För och nackdelar

Både på Björkskolan och Forsskolan organiserades elevernas förståelse av energisystemet utifrån identifierandet av ”fördelar” och ”nackdelar” med olika aspekter i energisystemet. Eleverna på Forsskolan letade, utan lärarnas direkta uppmaning, fördelar och nackdelar med de olika källorna.

”Som de flesta vet så finns det ju nackdelar med kärnkraft också. Uran är ju som tidigare nämnts radioaktivt, d.v.s. livsfarligt. Därför är det ytterst viktigt att inget oförutsett inträffar.”413

Detta betraktar jag som ett sätt att neutralisera de värderingar som förekom på nätet, i böcker, i broschyrer, hos fackpersoner och av olika politiska partier. Genom att enas kring vissa fördelar och nackdelar kunde denna typ av kunskaper klättra inom kunskapernas hierarkiska ordning och kunde därmed framstå som något annat än en persons privata åsikter till något som verkade som fakta.

Debatten var en viktig examinationsform på Björkskolan både för naturvetareleverna och för samhällsvetareleverna. Den innebar att eleverna skulle argumentera för källornas olika för- och nackdelar med hjälp av ”fakta”. I denna mening skildes alltså för- och nackdelarna från det som räknades till fakta men genom indelningen i för- och nackdelar fick även denna typ av kunskap legitimitet i skolan. Även på Forsskolan var det viktigt med för- och nackdelar och även här skildes dessa från fakta.

Jonas: Åhhh, vad ska jag göra nu för något då? Nu har jag ju svarat på sjuan! Nu

har jag svarat på sjuan.

David: xxxx

Tove: xxxx vindkraftverk, eller fördelar och nackdelar med vattenkraftverk! Hanna: Vaddå vattenkraftverk?

Tove: Har du skrivit om det? Hanna: Ja, men du tog ju vindkraft! Tove: De kan väl också…

Jonas: ”De”? Han är inte färdig, jag är färdig!

Tove: Ja, men ta nackdelar och fördelar med vattenkraftverk! Jonas: Ja, det kan jag väl göra!

Hanna: Men det är ju inte bara fördelar och nackdelar! Tove: Vad är det mer då?

Hanna: Du skriver alltså om allt, vad finns det för energi… ja… skriv om den

energikällan.

Tove: För- och nackdelar, det står ju inte att man ska ta upp hela… Jonas: Ja, men du ska göra det alltså!

Hanna: Mm du ska göra det. Du ska skriva om det här alltså, hur det fungerar och

allting!

Jonas: Mm!

Tove: Var kommer för- och nackdelarna in i så fall?

Hanna: Ja, men det skriver du ju in liksom, det ska ju vara inskrivet i texten! Jonas: Mmm, precis! Vilka skulle jag skriva om? Vattenverk eller?

Tove: Ja, du har bara det att skriva om!414

413 _{Elevarbete, Forsskolan.} 414 _{Forsskolegrupp, 000322.}

Att skriva om en energikälla innebar att eleven skulle skriva om källans för- och nackdelar men det innebar också att eleven skulle skriva om ”hur det fungerar och allting”, dvs något annat än för- och nackdelar. ”Hur källan fungerar och allting” innebar oftast att eleven gav en teknisk och en historisk beskrivning av energikällan. Denna ”beskrivning” hade given status som fakta.

Oftast verkade det vara just i förhållande till miljö och miljöförstöring som fördelar och nackdelar identifierades. Detta gällde även det branschmaterial eller de Internetsajter som eleverna använde sig av.

”Alla energislag har sina risker för miljön. Fossila bränslen ökar koldioxidutsläppen med risk för påverkan av jordens klimat. I vissa områden på jorden är biobränsleanvändningen allt för hög och hotar ödelägga naturen. I vissa länder är kärnkraftreaktorerna osäkra och kärnkraftavfall lagras där på ett otillfredsställande sätt.”415

Det döljer sig en mängd idéer och antaganden i utdraget ovan som är hämtat ur branschtidningen Energikällor. Det avsnitt som detta utdrag kommer från handlar om (svensk) kärnkraft och rubriken är ”Kärnkraften tänder varannan glödlampa”.416 Till att börja med slås det fast att alla energislag på olika sätt påverkar miljön, men med fossila bränslen finns det bara en ”risk” för påverkan av jordens klimat. Biobränsle framstår som ett betydligt större hot eftersom det ödelägger naturen. Den enda källan som faktiskt inte tycks påverka miljön är den svenska kärnkraften, då det är på andra håll, i andra länder, som kärnkraften är osäker och där man inte klarar att ta hand om uttjänat bränsle på ett tillfredsställande sätt. Genom denna selektivitet i beskrivandet av olika energikällors nackdelar i förhållande till miljön kan bilden av svensk kärnkraft som problemfri, säker och riskfri upprätthållas och stärkas. Trots selektiviteten framställdes och framstod beskrivningen som ”fakta”.

