Sammanfattning och inplacering

Denna avhandling utgår från ett diskursteoretiskt perspektiv. Det finns en mängd olika sätt att förstå begreppet ”diskurs”. Här utgår jag dock från ett konstruktivistiskt synsätt. Betydelser är inte givna utan är socialt, kulturellt och historiskt konstruerade.

Diskurs definieras här som det system av regler och betydelserelationer som tillsammans systematiskt formar ett antal betydelsepotentialer och betydelserestriktioner och som binder framställningar samman över tid och rum. Inom

ramarna för dessa betydelserelationer formas olika ”objekt”. Olika diskurser, var och en med sina speciella betydelserelationer, kan konkurrera om att definiera samma objekt.

En diskurs är inget utanför och oberoende av den sociala verkligheten, som en egen storhet utan är symbiotiskt upprätthållen av fyra element. Dessa element är diskursens egna (1) inre logik av betydelser vilket innebär att diskursen ger vissa kriterier och regler för hur objekten bör förstås. (2) Appellationspunkter till specifika

praktiker. Praktikerna skapar vissa förutsättningar, viss systematik, vilka gör att vissa

betydelser är mer sannolika än andra. Diskurser korrelerar olika väl med olika praktiker. (3) Processer av betydelseproduktion i vilka mening skapas på olika sätt (genom interaktion, genom text, osv.). (4) Subjektets disposition av kunskaper, erfarenheter och resurser vilka gör att individen aktivt kan delta i betydelseproduktionen inom en given diskurs. Genom interaktion blir individen delaktig i ett sociokulturellt sammanhang vilken erbjuder redskap med vilka mening kommuniceras och blir begriplig.

Dessa olika element är likvärdiga och är alla i lika hög grad förutsättningar för kommunikativ verksamhet. I denna studie ligger dock fokus på diskursernas inre logik och de betydelser som följer på dessa samt på praktiken och dess appellationspunkter till diskurserna. Denna avhandling kommer därför inte lägga fokus på olika pedagogiska processer och resonemang kring dessa (likt t ex Edwards och Mercer190_, eller Mason och Santi191 som refererats ovan) annat än i den utsträckning som de har en direkt betydelse för kunskapsområdet energi. Nertonandet av detta element har bara delvis varit ett medvetet val. Jag valde att studera vad eleverna talade om och ramarna för detta snarare än de interaktiva mekanismer som formar de kommunikativa

188 _{Östman, 2002, s. 82.}

189 _{Östman, 2002, s. 85 och Andersson, 2001, s. 150-151.} 190 _{Edwards & Mercer, 1995.}

processerna. Att betrakta dessa mekanismer som ett ”element” är snarare ett resultat av att det fanns aspekter och skeenden vars mekanismer jag varken kunde härleda till det specifika med skolpraktiken eller till diskursiva betydelser. Samma sak gäller för elementet ”subjektets disposition”. Det är uppenbart att subjekten har olika resurser, erfarenheter och engagemang i ett socialt sammanhang. För att ta ett par triviala exempel så hade vissa elever stort intresse för datorer, andra för politik; vissa hade lite svårare att förstå uppgifterna medan andra verkade strunta i dem. Idealt sett borde studien ha omfattat även dessa element. Jag hade då i högre utsträckning kunnat binda diskurserna till andra strukturella faktorer såsom genus, etnicitet eller klass och därmed kunnat göra en mer djuplodande arkeologisk undersökning i Foucaults bemärkelse av hur betydelser är tvinnade i varandra. Denna avgränsning har varit nödvändig. Trots detta finns det antydningar i avhandlingen som kan ge en intresserad läsare ledtrådar om hur det förhåller sig även kring dessa områden.

Som visats i föregående avsnitt finns det en hel del studier, av snarlikt slag som denna, där skolan setts som en speciell praktik inom vilken olika betydelseobjekt formas och där även själva betydelseobjektet och dess betydelserelationer fokuserats. De studier jag betraktar som mest besläktade med denna studie är Östmans avhandling om no-utbildning som politiskt och miljömoraliskt problem192 _{och Westlins Teknik och}

politiskt handlande193. Båda dessa avhandlingar behandlar betydelserelationer i skolan kring olika ämnen och kunskapsområden med tyngdpunkt på no och teknik. Deras noggranna analyser av texter som läroplaner, kursplaner och läroböcker har dock ingen lika djuplodande motsvarighet i denna avhandling. Här har istället den huvudsakliga ingången definierats utifrån kunskapsområdet ”energi” och jag har valt att lyfta fram ett bredare register av aspekter som hade betydelse för just behandlandet av energi. Intresset har således varit skärningspunkten mellan skolan som praktik och kunskapsområdet energi.

Ett annat viktigt fält för förståelsen av energi som kunskapsområde har varit den ganska omfattande floran av litteratur kring energi och energidebatter men då inte specifikt inom skolan. Jag har valt en öppen ingång till energi i skolan eftersom jag velat se vilka betydelser som skapas av lärarna och eleverna själva i deras behandlande av energi. Det finns dock påtagliga parallella samband mellan betydelser som skapades i skolan med hur andra studier visat att energi kommer till uttryck i andra praktiker.194 Jag finner en uppenbar likhet, eller ett samband, mellan diskurser i och diskurser utanför skolan. Det är dock inte detta samband som undersökts och jag har inte heller velat låta dessa studiers indelningar och fokuseringar vara styrande för mina iakttagelser av vilka indelningar och fokuseringar som gjordes i skolan. Det är å andra sidan föga överraskande att jag funnit dessa samband.

192 _{Östman, 1995.} 193 _{Westlin, 2000.} 194 _{Se inledningskapitlet.}

3 Metod

I detta kapitel ska jag redovisa hur jag gått till väga, hur jag tänkt och vilka val jag gjort för att få kunskap om hur betydelser om energi behandlas och konstrueras i skolan. Min avsikt är att göra processen så genomskinlig som möjligt för läsaren, vilket innebär:

”…att det ska föras en konsistent argumentation, att teorin ska utgöra ett sammanhängande system, och att påståenden om verkligheten ska dokumenteras empiriskt.”195

Men också processens olika steg bör redovisas så att material, resultat och slutsatser kan värderas utifrån de förutsättningar som förelegat.