Historiskt perspekt

Av stor betydelse för samhällsvetareleverna och Forsskoleeleverna var att behandla energi med ett historiskt perspektiv. Lärarna på både Björkskolan och Forsskolan framhävde vikten av den historiska beskrivningen. På båda skolorna hade lärarna t ex lyft fram för eleverna att miljöförstöring inte var något nytt. Skog har skövlats i flera hundra år för att elda, bygga skepp eller helt enkelt få fram jordar för bete och odling. Framför allt större städer förr hade sanitära bekymmer som ofta ledde till sjukdomar och drog icke önskade eventuellt smittbärande djur in i städerna. Även förr fick människor tampas med energiförsörjningen på olika sätt.521 _{Människor var i kallare} länder beroende av ved för att ha en chans att överleva eller i varmare klimat för att t ex bryta malm. Eleverna fick lära sig att energi påverkat människans möjligheter och begränsningar så länge hon funnits.522 _{Fokus låg dock väsentligen på ”modern”}523 historia även om de ibland gick tillbaka till t ex Antiken.

”Redan under 1200-talet använde man sig av de första vattenkraftverken. Det bestod av ett hjul som placerats i ett vattenfall. När vattnet kom och forsade igenom hjulet började hjulet snurra som oftast drog en mjölkvarn. Under 1600-talet kom Kristoffer Polhem på att man inte behövde ha själva verket precis bredvid vattenfallet utan det kunde hållas ihop med hjälp av stänger. Denna konstruktion kallas för "Stånggången". Den kunde räcka en så där 2 km ifrån själva källan (vattenfallet). När man sedan uppfann generatorn så kunde man transportera kraften långa sträckor.”524

Många av de beskrivningar eleverna gjorde av energins historia handlade just om hur olika problem löstes vilka på olika sätt gjorde livet lite enklare för människorna. Detta innebar att tekniken fick en oerhört central plats i de beskrivningar som gjordes. Eleverna gick dock inte så långt tillbaka i tiden utan oftast gällde det att beskriva en energikällas historia, vilket egentligen innebar att beskriva den tekniska utvecklingen. När en annan Forsskolegrupp skulle beskriva kärnkraftens historia var det just den tekniska aspekten av historien som lyftes fram.

”Klyvningsprocessen upptäcktes 1938 av tyskarna Ott Hahn och Fritz Strassman. Möjligheten att utnyttja processen för energiproduktion blev på teoretiska grunder uppenbar för ett antal fysiker i USA, bland dem LeoSzilard och Paul Wigner, vilka insåg att man stod inför en energikälla av gigantiska mått. Fruktan för Hitlertyskland skulle hinna först i utvecklingen av kärnvapen och dess militära tillämpning drev bl. a. Einstein att vädja till Franklin Roosevelt om en kraftig amerikansk forskningsinsats med syfte att bekräfta teorierna.

Den slutliga bekräftelsen på att en storskalig energifrigöring genom kärnklyvning var möjlig fick man 1942, då en arbetsgrupp i Chicago lyckades starta en självunderhållande kedjereaktion i världens första reaktor.”525

521 _{Se Garnet, 1999.} 522 _Ibid.

523 _{Jag menar då fr o m det som brukar benämnas som ”den vetenskapliga revolutionen” och framåt, dvs 1500-}

talet och framåt (enligt Strømholm, 1984, pågick den vetenskapliga revolutionen ca 1500-1700-talet).

524 _{Elevarbete, Forsskolan.} 525 _Ibid.

Just årtal kring olika tekniska upptäckter tycks ha varit viktiga för att skapa ett sammanhang kring det specifika fenomenet. Även i det branschmaterial eleverna hade tillgång till fanns denna typ av tekniskt orienterade beskrivningar.

