Del I – Skolan som praktik
5 Formellt ramverk för kunskapsområdet energ
5.2 De samhällsorienterande ämnena
Inom de samhällsorienterande ämnena (geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap) tas inte energi upp specifikt. I den allmänna beskrivningen betonas kunskaper om det demokratiska samhället som ska stimulera eleverna att själva delta i olika demokratiska processer. Eleven ska kunna ta ställning i samhällsaktuella frågor. I den allmänna syftesbeskrivningen betonas förmågan att sätta sig in i och respektera andra människors åsikter. ”Huvuduppgiften för de samhällsorienterande ämnena är att utveckla elevens kunskaper om människan och hennes verksamheter samt om förändringar i landskapet och i samhället på skilda platser och under skilda tider.”298 Det betonas också att eleven ska lära sig att agera som en medborgare i det demokratiska samhället och i detta medverka i strävandet mot en hållbar utveckling. Som fenomen passar ämnet energi väl in i kursbeskrivningen. Energi handlar om stora och svåra beslut i samhället där många olika åsikter möts och behandlas. Energins användning i samhället innebär dessutom på ett eller annat sätt en inverkan på landskap, miljö och sättet det är möjligt att organisera samhället på.
I geografiämnet betonas det ekologiska tänkandet. Frågan om resursanvändning kopplad till ”ekonomiska, tekniska, politiska, sociala och kulturella aktiviteter” får stor betydelse. Inom geografiämnet är just begreppet ”resurs” väldigt centralt: Det talas om ”alternativ resursanvändning”, ”hur landskapet fungerar som resurs”, ”naturresurser”, osv.299 Till detta hör bl.a. att ha kännedom om hur naturresurser är fördelade mellan olika samhällen och hur resurserna är fördelade geografiskt.300 Centralt är att förstå relationen mellan natur och människa, eller mellan natur och kultur. I denna relation ska eleven kunna se och förstå hur människans olika verksamheter påverkar den miljö hon verkar i både lokalt och globalt.
Både i samhällskunskap och i geografi läggs stor vikt vid elevens förmåga att argumentera liksom att värdera argument och information. I samhällskunskapen får detta än större vikt och tas upp i samband med att eleven ska lära sig demokratiska värdegrunder och principer. Samhällskunskapen ska ge eleven redskap att kunna värdera argument och information. Eleven ska också utveckla sin förmåga ”…att
298 Kursplanen för samhällsorienterande ämnen. 299 Kursplan för geografi.
kritiskt granska samhällsförhållanden och kunna se konsekvenser av olika handlingsalternativ”.301 Eleven ska också ges en ”…tilltro till den egna förmågan att aktivt delta i samhällslivet och påverka samhällsutvecklingen”.302 Liksom för geografiämnet passar energi väl in även i samhällskunskap då energi är ett exempel på en komplex fråga med global såväl som lokal problematik samtidigt som det är en ständig orsak till offentlig debatt där svåra beslut måste fattas (av den enskilda individen, av kommunen, den privata marknaden eller inom statens domäner). Samhällskunskapen har en tydlig dimension av moralisk reflektion där både individens eget ansvar och samhällets ansvar ska problematiseras. Samhällskunskapens analys ska sträcka sig från förståelsen av globaliseringsprocesser av ekonomier och kulturer till den enskilde individen. Ämnet ska behandla samhälleliga ”ödesfrågor” och ämnet ska skapa utrymme för ”värdediskussioner”.303 Energi måste betraktas som en ”ödesfråga” då våra handlingar och beslut i denna fråga på flera sätt kan komma att påverka jordens klimat och mänsklighetens framtid.
Ämnet historia ”…utvecklar kunskaper som gör det möjligt att se sig själv och företeelser i nutiden som ett led i ett historiskt skeende”.304 Ett nyckelord i kursplanen för historia är ”perspektiv”.305 ”Såväl i ett längre perspektiv som i ett nutidsperspektiv har all mänsklig verksamhet och all kunskapsbildning en historisk dimension.”306 Men historia är inte bara en dimension av annan kunskap utan också ett perspektiv i sig. Detta perspektiv kan läggas på nutid och på framtid och kan även skapa kulturell identitet. Det historiska perspektivet anses vara viktigt som ett verktyg att fördjupa och förstå andra ämnen och områden. Historieämnet ska förklara huvuddragen i den historiska utvecklingen och i dessa huvuddrag ska eleverna kunna se kontinuitet och förändring.
”I ämnet ryms en mångfasetterad bild av skeenden och händelser. I den bilden ingår de sociala, ekonomiska, tekniska och kulturella framstegen, men också konflikter, spänningar och maktförskjutningar inom och mellan länder. Detta gäller inte minst historiens mörka och destruktiva sidor i form av etniska, religiösa och politiska förföljelser. Vår tids historia med framsteg och fredssträvanden men också folkmord, såsom Förintelsen, revolutioner och krig hör till det som alla elever skall ha kunskaper om.”307
De samhällsorienterande ämnena ska framför allt betona individens roll som samhällsmedborgare och individens förmåga att reflektera över sin egen roll i fråga om ansvar, rättigheter och skyldigheter. Ämnena ska också stimulera till reflektion och kunskap om de mänskliga verksamheterna och de förändringar i landskap och miljö som dessa innebär. I skrivningarna för de samhällsorienterande ämnena görs liksom för de naturorienterande ämnena ett antal distinktioner av stor betydelse för ämnenas innehållsliga prägel och som har betydelse för vad som erbjuds eleverna i fråga om energi. 301 Kursplan för samhällskunskap. 302 Ibid. 303 Kursplan för samhällskunskap. 304 Kursplan för historia.
