Energikällornas tekniska potential

Vid sidan av att energikällorna jämfördes utifrån olika ”miljövärden” diskuterade eleverna valet av energikälla utifrån deras tekniska potential. Med detta menas inte bara utveckling av artefakten som sådan utan även av samhället redan gjorda ekonomiska, teknologiska och kunskapsmässiga investeringar, dvs en viss artefakts ”momentum”497_{. Ur ett tillförselperspektiv var det framförallt energikällorna som rent} tekniskt ansågs behöva förbättras ifall de skulle utgöra någon typ av risk för medborgarna eller om de på något annat sätt inte uppfyllde de krav som ansågs rimliga att ställa på energikällorna. Tekniken skulle alltså lösa de problem som energisystemet ansågs stå inför.

Kassim: Här står ju, att det är ganska nytt! Nytt och har goda möjligheter till

utveckling. (Hm,ja ja)

Johan: Så om dom säger så här, varför använder inte alla det … Det är för att det

är så nytt säger vi då. Det dröjer ett tag innan alla fattar hur bra det är.

Kassim: Än så länge står vi i början av denna utvecklingen. Hmhm… Det är ett bra

argument, vi kan utveckla det till mycket bättre. (Jaa) Det skriver vi.

Sten: Så ni visste ju inte att det var bra! säger man till dom. Eller så säger dom,

neej. Och vi säger…

Kassim: Det kan utvecklas! Utvecklas till ännu bättre… Johan: Är under utveckling, och blir bara bättre och bättre. Kassim: Det kommer att bli bättre, jaa.

Göran: Är under utveckling och blir bara bättre och bättre. Johan: Energigrejer blir bara bättre och bättre!498

Pojkarna i denna grupp förberedde sin argumentering för biobränsle. De fann i sitt material att biobränsle var en mycket miljövänlig teknik och att den höll på att utvecklas ännu mer. Att tekniken inte användes i större utsträckning berodde, enligt eleverna, på bristande kunskap om hur bra tekniken var. I en senare sekvens av grupparbetet diskuterade eleverna olja och kom fram till att tekniken för olja var väl utvecklad och att påverkan på miljön var liten. Problemet med olja var istället att den kommer ta slut snart och därför borde det satsas mer på biobränsle.

I samhällsvetarnas debattartiklar fanns det också gott om exempel på hur tekniken betraktades som en problemlösare.

”Om man tittar på solenergi nu så måste ju den utvecklas ganska mycket. Man har ju inte kommit på något sätt att lagra den men om man forskar mycket så tror jag att man kan komma på det. Jag tror likadant när det gäller vind och vatten. Man kan nog också komma på ett sätt som man kan utvinna energi på och ett sätt som gör att det inte tar så stor plats, och att solenergin kan bli billigare. Jag tror också att man kan utveckla biobränsle mera och göra den mer effektiv och bättre på alla

497 _{Jfr Hughes, 1987, s. 56-57.} 498 _{Naturvetargrupp, 001106.}

sätt och att den kanske kan ta över kärnkraftverken. Den är ju förnyelsebar, miljövänlig, mm.”499

Eleven menade att vi genom forskning kunde hitta bättre och miljövänligare tekniker att producera el och värme på. Hon valde dock bara vissa källor som möjliga att utveckla. Fossila bränslen avfärdade eleven tidigare i uppsatsen och i det ovan återgivna ställdes de tekniskt utvecklingsbara, som biobränsle, sol- och vindkraft, mot kärnkraft. Kärnkraften sågs alltså inte som långsiktigt utvecklingsbar.

”Tyvärr kan vi inte använda solenergi med ett bra resultat om vi inte får bättre solceller. De vi har nu tar inte tillvara solenergi på ett tillfredsställande vis. Men i vårt samhälle betyder elen oerhört mycket och vi har inte tillräcklig teknologi, pengar eller kanske viktigast inte tillräckligt stort samarbete eller förståelse för varandra.”500

Det var alltså ”teknologin” som måste utvecklas för att problemen ska bli lösta. Men teknologin ansågs inte kunna utvecklas utan ekonomiska resurser, samarbete och förståelse mellan människor.

Naturvetareleverna trodde också på tekniken som medlet för att lösa (bland annat) miljöproblemen. En av grupperna trodde att solenergin var framtidens energikälla men att det krävdes en hel del utveckling av dess komponenter först.

Vad som också var en viktig faktor för vilka energikällor eleverna ansåg att samhället bör satsa på var de olika källornas ”tröghet” i systemet. En tekniks momentum skulle inte bara kastas bort och läggas ner (som diskussionen handlade om i fallet med kärnkraften) utan den skulle köras och kanske till och med utvecklas. Vad det gäller kärnkraften var eleverna oense om dess tillförlitlighet och huruvida den borde läggas ner eller inte. Men oavsett om eleven tyckte att kärnkraften var förkastlig eller inte så rörde diskussionen problemet med att hitta eventuella ersättare till kärnkraften i fall den skulle läggas ner. Fossila bränslen behandlades inte som ett lika stort ”problem” som kärnkraften av eleverna när det gällde dess systemiska tröghet trots att fossila bränslen mycket väl kan betraktas som en energikälla med betydligt högre momentum än kärnkraften. Anledningen till detta var just tillförseldiskursen och dess fokusering på ”produktionsanläggningar” och de fossila bränslena utgör bara en marginell del av elproduktionen I Sverige. Det handlade således främst om tillförseln på nationell basis eftersom de främsta källorna för elproduktion i Sverige är vattenkraft och kärnkraft. Nedan följer en replik ur ett samtal i en samhällsvetargrupp. Repliken visar hur eleverna diskuterade kärnkraftens momentum och varför de ansåg att den borde avvecklas eller inte.

Oskar: Det är därför jag säger kärnkraft! Det är lika bra att vi fortsätter med

kärnkraften så behöver vi inte dra ned ett träd någonstans! Det är lika bra att vi utnyttjar kärnkraften så länge vi kan!

[…]

Oskar: Jag fattar det inte varför dom skall stänga Barsebäck, det är så djävla

onödigt! Vi har det… vi använder det, vi behöver det. Varför ska dom stänga?

Sara: För att det kan va… vad skall vi ta då? ska vi ta kol…

499 _{Debattartikel, samhällsvetare.} 500 _{Elevarbete, Forsskolan.}

Tore: Alltså, jag vill inte elda med grejer… jag tycker det fan räcker!501

För några av eleverna i denna grupp måste varje kWh som tas ur systemet ersättas, och det enda realistiska alternativet enligt dem var kolkraft om inte hela Norrland skulle ”vara fyllt av vindkraft” och står det mellan kolkraft och kärnkraft så väljer de kärnkraft eftersom de ansåg att den var renare och dessutom ansågs den redan utvecklad och tillgänglig.502 Det skulle därför både vara för dyrt och, ur miljösynpunkt, förkastligt att satsa på något nytt som skulle kunna tävla om samma kvantiteter elproduktion.