppning till ett annat spår som i högre grad öppnade upp den svarta lådan. Detta resonemang handlade främst om effektivisering.
10.2.2 Effektivisering
Idén om effektivisering var ett viktigt inslag vid behandlandet av användandets problematik. Genom tanken om effektivisering på ”användningssidan” bröts den svarta lådan trots allt upp och faktorer inne i lådan ansågs kunna förändras. Kring effektivisering handlade det framför allt om hur dessa faktorer skulle kunna förändras. Tänkandet kring effektivisering innebar alltså att användaren som aktör, men framför allt att användningen började problematiseras.
Jag har identifierat tre sätt genom vilka en förändring ansågs tänkbar. Det första handlade om att politiker bör fatta olika beslut som gör att vi bättre utnyttjar den energi vi har tillgång till. Den andra innebar att teknik skulle förbättras och göras energisnålare. Det tredje sättet innebar att vi genom vissa beteendeförändringar, med effektivare användarbeteende, skulle kunna minska energibehovet (eller åtminstone hindra en ökning). I den senaste började användaren tillskrivas ett ansvar för sina handlingar och därmed hade sättet att betrakta användandets problematik definitivt tagit ett steg in i den svarta lådan.
Politiska handlingsmöjligheter innebar krav på att det politiska etablissemanget skulle påverka mängden omvandlad energi. Eleverna försökte tänka ut vad som kunde göras för att minska energianvändningen och då spelade t ex skatter en viktig roll för att effektivisera användningen. I debattartikeln nedan tog eleven upp både skatter som styrmedel för vilka varor vi väljer559 och hur kommunen skulle kunna göra vår bränslekonsumtion mer effektiv genom att tillhandahålla gratis kollektivtrafik.
”[Med] löpande energipriser inklusive skatter tog den blyade bensinen stopp ca 1985 och man började med blyfri bensin vilket var ett framsteg för en bättre miljö. Även om bensinen ökat i mängder. Elvärmen har också bara blivit högre och högre. Det här kan endast människan försöka förbättra och ändra på, genom att t ex använda bilen mindre, inte ha så varmt i huset och låta radio, TV och lampor var tända i onödan. Kommunen kan också göra en del, ex: gratisbussar, folk kanske skulle börja använda bilen mindre. Jag tycker att det är värt ett försök.”560
Genom olika typer av regleringar ansågs det möjligt att tvinga fram både beteendemässiga och tekniska förändringar. Kommunen sågs egentligen sällan som en
559 Återkommer till hur eleverna resonerade kring beteendeförändringar. 560 Debattartikel, samhällsvetarelev.
potentiell politisk maktutövare, så utdraget ovan var ett undantag i den meningen. Även om både kommun och länsstyrelse nämndes så var det sällan som de betraktades som viktiga aktörer för påverkan vad det gäller effektivisering. Utdraget är dock ett bra exempel på hur eleverna resonerade (vilket vi också sett prov på tidigare) kring effektivisering.
Samhällsvetareleverna försökte ta reda på så mycket som möjligt om de olika energikällorna innan det var dags för debatt. På grund av detta togs inte effektivisering upp i grupparbetena annat än i den grad som den faktiskt dök upp i det material som de använde sig av. Framför allt dök effektiviseringstänkandet då upp på ett par av de politiska partiernas hemsidor och kunde på grund av det bli omnämnt i gruppdiskussionen. Den samhällsvetarelev som fått i uppdrag att se vad socialdemokraterna säger om de olika källorna sa: ”Man vill inte äventyra jobben i sossarna. Sossarna vill ha fram utbildning så att svenskarna lär sig och kan spara 10 procent energi.” Detta sades i samband med att eleverna arbetade med att fylla i sina rutsystem om vad (riksdags)partierna tycker om respektive energikälla. På socialdemokraternas hemsida stod bl a följande att läsa:561
”Även forskning och utveckling av framtida teknik för energiproduktion och
effektivare energianvändning är centrala för möjligheten till effektiv
energiomställning. Det gäller också folkbildning kring möjligheterna att hushålla med el. Socialdemokraterna menar att energiomställningen kan skapa nya möjligheter för svensk industri och för svenska företag att utvecklas och att gå i spetsen på en rad framtidsområden inom energiteknik, energisparande system och
energisnåla produkter.”562
På socialdemokraternas hemsida betonades just effektivisering som en viktig aspekt av energiomställningen liksom vikten av bildning.563 Av de partisidor jag studerat tar även centern, kristdemokraterna och miljöpartiet upp just effektivisering som en viktig aspekt i sina partipolitiska deklarationer på Internet.564 Mellan partierna går en skiljelinje mellan de som betonade vikten av ”billig energi” och de som ansåg att billig energi tog bort incitamentet att spara energi och därför sågs ett högre energipris som en viktig del i skapandet av ett ”uthålligt” samhälle.565 Denna skiljelinje återfanns inte hos eleverna.
