2 Teoretiska utgångspunkter
3.4 Undersökningsmetod
Detta avsnitt ska behandla de olika metoder som använts för att samla data. Metoderna är observation, ljudinspelningar av elevernas grupparbeten och övrigt material. Den senare omfattar undervisningsmaterial och elevernas egna arbeten.
3.4.1 Observation
Observation innebär att iakttagelser görs i en miljö som inte är planerad och tillrättalagd av iakttagaren själv, dvs på ”fältet”.213 Trots detta innebär även observationen att en intervention görs i det givna fältet – en intervention som på flera sätt faktiskt påverkar den miljö inom vilken den görs.214 Dessutom är iakttagaren till stor del i händerna på de faktorer som styr och är viktiga i det sociala sammanhang som studeras. Det är dock just detta som är ett av de viktigaste motiven för att faktiskt göra observationer. Jag har valt en explorerande ansats där fokus ligger på att få en helhetsförståelse av det studerade sammanhanget.215
Det finns olika typer av observationer. Alla kommer inte att behandlas här men en viktig aspekt av vad som skiljer de olika observationsformerna åt är graden av
deltagande. Ambitionen i denna studie var inte att vara så aktiv eller passiv, så
deltagande eller så icke-deltagande,216 som möjligt, utan att vara så neutral som möjligt i relation till lärare och elever. Med ”neutral” menas att inte identifieras och
211 Ibid., s. 27. 212 Se kapitel 5.
213 Hellevik, 1990, s. 103.
214 Flick, 1999, s. 57. Flick refererar Wolff som sammanfattat olika problem som kan uppstå när forskaren
beträder ett visst fält.
215 Halvorsen, 1992, s. 84. 216 Hellevik, 1990, s. 103.
behandlas utifrån praktikens uppgjorda rollmönster (lärare och elever). Detta var viktigt eftersom eleverna inte skulle tro att materialet som samlades in skulle användas för att bedöma och värdera deras aktiviteter och kunskaper. Därför följde jag inte med lärarna till lärarrummet; jag satt bland eleverna i klassrummet; kom och gick inte tillsammans med lärarna utan stod och väntade tillsammans med eleverna utanför klassrummet.
Att vara ”neutral” var också viktigt för att lärarna inte skulle tro att deras arbete utvärderades. Genom att röra mig fritt mellan olika grupper, genom att ställa frågor till eleverna om ämnet och genom att själv svara på frågor när eleverna behövde hjälp försökte jag undvika att framför allt inför lärarna verka för partisk med eleverna.
Det teoretiska perspektiv som används här omöjliggör visserligen ett slags neutral roll eftersom det alltid formas identitetsobjekt. Ambitionen var dock att varken lärare eller elever skulle känna sig hotade eller kontrollerade av min närvaro.
Skolan är en ganska tacksam miljö att studera eftersom det finns en slags vana med olika människor som kommer och går. Eleverna möter, som sagt, mer eller mindre ofta vikarier, lärarstuderande och andra som inte direkt hör till arbetsplatsen. En annan sak som gör skolan till en tacksam plats att studera är att verksamheten vanligtvis sköts inom fysiskt väldigt avgränsade och definierade ramar - klassrummet. Ytligt sett är rollmönstret också relativt enkelt: Det finns lärare och det finns elever.
De ganska bestämda rollmönster som finns i skolan underlättade ofta möjligheten att få kontakt med både elever och lärare. Eleverna ställde frågor om det var något de inte förstod eller behövde hjälp med och jag försökte alltid hjälpa dem så gott jag kunde. Detta gjorde det lättare att få ”access” till elevernas ”värld”.217 Vissa av lärarna bad mig ibland att hålla ordning på eleverna om de själva gick ut. Visserligen fick jag ibland en känsla av att detta sades mer till eleverna än till mig. Trots eventuella fördelar med att vara ”extralärare” ville jag, som sagt, inte betraktas som lärare.
När man observerar en lektion är det ganska enkelt att föra löpande fältanteckningar. Det kändes nästan nödvändigt att skriva eller läsa något när jag deltog på lektionerna. I ett klassrum ska man arbeta. Det kändes som att jag skulle betraktats som oseriös om jag inte gjorde något (”bara” satt och observerade).
Att vara ett instrument, som likt en kamera registrerar allt, var förstås omöjligt.218 Jag gick i början av studien med föreställningen att jag skulle se ”mer” än det som utspelade sig men blev snart ganska säker på att det var just detta, det mest uppenbara och nästan vardagstriviala, jag måste studera. Att ett par elever sitter och pratar om annat medan läraren pratar om fotosyntesen är i och för sig intressant men jag har valt att sålla bort sådant som inte är direkt relaterat till energi som kunskapsområde. Om många elever visat ett uppenbart ointresse för det som läraren pratar om eller för de uppgifter de fått har jag givetvis antecknat det eftersom det ju säger något om hur detta innehåll uppfattades.
Jag har också försökt att observera när eleverna inte hängt med och frågat varandra vad som menas eller dylikt. Att få med sådana sekvenser visade sig dock nästan omöjligt om inte eleverna satt nära mig. Elevernas och lärarnas öppenhet gjorde det dock enkelt för mig att förflytta mig i klassrummet och mellan klassrummen och datarummen. Grupparbeten och laborationer gjorde det enkelt att vara med och
217 Flick, 1998, s. 56-58. 218 Halvorsen, 1992, s. 84.
samtala med elever och lärare. Alla dessa tillfällen fungerade som informella intervjuer där information gavs om hur de uppfattade sitt arbete.