”Den första som effektivt lyckades flytta energi från vattenfallens närhet till anläggningar flera kilometer bort var svensken Christoffer Polhem. Han utvecklade i slutet av 1600-talet så kallade stånggångar av trä för att transportera energi från vattenhjulen vid fallen till pumpverken i gruvorna.”526

Det var alltså vissa saker i historien som var extra viktiga och som därför återkom på flera ställen. Istället för nyckelbegrepp (som i den biologiska eller fysiska grenen av den vetenskapliga diskursen) verkar det i det historiska perspektivet finnas vissa speciella nyckelhändelser, nyckelårtal eller nyckelpersoner. Oftast rörde det sig alltså om (nyckel-) personer (män) som löst ett visst problem vid en viss tidpunkt. Genom dessa beskrivningar skapades en röd tråd till hur det ser ut idag. Det handlade uteslutande om hur olika energikällor användes och utvecklades. Tekniken och hur den utvecklats fram till våra dagar blev den viktigaste delen i beskrivningen. Tekniken skapade kronologin och logiken för varför en energikälla såg ut som den gjorde – genom lyckade lösningar på kontinuerliga tekniska problem.

Detta gällde inte bara Forsskoleeleverna utan även samhällsvetareleverna. Samhällsvetareleverna hade en föreläsning där energi betraktades ur ett historiskt perspektiv. Det ansågs viktigt av lärarna att eleverna var insatta i de olika problem med energi som människan stått inför under olika perioder i historien och att dessa behov uppstått i en process av teknisk utveckling. Bland annat delade en av lärarna in ”energihistorien” i fyra perioder. ”1) Vedperioden som sträckte sig fram till 1850, 2)

Kolperioden 1850-1950, 3) Oljeperioden 1950-1975 och 4) Kombinerad olja och el 1975Æ”527 Även på samhällsvetarelevernas föreläsning hamnade alltså tekniken i centrum. Följande utdrag är anteckningar från samma föreläsning.

”Det händer något under industrialiseringen Æ elektrifiering Æ utvecklandet av turbiner men fortfarande beroende av att ligga i närheten av kraftkällan. Löser detta genom ångkraft. Anledningen till att denna källa utvecklades var just den fysiska flexibiliteten. Men det går åt mycket bränsle.

TAVLAN:

Tåg

ÅNGKRAFT Ångfartyg

Såg

Läraren berättar om hur ångkraften användes och hur den slog igenom.”528

Historien beskrevs dock inte bara som teknisk kontinuitet och framåtskridande utan i samband med att miljöförstöring behandlades tonades framåtskridandet ner. Miljöförstöring var något som alltid funnits som ett problem som människor i olika tider tvingats hantera till följd av mänskliga behov, teknisk utveckling, mm. Möjligen

526 _{Energikällor, 1997, s. 8.}

527 _{Fältanteckningar, samhällsvetarna, 000121.} 528 _Ibid.

rörde det sig ibland om andra typer av miljöproblem men budskapet var att människor i alla tider på olika sätt utnyttjat eller manipulerat naturen.

Dagens energiproblem eller miljöproblem relativiserades genom det historiska perspektivet. Miljöförstöring var t ex inget nytt och energikriser hade alltid förekommit till och från.

”Romarna hade huggit ner all sin skog eftersom de behövde timmer till sina många krigsfartyg. … Romarna bidrog också till miljöförstöringen genom slaggprodukter som bildades när de hettade upp malmen som de bröt i Romarriket. …

I Europa skövlade man skogen, och till slut kom det en energikris under 1200-talet. De kunde inte elda för att laga mat och hade svårt att tillverka en del varor. På 1300-talet minskade befolkningen och bränslet räckte därför bättre. På 1500-talet ökade befolkningen igen och en ny energikris kom…”529

Här kopplades energiproblemen ganska starkt till befolkningsutvecklingen. Kausala samband byggde upp de historiska ”fakta” som var viktiga, som t ex att ökad befolkning ger energikris. Det fanns också en tydlig vilja att eleverna skulle förstå dagens problem utifrån historiska händelser.

