• No results found

Del I – Skolan som praktik

5 Formellt ramverk för kunskapsområdet energ

5.1 De naturorienterande ämnena

I den allmänna kursplanen för de naturorienterande ämnena (biologi, kemi, fysik) på grundskolan betonas naturvetenskapens roll som västerländskt kulturarv och att naturvetenskapen ”…har vuxit fram ur människans behov av att finna svar på de frågor, som rör den egna existensen, livet och livsformerna, platsen i naturen och universum”.286 Med naturvetenskapen ska denna ”lust” att utforska naturen tillfredsställas. Eleverna ska ges tillgång till naturvetenskapens resultat och arbetssätt. Den utbildning som eleverna får ska stå i ”…samklang med naturvetenskapens och demokratins gemensamma ideal om öppenhet, respekt för systematiska undersökningar och välgrundade argument”.287 I den allmänna kursplanen betonas att de naturorienterande ämnena handlar om och syftar till att ge eleven kunskap om relationen mellan människa och natur och om specifikt naturvetenskaplig verksamhet. Eleverna ska också lära sig att använda dessa kunskaper för att kunna ta ställning i värdefrågor.

Bland de naturorienterande ämnena för grundskolan är det framför allt fysiken som har ett tydligt ansvar för just energi. Energi får en stor betydelse redan i syftesbeskrivningen:

”Fysikämnet syftar till att beskriva och förklara naturen ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen befästa upptäckandets fascination och glädje och människans förundran och nyfikenhet såväl inför vardagslivets fenomen som inför mikro- och makrokosmos. Fysikämnet syftar vidare till förståelse av

285 Lpo/Lpf 94.

286 Kursplan för Naturorienterande ämnen. 287 Ibid.

människans relation till naturen, särskilt sådant som handlar om energiförsörjning och strålning.”288

I syftesbeskrivningen görs det gällande att fysik handlar om ett naturvetenskapligt perspektiv. Studieobjekten, eller naturen, ska alltså tydligt kopplas till naturvetenskapliga förklaringsmodeller och utifrån dessa ska eleven kunna förklara och förstå människans relation till naturen. Det naturvetenskapliga perspektivet består av ett ”begränsat antal begrepp och teorier” med vilka eleven ska tillgodogöra sig naturens mångfald.289 Eleven ska ha kunskap om ”fysikens världsbild” med utgångspunkt från grundläggande fysikaliska begrepp. Fysiken är något specifikt och avgränsat i läroplanens skrivning och fysikämnet i skolan ska vara hårt kopplat till vetenskapens värld och till ”…den fysikaliska vetenskapens kunskapsbildande metoder”.290 I fysikämnet får energi en mycket stor plats både som fenomen i sig och som en problematik i relationen människa och natur. Energi som fenomen i sig handlar främst om teorier och begrepp, som energiomvandlingar och energiformer. Relationen mellan människa och natur rör samhällets resursutnyttjande och dess konsekvenser men handlar även om såväl etiska som estetiska bedömningar och ställningstaganden. Det påpekas att studiet av fysik ”…kan ta sin utgångspunkt i vardagen. Där ingår såväl naturfenomen som tekniska anordningar.”291 I kursplanen står också att ”[e]nergi utgör ett för alla kunskapsområden gemensamt begrepp” (med kunskapsområden menas kunskapsområden inom fysiken).292

I kemi- och biologiämnena får inte begreppet energi tillnärmelsevis samma plats som i fysikämnet. Däremot fokuseras relationen mellan människa och natur i ljuset av t ex resursanvändning och kretslopp. Både i biologi och i fysik talas det om ett naturvetenskapligt perspektiv medan man inom kemin talar om ett ”kemiskt perspektiv”. Inom kemin görs starka kopplingar till produktionen i det moderna samhället (t ex framställning och omvandling) vilket har tydliga kopplingar till energi och energins roll i samhället. Här nämns kemins stora betydelse i fråga om miljö i samband med människans bearbetningar av materia. Även resurshushållning nämns i form av återvinning och återanvändning. Inom kemin ska eleverna utveckla kunskaper för att ”…förstå materiens egenskaper och omvandlingar” och eleverna ska dessutom vara ”förtrogna med uppbyggnad och framställning av och reaktioner mellan ämnen och material i närmiljön och i samhället”.293 Inom biologiämnet finns liknande betoning på de naturvetenskapliga metoderna som inom fysikämnet med observationer och experiment. Mer direkt kommer energi in under rubriken ”ekosystem”:

”Biologiämnet introducerar ekologins begrepp och ger en bild av organismernas samspel med varandra och med sin omgivning. Ämnet omfattar bl.a. kunskap om delsystem som producenter, konsumenter, nedbrytare och råmaterial samt om dynamiska processer i ekosystemet som energins flöde genom systemet och materians kretslopp.”294

288 Kursplan för det obligatoriska skolväsendet. Hämtat från skolverkets hemsida. 289 Ibid. 290 Ibid. 291 Kursplan i fysik. 292 Ibid. 293 Ibid. 294 Kursplan i biologi.