3.4.2 Ljudinspelningar
En viktig del av studiens data består av ljudinspelningar av elevernas grupparbeten. I det inledande fältarbetet i samhällsvetarklasserna användes tre bandspelare i tre olika grupper men detta blev alldeles för svårt att hantera. Bara att hitta alla grupper som spridit ut sig i en stor byggnad tog för mycket av dyrbar observationstid. Två bandspelare blev mer lätthanterligt. En av grupperna i alla klasser följdes mer noggrant under hela deras arbete med energi medan den andra bandspelaren användes i olika grupper från gång till gång. De mer intensivt följda grupperna lärde sig att hantera bandspelaren själva: De bytte sida på bandet, de letade upp mig om ett band tog slut eller om det var något annat som verkade konstigt. Jag fortsatte med att bara ha två bandspelare även i de andra klasserna. Mitt urval av grupper för inspelning var slumpartad, åtminstone i början av studierna av en klass.
En diskussion som måste föras är i vilken utsträckning bandspelarna faktiskt påverkade elevernas arbete. Jag är övertygad om att bandspelarna påverkade elevernas arbete något, i synnerhet i vissa situationer. Det fanns framför allt en oro att lärarna skulle få lyssna på bandinspelningarna. I följande sekvens frågar eleverna i en av samhällsvetargrupperna om jag låter lärarna lyssna på banden. I samma sekvens säger Stefan att han blir nervös av att bli inspelad.
Per G: Kan du ställa den här vid ert bord på mitten ungefär? Sara: Ja!
Lina: Får jag säga en sak? Får jag säga en sak? Ska du lämna det här bandet till
våra lärare?
Per G: *Nähähä!* Får jag inte det? Lina: Det var tur!
Per G: Det får jag inte göra! Lina: Tur!
Engla: Nä, nu får ni sluta och ta ert ansvar! Lina: Engla ögontjänare! Ögontjänare Engla! Perti: Ögontjänare! Jävla ögontjänare!
Sara: Men hallå vi måste vara tysta för att få arbetsro här inne! Stefan: Den här gör mig väldigt nervös! Stäng dörren!219
Oftast tror jag ändå att bandspelarna ”glömdes bort” även om den ibland gjorde sig gällande. Att den ”glömdes bort” märktes genom att eleverna ibland kom på att bandspelaren stod på bordet och ångrade vad de sagt. Samma grupp som just återgivits glömde tillsynes bort bandspelaren efter bara några minuter:
Engla: Men det som är det tråkiga med svensk politik är att alla partier är så dragna
mot mitten.
Berit: Ja, precis! Stefan: Ja, mmh
Lina: Men Göran Persson kan ju gå och slicka… och fjäska för alla andra partier! Stefan: Nu tystade vi Lina här! Det blev väldigt pinsamt här, hon är väldigt röd i
ansiktet – det syns tyvärr inte på bandet!
Lina. Ja, men Göran Persson håller på och fjäskar för alla partier. Engla: Ja, han xxxx
Stefan: Jaha!!
Oskar: Okej, socialdemokraterna, nu kör vi.220
Det hände några gånger att eleverna kom på att bandspelaren stod på och därmed spelade in vad de sade. Någon gång försökte ett par andra samhällsvetarelever i en annan grupp spola tillbaka bandet för att radera vad de sagt men lyckades inte.
Totalt finns fyrtiofem timmar inspelade grupparbeten. Ett par timmar av dessa utgör samhällsvetarnas debatt (som var en av examinationerna). I övrigt utgör tjugo timmar inspelningar från Forsskolan, sjutton timmar från samhällsvetarna och åtta timmar från naturvetarna. Skälet till att jag har färre timmar från naturvetarna är att de hade betydligt färre timmar grupparbete.
3.4.3 Annat material
Annat viktigt material utöver fältanteckningar och ljudinspelningar av elevernas grupparbeten är det undervisningsmaterial som eleverna använde sig av i sitt arbete. Jag har här försökt använda mig av det material som jag vet att eleverna själva använde sig av. Det rör sig om läroböcker, om branschmaterial och Internetadresser. Läroböckerna användes inte så frekvent av eleverna överlag med undantag för naturvetarna som fick direktiv om vad de skulle läsa. Internetadresser har jag inte brytt mig om annat än när eleverna själva hänvisat till vissa adresser eller när lärarna uppmanat eleverna att söka upp specifika sidor. Problematiskt med Internet är att materialet ändras och uppdateras och att jag därför har svårt att säga om de sidor jag har tittat på är identiska med de sidor eleverna hämtade information från.
Ett annat viktigt material är elevernas egna arbeten. Från Forsskolan har fyra sådana arbeten använts. Tre av dessa har hämtats från skolans hemsida och ett är köpt då en av grupperna gjorde en tidning som de försökte sälja på skolan.
Samhällsvetarna skulle skriva en debattartikel kring energi och hållbarhet som examination. Jag fick samtliga debattartiklar från en av samhällsvetarklasserna. En av naturvetargrupperna frågade mig om jag ville ha deras anteckningar som de gjort inför debatten. Detta var en sammanställning av den information eleverna samlat med nedskrivna argument för de energikällor eleverna skulle representera. I övrigt har jag måldokument och stenciler som lärarna delade ut till eleverna.
Det har också gjorts en begränsad analys av läroplaner och kursplaner av relevans för kunskapsområdet energi.