L Sanna: Det är ju inte så... man kommer ju inte åt så hemskt mycket om

miljöförstöring från forntiden... hela Sahara hade ju skogsområden tidigare med stora floder men den skogen försvann ju också! Så det är ju numera ett ökenområde och hungersnöden nu i Afrika beror ju mycket på förstöringen av skogen och det är det man är så rädd för i Brasilien för då blir det ju också samma öde där! Så det som hände för flera tusen år sedan påverkar ju också hur det är idag!

Tove: Ja just det! Ska vi göra det här med miljön... hur det är i olika länder måste

vi göra så?

L Sanna: Nä, ni kan ta det globalt att... Tove: Bara Sverige och så?

L Sanna: Men man kan också bara ta Europa som är närmast hur det är i

öststaterna på grund av deras dåliga ekonomi – de har inte skött sin miljö utan de har bara släppt rakt ut! Och det gjorde man i Sverige också förut från toaletterna gick allt rakt ut i sjöarna!

Tove: Liksom ”miljön förut” är också att man slängde soporna på gatan, att de bara

öppnade fönstren och slängde ut soporna – det är ju äckligt!

L Sanna: Mh530

Läraren menade att en del av de problem vi har idag kan spåras till åverkningar på naturen som gjordes långt tillbaka i tiden. Dessutom menade hon att problemet upprepats, eller åtminstone riskerar att upprepas, i t ex Brasilien.

En av lärarna frågade samhällsvetareleverna vad det fanns för energikällor innan 1800-talet. Eleverna svarade att man då fick ”göra det mesta själv”, att människorna använde sig av hästar och oxar, av vindkraft och vattenkraft och av andra ”enkla redskap”.531 Historien som beskrevs var vägen bort från det ”enkla” till ett kunskapsmässigt och tekniskt mer avancerat samhälle. På samma historielektion fick eleverna lära sig att ett problem förr var att människorna var tvungna att befinna sig i

529 _{Ur Forsskolegrupps arbete/tidning ”HALLÅ!?”.} 530 _{Forsskolegrupp, 000329.}

närheten av kraftkällan men att detta ”problem” löstes genom ångkraften.532 Själva anledningen till att ångkraften blev så framgångsrik antogs vara just dess flexibilitet.

Ett viktigt element i det historiska perspektivet var att förstå händelser som resultat av ”kausala” förhållanden. Kausaliteten gjorde att förhållanden i dagens samhälle kunde förstås som en logisk följd av ett antal historiska händelser (t ex ”uppfinnandet” av ångmaskinen). Kausaliteten byggdes inte bara upp kring specifika händelser utan även kring årtal och personer. Det som eventuellt skulle tala emot antagandet om en kausal historieskrivning är framhävandet av enskilda individer och deras uppfinningar (t ex Polhem). Heroiserandet av enskilda individer (”genier”) var dock även det en del i den kausala logiken eftersom dessa personer kanaliserade och löste problem som deras samtida samhälle stod inför.

Genom att historiska företeelser lyftes fram som delar i en underförstådd kausal logik skapade även historieämnet ”fakta” i synnerhet som denna underliggande logik aldrig problematiserades. Här finns tydliga likheter med Latours diskussion kring instrumentens betydelse, som diskuterats tidigare, nämligen att de resultat som instrumenten producerar bara kan förstås utifrån den ”image” som vetenskaparna redan har för att resultatet ska kunna förstås som rimligt och som ”fakta”.533 _Historiska ”fakta” blev ”fakta” genom att det fanns en given struktur inom vilken de enskilda årtalen, händelserna och personerna kunde placeras. Denna struktur bestod, förutom kravet om kausalitet, av en idé om att ”utvecklingen” går ”framåt” genom en kumulativ kunskapsmässig och teknologisk process. En annan sådan viktig struktur bottnade i framhävandet av enskilda individer (som alltid var män i elevernas och lärarnas beskrivningar) och deras erövringar – att framåtskridandet berodde på mänsklig genialitet. En annan viktig del i denna struktur var att framåtskridandet avgränsades till en västerländsk idésfär.