561 Denna koppling är problematisk och jag har inga belägg för att eleven varit inne på just den angivna sidan.
Jag vet dock att huvuddelen av den information som eleverna använde för sitt rutnät hämtade de från
(riksdags)partiernas hemsidor. Hemsidan kan även ha ändrats från det att eleven var inne på hemsidan tills det att jag var inne på hemsidan men kopplingen är ändå både relevant och intressant eftersom partiernas hemsidor är väldigt viktiga för eleverna när de söker information. Flera av partierna har anpassat sina söksidor för just elevarbeten (t ex miljöpartiet, vänsterpartiet och kristdemokraterna).
562 http://www.sap.se/, 2002-06-05, min kursiv.
563 Flera av samhällsvetareleverna att det handlade väldigt mycket om kärnkraft på partiernas hemsidor vilket
förstås beror på avvecklingen av Barsebäck I:an i 1 december 1999 och att debatten kring avvecklingen fått ett uppsving bara någon månad innan fältstudierna i samhällsvetarklassen.
564 http://www.folkpartiet.se/fp/fragorochsvar.shtml, http://www.vansterpartiet.se/, http://www.sap.se/,
http://www.moderat.se/politik/energi.asp?mainid=2&subid=9&amneid=22&artid=1145, http://www.centerpartiet.se/templates/Infosida.asp?id=1955,
http://www.kristdemokrat.se/article.asp?Article_id=292#6.5. Energi och http://www.miljopartiet.se/, 2002-06- 05.
Broschyrerna som eleverna använde sig av var, som vi redan sett, inriktade mot olika energikällor och behandlade inte specifikt användningsproblematiken. I broschyren Energikällor ses behovet av att effektivisera användningen som en konsekvens av ett antal politiska beslut där elbortfallet vid nedläggningen av kärnkraften inte kan ersättas med rimliga medel då riksdagen också bestämt att inte öka koldioxidutsläppen.566
”De energipolitiska målen anger att den framtida elproduktionen ska komma från inhemska och förnybara energikällor. Idag är vattenkraften den enda förnybara källan till vår elproduktion av någon betydelse, men den får enligt riksdagsbeslut inte byggas ut mer. Dessutom har Sverige förbundit sig att inte öka koldioxidutsläppen vilket gör att det blir svårt att i en nära framtid ersätta kärnkraften med olja, kol och gas. Det innebär en stor utmaning för samhället de närmaste åren att hitta värdiga ersättare. Biobränsle är ett alternativ. Men minst lika viktigt är att effektivisera energianvändningen så att energin används på bästa möjliga sätt.”567
De politiska besluten sattes här i en kontext där den ökade elanvändningen i Sveriges energisystem beskrevs. Elanvändningens ökning förklarades som en direkt konsekvens av minskad del olja i den totala energitillförseln vilket skulle göra kravet om att inte öka koldioxidutsläppen till en ”stor utmaning”.568
Tekniska effektiviseringsåtgärder handlade om att genom bättre och mer avancerad teknik göra energianvändningen mer effektiv. Detta var den i särklass främsta aspekten som eleverna tog upp för att effektivisera energianvändningen.
Som vi redan sett fanns det betydande förväntningar på teknikens möjligheter att lösa de problem som identifierades med energikällorna. Men tekniken skulle inte bara lösa tillförselsidans ofullkomligheter utan även användningssidan ansågs kunna effektiviseras med hjälp av forskning och teknisk utveckling. I följande utdrag från en av samhällsvetarnas debattartikel argumenterades det för forskning och utveckling för att minska elanvändningen inom industrin och i hemmen.
”Elanvändningen i Sverige har ökat med ca 70TWh sedan 1970. Jag tror inte att problemet bara är vilken energikälla som ska användas utan också hur vi ska minska elanvändningen. Idag är det inom industrin och i det egna hemmet som den största elanvändningen görs. Lägg pengarna på forskning och utveckling av energisnåla produkter. Man borde också få bort slöseriet i hemmen.”569
Eleverna argumenterade för att väldigt stora förändringar skulle kunna nås med väldigt små förbättringar av den teknik som används till vardags, i hemmen och på arbetet. Genom energisnåla lampor och hållbarare produkter skulle lasten på miljön minska.