305 Begreppet är dessutom mycket frekvent förekommande i kursplanen. 306 Kursplan för historia.
En viktig distinktion för de samhällsorienterande ämnena är den mellan värderingar och fakta. Denna distinktion handlar till stor del om att eleverna ska lära sig att värdera olika typer av information och i dessa kunna skilja på värderingar och fakta. Det handlar också om att eleverna själva ska kunna använda sig av fakta för sina egna beslut och skilja dessa från sina egna värderingar. På ett ställe i kursplanen för samhällskunskap står det att eleverna ska lära sig att ”värdera fakta” och under kriterierna för ”Mycket väl godkänd” är ett kriterium att ”…eleven använder och sammanställer fakta från olika källor, bedömer deras relevans, granskar uppgifterna kritiskt samt skiljer på fakta och värderingar”.308 Det är svårt att förstå vad som egentligen menas med ”fakta”. I vissa skrivningar behandlas ”fakta” som ”sanningar” men i andra är fakta mer allmänt information som kan behandlas på olika sätt. I båda fallen är fakta skilt från individen, eller subjektet. Förmågan att skilja på fakta och värderingar är ingen förmåga som krävs vid de andra betygsnivåerna.
En annan distinktion som görs är den mellan begreppen lokalt och globalt.
”De samhällsorienterande ämnena bidrar till förståelse av hur människan har utnyttjat och utnyttjar jordens resurser och av villkoren för hennes liv och arbete i förfluten tid, i dag och i framtiden. […] I kunskapsområdet betonas lokala och globala fördelningsfrågor och ansvaret för att uppnå en rättvis och fredlig världsordning.”309
I kursplanen för samhällskunskap diskuteras globalisering samt ekonomiers och kulturers ”sammanflätning”. Utnyttjandet av resurser och dess fördelning ska också knytas till elevens eget sammanhang och elevens egna handlingar. En frekvent återkommande aspekt av distinktionen globalt och lokalt är strävandet mot ett ”hållbart samhälle”. Eleven ska förstå, dra egna slutsatser och kunna agera för ett hållbart samhälle. Näraliggande till distinktionen mellan det globala och det lokala är den mellan individ och samhälle, det lilla och det stora, och vikten av att eleven ska se sin egen roll i det stora utifrån sitt eget sammanhang.
Även inom de samhällsorienterande ämnena fixeras ämnenas möjliga betydelser inom distinktionen mellan natur och människa, eller natur och kultur. Människan har en speciell roll skild från naturen men som på olika sätt kan påverka naturen och dess naturlighet. Alla de samhällsorienterande ämnena tar sin utgångspunkt i det som inte är ”naturen”, nämligen samhället och människans verksamheter. Naturen ses som en omvärldsfaktor och resurs som vi på olika sätt kan utnyttja och påverka och som vi därför måste lära oss att ta ansvar för. Denna dikotomi av världen fördjupas genom det frekvent använda begreppet ”miljö”. ”Miljö” tycks innebära ett slags naturgivna förutsättningar inom vilka människan agerar (”livsmiljö”, ”närmiljön”, osv.). Men ”miljö” är ändå något mer än t ex ”naturlandskapet” eller ”hennes [dvs människans] omgivning” i största allmänhet. Begreppet ”miljö” innefattar själva relationen mellan natur och människa och förknippas oftast med en problematik i denna relation. Om geografiämnets karaktär står att läsa:
”Ämnets beskrivande aspekt innebär att eleven successivt lär känna sin värld och blir förtrogen med likheter och skillnader vad avser levnadsvillkor och miljö i olika
308 Kursplan för samhällskunskap.
områden. Den analyserande aspekten innebär att förklara och förstå förhållanden och förändringar. Den konsekvensinriktade aspekten innebär att eleven med de två nämnda aspekterna som grund allt bättre kan förstå och bedöma möjliga konsekvenser av människors påverkan i naturen och av rumsliga samband. Hit hör också förmåga att bedöma olika handlingsalternativs konsekvenser för människor och miljö för att kunna fatta välgrundade beslut i ett demokratiskt samhälle.”310
”Miljö” används i samband med att eleven ska förstå konsekvenser av människans handlingar. ”Miljö” är alltså inte bara omgivande natur utan innehåller aspekter av mänsklig påverkan och är så att säga den rumsliga mötesplatsen mellan människa och natur samtidigt som det är själva resultatet av detta möte. Samhällskunskap, geografi och historia ska alla handla om att placera människan (den västerländska nutidsmänniskan) i ett sammanhang. Eleverna ska förstå att människors förutsättningar varierar och har varierat mellan olika samhällen och i olika tider samt se orsaker till dessa variationer. ”Miljö” blir därmed en nyckelterm eftersom termen definierar förutsättningarna liksom dynamiken i relationen människa – natur.