Energi finns alltså med som ett flöde genom naturen. I samband med att ett annat viktigt område inom grundskolans biologi behandlas, nämligen cellen, lyfts t ex fotosyntesen fram. En annan ingång till energi inom biologin, så som den är formulerad i kursplanen, består i att eleverna ska utveckla kunskaper genom förståelse av människokroppen som biologisk organism och del i energiflödet och materians kretslopp.

Det görs ett antal distinktioner av stor betydelse i kursplanen för de naturorienterande ämnena av vilka några kan vara värda att nämna. En av de mer påtagliga är distinktionen mellan natur och människa. De naturorienterande ämnena ska hjälpa eleverna att förstå denna relation och ge dem redskap att bedöma konsekvenser av mänsklig verksamhet. Det finns egentligen två beskrivningar av människan och människans roll. Den ena lyfter ut människan från det som är de naturorienterande ämnenas studieobjekt och gör henne till ett aktivt subjekt vars artefakter på olika sätt utnyttjar, utvinner eller kontrollerar fenomen i naturen. Eleverna ska ha inblick och kunskap om principerna för hur några av dessa tekniska tillämpningar fungerar (t ex den elektriska kretsen liksom olika sätt att generera ström). Den andra beskrivningen av människan återfinns främst inom biologiämnet där människan också ska betraktas som en biologisk organism. Människan som biologiskt fenomen behandlas dock alltid skild från växter och djur i kursplanen.

En annan viktig distinktion i kursplanen är den mellan naturvetenskaplig kunskap och annan kunskap. Naturvetenskap är ett perspektiv men också en slags livshållning som ska ge eleverna existentiella insikter och svar, enligt kursplanen. Den naturvetenskapliga kunskapen ska sättas i relation till andra förklaringar av och teorier om naturen. Även om eleverna ska ha kunskap om andra kulturers och andra tiders förklaringar och teorier ska skolan samtidigt eftersträva ett förhållningssätt till kunskaps- och åsiktsbildning som grundas på naturvetenskapliga ideal. I denna distinktion mellan olika kunskaper görs en åtskillnad mellan västerländsk kunskapstradition å ena sidan och annan kunskapstradition å den andra. Den naturorienterande kunskapen handlar främst om naturvetenskapliga begrepp, metoder och teorier och eleverna ska lära sig de mest grundläggande begreppen och principerna för naturvetenskapen.295

Ytterligare en väsentlig avgränsning är den mellan den naturorienterande kunskapen och värdefrågor. ”Fysikämnet ger argument för ställningstaganden i värdefrågor”, står det t ex i kursplanen för fysik.296 De begrepp och teorier som erbjuds eleverna ses och behandlas som redskap vilka i sig är skilda från värderande spörsmål. Dessa redskap kan ”missbrukas” (vilket påpekas i kursplanen för biologi). Redskapen i sig behandlas som neutrala. I den allmänna beskrivningen av de naturorienterande ämnena står det att ”…naturvetenskaplig kunskap är en mänsklig konstruktion och […] den kan utgöra argument för värderande ställningstaganden, beslut och åtgärder”.297 Å ena sidan är även den naturvetenskapliga kunskapen en konstruktion men å andra sidan upprätthålls distinktionen till värderandets sfär.

295 Jfr Östman, 1995, t ex s. 163. 296 Kursplanen i fysik.

En sista betydelsefixering jag vill lyfta fram här är att kursplanen betonar studiet av vardagen och vardagslivet som en viktig källa och utgångspunkt vid studierna i de naturorienterande ämnena. Denna fixering handlar om att göra begreppen, teorierna och metoderna mindre abstrakta genom att koppla dem till saker som eleverna själva upplever utanför fysikens, kemins och biologins världar. Vardagen är den tillvaro där eleverna (upp)lever sina liv och möter alldagliga fenomen och problem. Utanför denna upplevelsevärld finns naturvetenskapliga redskap med vilka denna vardag kan få annan mening och andra förklaringar. Vardagen är något annat än den värld och de betydelser som skapas genom de naturvetenskapliga metoderna så som systematiska experiment.