Del I – Skolan som praktik
5 Formellt ramverk för kunskapsområdet energ
5.3 Teknikämnet
Kursplanen för teknik har en vid definition av teknik. Teknik är alla de metoder som människor använt för att förändra sin fysiska omgivning enligt kursplanen för teknik.311 Teknikämnet ska vara väldigt brett och tydliga kopplingar ska göras både till de naturorienterande och till de samhällsorienterande ämnena.312 ”Utbildningen i teknik utvecklar en förtrogenhet med teknikens väsen.”313 Teknik anses vara ett resultat av människans strävan att alltid förbättra sina villkor. Teknik innebär, enligt kursplanen, framför allt att människan förändrar sin ”fysiska omgivning” och denna förändring har ”…påtagliga konsekvenser för människa, samhälle och natur”.314 I kursplanen menar man också att användandet av teknik blir allt mer utmärkande för vårt samhälle. Eleven måste därför få en vana vid och förståelse av tekniken för att kunna verka i det moderna samhället. Tekniken ses som stadd i rask förändring och eleverna anses därför behöva en grundläggande förståelse av teknik för att kunna anpassa sig i denna föränderliga värld. En viktig uppgift för skolan är att göra ”…vardagstekniken begriplig och synlig” för eleverna.315 Denna vardagsteknik omfattar allt från ”de enklaste redskapen i hemmet till moderna apparater och komplicerade transportsystem”.316 Inom ramarna för teknikämnet torde energi kunna ha en betydande roll då energi har en stark och given koppling till teknik både som stora komplicerade sociotekniska system och som länk för upprätthållandet av de mest basala behov i hemmet (så som t ex värme). Teknikens främsta drivkrafter sägs vara viljan att lösa problem som människan står och har stått inför (t ex miljöproblem) och
310 Kursplanen för geografi. 311 Kursplan för teknik.
312 Kursplan för teknik. Jfr också Ginner & Mattsson (1996). 313 Ibid.
314 Ibid. 315 Ibid. 316 Ibid.
av människans nyfikenhet och skaparglädje. Tekniken framställs som något aktivt och produktivt som står i människans tjänst. Även om kursplanen på ett fåtal rader, nästan i förbifarten, behandlar teknikens negativa konsekvenser framställs tekniken som något övervägande positivt. Teknik löser problem och lösandet av problem innebär framsteg. I teknikämnet ska också hänsyn tas till teknikens historiska förlopp och hur detta påverkat händelser och människans livsvillkor. Även här måste energi sägas vara ett bra exempel. ”Tidiga exempel på lagringsteknik är lerkrukan och hieroglyferna; betydligt senare är kylskåpet och datorns hårddisk.”317 I båda exemplen som nämns i kursplanen är energi en påtaglig del för hur förutsättningarna för lagring har förändrats. Energi nämns även mer direkt så som kraftledningar, fordonstrafik, elteknik och termostater.
Även inom teknikämnet är den viktigaste distinktion som görs den mellan människa och natur. Här ses dock tekniken som det genuint mänskliga verktyget för lösandet av problem och därmed också för framåtskridandet. Det påpekas att eleverna ska ha kännedom om hur relationen mellan människa, samhälle och natur påverkats av tekniken och dess utveckling. I samband med att tekniken reser en rad etiska spörsmål lyfts miljöproblematiken fram. Tekniken förändrar relationen mellan människa och natur och i denna förändring påverkas livsbetingelserna, inklusive miljön. Men tekniken löser också problem som uppstår i denna relation. ”Teknikerns” uppgift anses vara att lösa människors olösta problem. Det är som att det finns en mängd givna och olösta problem som väntar på att bli lösta. Därmed får också miljöproblem en annan dimension. De framstår som högst tekniska och det är mer en tidsfråga när problemen blir lösta än om de blir lösta. I fråga om energi som ämne innebär detta att eleverna erbjuds en optimistisk bild av människans möjligheter att lösa de energirelaterade problem som kan tänkas identifieras i spänningen mellan människa och natur.