”Hur ser framtiden ut för miljön? Både dyster och bra, faktiskt. Även om alla länder når de internationella mål som man satt upp är det ändå inte tillräckligt. Man måste utveckla miljövården, vi kan inte bara luta oss tillbaka och tro att allt kommer att ordna sig – det gör det absolut inte då! Vi är vana vid en viss kvalitet i
566 Energikällor, 1997, s. 5. 567 Ibid.
568 Ibid, s. 4
våra liv men saker och ting måste ändras. Men människorna måste ha lust att göra miljön bättre – de kan inte tvingas in i det. Men det är en stor omställning, och en svår sådan eftersom det handlar om att bryta vanor. Man kan börja med små saker, som att köpa energisnåla lampor, skaffa energisnålare spoling på toaletten, cykla istället för att ta bilen till jobbet, sopsortera. Små saker hjälper i stora mängder. I Stockholm bytte man ut lamporna i alla trafiksignaler till så kallade diodlampor minskade man energiförbrukningen med 90%.
Ett bra samhälle fordrar hållbara produkter. Om företagen gjorde bättre, slitstarkare varor skulle vi inte behöva kasta och köpa nytt flera gånger. Men grejen är den att de tjänar på att inte göra så bra saker. När strumporna går sönder köper vi nya, om freestylen pajar är det ofta billigare att köpa en ny än att laga den. Om strumporna höll fyra gånger längre – skulle det innebära fyra gånger mindre belastning på miljön.”570
Eleverna i denna grupp identifierade flera problem som användarsidan ansågs stå inför. Dessa var vanor, produkters hållbarhet, företagens vinstintressen och energislukande produkter. De tekniska lösningarna ansågs väldigt viktiga men samtidigt bröt de upp den svarta lådan i den meningen att de ansåg att det var där förändringen skulle ske.
Användaren gavs stort ansvar i strävan mot ett miljövänligare och ett så kallat hållbart samhälle. Bilden av den västerländska kulturen som slösaktig och överkonsumerande var ganska stark överlag bland eleverna samtidigt som mer omfattande förändringar av livsstil med mera tycktes anses ganska svåra att uppnå. Bilen identifieras ofta som den största boven och ett uttryck för onödigt slöseri med resurser. Eleverna gav gott om förslag på ”små” insatser som skulle kunna göra stora förändringar.
”Om vi nu blickar framåt samtidigt som vi håller ett öga i backspegeln så ser vi att förändringar måste ske. Vi måste fråga oss: Klarar Sverige den raskt ökande energianvändningen inom såväl industrin som hushållen? Det framtida energisamhällets första nyckelord är: Sparsamhet! Har vi verkligen detta ofantliga behov av att ta bilen så fort vi ska förflytta oss eller att ha tre fjärdedelar av hemmets sammanlagda elektriska utrustning påslagen samtidigt? Den som spar han har, men här gäller det ingen enskild individ. Varför ska vi då spara energi? Vi skulle ju kunna producera ännu mera om vi ville. Jo, vi måste se längre än en dag, en månad, ett år. Fortsätter vi släppa ut giftiga ämnen så ser vi vad så småningom händer: Mänskligheten dör ut!”571
Enligt eleven vilade ett tungt ansvar på användarna om miljön skulle kunna räddas och så att mänskligheten skulle kunna leva vidare. En annan av samhällsvetareleverna framhävde också användarnas ansvar och gav flera exempel på hur människor kunde göra ganska stora insatser för miljön utan att egentligen behöva ändra levnadsvanor i någon större utsträckning:
”[1985 började man med] blyfri bensin vilket var ett framsteg för en bättre miljö även om bensinen ökat i mängder. Elvärmen har också bara blivit högre och högre. Det här kan endast människan försöka förbättra och ändra på, genom att t ex använda bilen mindre, inte ha så varmt i huset och inte låta radio, TV och lampor
570 Elevarbete, Forsskolan. 571 Debattartikel, samhällsvetarelev.
vara tända i onödan. Kommunen kan också göra en del, t ex gratisbussar så folk kanske skulle börja använda bilen mindre. Jag tycker att det är värt ett försök. Bil är ju ett måste för de flesta men den skulle kunna användas mindre.”572
Eleven fortsatte argumentera för hur olika bränslen skulle kunna ersätta bensin och diesel. Flera elever gav liknande exempel på hur energianvändningen skulle kunna minskas. En elev menade att vi är alldeles för bortskämda med el och att vi därför inte släcker lampor när vi går hemifrån eller slösar med vattnet när vi duschar.573
För naturvetarna fanns inte användarperspektivet lika direkt formulerat i målbeskrivningen som för de andra klasserna. Vid vissa tillfällen berördes dock ett