Det förekom åtskilliga diskussioner och åsiktsskiljaktigheter men dessa var i skolsfären åtskilda från så kallade ”fakta” – åtskilda från föremålet för ”kunskapsproduktionen”. Det som var fördelar eller nackdelar med t ex en viss energikälla var inte värderande utan betraktades av både lärare och elever som ”fakta”. Fördelarna eller nackdelarna var så att säga inbyggda i fakta. Hela detta resonemang byggde dock på antagandet om att det fanns något som kunde kallas ”fakta”. Eftersom både lärarna och eleverna gjorde en distinktion mellan fakta och icke-fakta blev gränsen som gjordes viktig.

Samhällsvetarnas lärare gav eleverna i uppgift att undersöka vad de olika partierna tycker kring de olika källorna:

”Läraren betonar att partiernas hemsidor är partsinlagor och att eleverna också bör titta på ’neutrala’ sidor. L Erik säger också att samtidigt som eleverna ska lära sig att argumentera för ett visst energislag ska de ha koll på ’fakta’. ... L Peter: ’Vad ska ni då göra med materialet om de olika partierna som ni samlar in?’ L Peter börjar rita ett rutnät på tavlan:

415 _{Energikällor, 1997, s. 20.} 416 _Ibid.

L Erik: ’Vad tycker landet Sverige?’”417

Samhällsvetareleverna gjorde främst indelningen utifrån vad de olika partierna tycker vilket innebär att de följde L Eriks råd att samla argument från de olika partiernas hemsidor. Vad partierna tyckte var ”partsinlagor” och därför inte pålitligt som ”fakta”. Däremot kunde dessa partsinlagor jämföras med fakta för att se i vilken mån partsinlagorna stämde.

I en elevs debattartikel gjordes ett försök att definiera vad han menade med ”fördelar”:

”Som det ser ut nu i Sverige, tycker inte jag att våra energikällor räcker fullt ut. Fastän det finns ju en del bra energikällor redan nu. När jag skriver bra, menar jag bra med hänsyn till naturen, t. ex. vindkraftverk och biogas. Jag tänker redovisa för de olika energikällornas för- och nackdelar.”418

Precis som i branschmaterialet definierades för- och nackdelar i förhållande till något annat. Det kunde t ex vara i förhållande till miljöaspekter - som ju görs gällande i debattartikeln ovan – eller till andra energikällor.

417 _{Fältanteckningar, samhällsvetarna, 000111.} 418 _{Debattartikel, samhällsvetarelev.}

”Det finns nackdelar med all elproduktion vare sig den sker med vindkraft, vattenkraft, kolkraft, kärnkraft eller annat. Men el behövs. Den ger ljus, kraft och värme på ett effektivt och bekvämt sätt.

Jämfört med andra produktionsmetoder står sig modern kärnkraft mycket väl.”419

Denna typ av påståenden var vanligt förekommande i branschmaterial av olika slag. Det fanns ofta en polemisk ton vare sig det gällde vindkraft, kol, biobränsle, kärnkraft eller vilken energikälla det nu var fråga om. Påståenden och argumenteringar får oftast stå oemotsagda.

Nedan följer ett utdrag ur en av naturvetargruppernas skriftliga underlag inför debatten. De har hämtat underlag från Internet, broschyrer och i viss mån från sina läroböcker.

”Naturgasens egenskaper gör den lämplig att ersätta i stort sett alla fasta och flytande bränslen. Övergång till naturgas medför: • Radikalt minskad miljöpåverkan • Höjd verkningsgrad • Möjlighet till förenklade industriprocesser •

Lägre drift- och underhållningskostnader • Bättre reglerbarhet. Utomlands finns det redan tvättmaskiner och torktumlare som går på naturgas. I Sverige är vi långt framme att använda gasen som fordonsbränsle. [...] Naturgasen ger inga utsläpp av tungmetaller, stoft eller aska. Att ersätta olja och kol med naturgas inom industrin samt för produktion av el och värme ger snabbt positiva effekter för miljön.”420

”Normen” i utdraget verkar vara strävan mot minskade utsläpp, ökad effektivitet och att samtidigt upprätthålla samma materiella standard.421 _{Trots att framställningen låg i} linje med hur eleverna förväntades presentera fakta byggde deras resonemang på en norm om vad som var eftersträvansvärt (miljövänlig energiomvandling, samma materiella standard). Om något är en fördel eller en nackdel bestämdes utifrån en norm. Denna norm existerade implicit (även om den ibland uttalas men då inte i samband med fördelar och nackdelar).422 _{Genom strategin att dela in} energiproblematiken i för- och nackdelar kunde värdeladdade påståenden passera som giltig kunskap i skolan.