En annan viktig distinktion är den mellan teknisk kunskap och annan typ av kunskap. Till skillnad från de naturorienterande och de samhällsorienterande ämnena så betonas teknikkunskapens starka koppling till det praktiska. Det hävdas att den ”tekniska kulturen” i hög grad vilar på det praktiska arbetet. Samtidigt betonas att tekniken fått ett allt tydligare samband med naturvetenskaplig forskning och annat utvecklingsarbete. Tillspetsat innebär kursplanens resonemang att den tekniska kunskapen gått från handfast och enkel praktisk kunskap till komplicerad och avancerad abstrakt kunskap. Eleverna ska ändå få möjlighet att själva praktiskt ”pröva, observera och konstruera” för att kunna skaffa sig en förståelse för ”teknikens primära frågor”.318
Även i teknikämnet lyfts vardagen fram som ett motiv för vad eleverna behöver ha kunskap om i fråga om teknik. Vardagen avgränsar ett speciellt område som anses beröra eleverna och skolans uppgift är att göra denna vardag och dess teknik begriplig. Eleverna ska ha en ”…förtrogenhet med i hemmet och på arbetsplatser vanligt förekommande redskap och arbetsmetoder av skilda slag samt kännedom om den teknik som i övrigt omger oss”.319 Dessa kunskaper betraktas som en förutsättning för att man ska kunna verka i det moderna samhället.
317 Ibid.
318 Kursplan för teknik. 319 Ibid.
5.4 Sammanfattning
Genomgången av energins formella ramar har visat att energi har ett faktiskt och ett potentiellt stort utrymme i kursplanerna. Det är dock lärarnas och lärarlagens uppgift att bestämma i vilken grad just ”energi” kommer in i utbildningen. Fysikämnet tar dock, mer än något annat ämne, direkt upp energi. Fysikämnet ska inte bara ta upp energi som ett fysikaliskt fenomen utan även som ett fenomen människor upplever i sitt vardagliga liv. I samtliga de naturorienterande ämnena betonas att eleverna ska erbjudas ett naturvetenskapligt perspektiv. Detta innebär framförallt att skolan ska lyfta fram (natur)vetenskapliga begrepp, teorier och metoder. I detta ingår att eleven ska förhålla sig kritisk men ändå lyhörd till information och andra människors ställningstaganden. Detta ingår i vad som kallas ett ”naturvetenskapligt ideal”.
I övrigt kan sägas att det finns väldigt stora likheter i möjligheten att ta upp energi och i hur ämnet energi skulle kunna komma till uttryck i alla ovan studerade kurserna. Jag tänker då främst på de genomgående starka fixeringspunkter som upprätthålls i de olika ämnena. Den främsta fixeringen tycks vara distinktionen mellan människa och natur. Här handlar det till stora delar om att naturen framställs som en resurs för mänskligt vidkommande men att människan har ett stort ansvar gentemot naturen. Ur denna distinktion formas också synen på miljö och miljöproblem där miljö behandlas som den arena där människa och natur möts. Här får energi en mycket viktig plats inte minst i förhållande med komplicerade tekniska system med vilka vi löser en mängd vardagliga problem och som på olika sätt aktualiserar mötet på denna arena. Eleverna ska, enligt kursplanerna, tränas i att ta ställning och bilda egna uppfattningar i denna typ av komplexa frågor. Eleverna ska tränas i förmågan att värdera information för att därmed kunna fatta riktiga och välgrundade beslut i ”demokratisk” anda. Förmågan att argumentera och värdera information av olika slag läggs det väldigt stor vikt vid i de samhällsorienterande ämnena.
En annan viktig distinktion som görs genomgående är den mellan lokalt och globalt, smått och stort. Den viktigaste poängen, som jag förstår det, med denna distinktion är att eleven på olika sätt ska kunna placera sig själv i ett historiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt sammanhang. I de naturorienterande ämnena återkommer denna indelning genom att eleven i fysiken ska ha kännedom om allt från förhållanden som rör makrokosmos och t ex universums tillblivelse till mikrokosmos med de minsta beståndsdelarna i atomerna som exempel. I biologin ska människan placeras in i den biologiska världsbilden från den minsta organismen till mer omfattande principer och samspel i det totala ekosystemet. Även här har energi ett faktiskt och potentiellt utrymme. Inom de naturorienterande ämnena finns energi som del av den naturvetenskapliga begreppsvärlden (t ex entropi, fotosyntes, energiprincip och energiform). Inom de samhällsorienterande ämnena handlar det främst om att förstå och kunna ta ställning i frågor som t ex resursfördelning i världen, elevernas egna erfarenheter av energi i sin vardag och möjligheten att se sammanhanget mellan dessa världar.
Även om energi definitivt har en plats i de olika kursplanerna så är det en öppen fråga hur och i vilken mån energi kommer in som kunskapsområde. Av de olika ämnena är fysikämnet det ämne där energi behandlas mest konkret. Tydligt är i alla
fall att energi har en potential att komma in på flera ställen och att det ges stora möjligheter till ämnesöverskridanden