I detta kapitel kommer de fall som studerats att presenteras. Syftet med kapitlet är att ge en bild av förutsättningarna för elevernas arbeten med energi. Detta innebär att jag går igenom de mål som fanns för de olika uppgifterna. Det rör sig framför allt om de ramar som ställdes upp av lärarna innan eleverna påbörjade sitt arbete med energi. För detta ändamål kommer dels vad lärarna krävde av eleverna och dels vilka läranderesurser som fanns tillgängliga för eleverna att gås igenom.
Gymnasieskolan, Björkskolan, som här studerats var ett gymnasium med cirka tusen elever. Byggnaden var ett fyra våningar högt tegelhus med en huvudentré beståendes av stora massiva dörrar i mörkt trä. Byggnaden erbjöd högt i tak och stora fönster. Sekelskifteskänslan som huset gav kontrasteras av datasalar och moderna laborationssalar. De flesta klassrum såg dock ut som klassrum gör mest med en kateder längst fram i skolsalen, en ”svart tavla” och ett antal bänkar och stolar ämnade för eleverna utspridda med varierande möblering i salen. På gymnasieskolan studerade jag två samhällsvetarklasser under fyra veckors tid och en naturvetarklass i sju veckors tid.
Grundskolan som studerats var en skola med ca 400 elever från årskurs 6 till 9 och 70 lärare. Forsskolan låg i samma stad som Björkskolan men en bit utanför de centrala delarna. Forsskolan låg insprängd mellan en mängd två- och trevåningshus och ett köpcentrum. Innanför dörren följde en lång bred korridor som var fylld av skåp med orange skåpdörrar. Från den breda korridoren gick det också en mängd smalare korridorer som ledde till klassrummen. I slutet av en av dessa korridorer låg lärarrummet och i korridoren mitt emot lärarrumskorridoren låg korridor E och inne i korridor E låg sal E9 och sal E10. Dessa salar var basen för klass 9A:s och 9B:s arbete med temat ”människa – energi – miljö”. Jag valde att fokusera 9B:s arbete även om jag lärde känna en del av både lärarna och eleverna i 9A. Både samhällsvetarklasserna och niondeklassarna var med i en statlig satsning som kallas ITiS (informationsteknik i skolan).236
236 ”Delegationen för IT i Skolan” hade fått i uppdrag av regeringen att under åren 1999 till år 2001 genomföra
ett antal uppgifter som alla syftar till att höja kompetensen på IT bland lärare och elever. Delegationen hade bland annat i uppdrag att ”förbättra skolornas anslutning till Internet”, att ”skapa förutsättningar som ger alla elever och lärare en egen e-postadress” och att förse ”deltagande lärare med en dator” (http://www.itis.gov.se/uppdraget/index.html). Delegationen räknade med att ca 40 % av lärarna i ungdoms- skolan var involverade i ITIS (http://www.itis.gov.se/kompetens/index.html). ”ITIS är därmed den mest omfattande satsningen på kompetensutveckling inom ungdomsskolan någonsin.”(Ibid.). I uppdraget talas det om att använda den nya tekniken som ett ”pedagogiskt verktyg” som ska göra skolan till en mer ”spännande arbetsplats” (http://www.itis.gov.se/om/index.html). Målet med detta tidsbegränsade projekt var en mer ”likvärdig” skola med vilket menas att ingen kommun till följd av bristande resurser skulle halka efter i användandet av IT som pedagogiskt verktyg i skolan.
4.1 Samhällsvetarna
Min första kontakt med Björkskolan togs på våren 1999. Jag intervjuade två av lärarna på skolan om deras arbete med energi. En av dessa lärare presenterade mig för en lärare som arbetade med ett energitema de kallade ”tvärs”. ”Tvärs” innebar att eleverna erbjöds att läsa ett samhällsvetenskapligt program med tvärvetenskaplig inriktning.237 Med tvärvetenskapligt menades att ”avsnitt från olika ämnen förs samman till teman, såsom Barn i världen, Media, Livsstilar, Framtidsfrågor”.238 Ett sådant tema var ”energi”. De flesta ämnen var involverade i arbetet. Ett antal så kallade färdighetsämnen239 (här gällde detta engelska, matte, tillval, idrott, estetik), utom svenska, var involverade i mer sporadisk form. Lärarna i ämnet svenska tog en mer aktiv roll än lärarna i de andra färdighetsämnena eftersom eleverna även på svensklektionerna fick arbeta med uppgiften i ”tvärs”. På svensklektionerna fick eleverna även lära sig att referera så att de på ett korrekt sätt skulle kunna återge vad olika personer eller organisationer skrivit eller sagt om energi i examinationsuppgifterna de fick i ”tvärs”. Alla ämnen berörde dock temat på ett eller annat sätt. Lärarna hade t ex kommit fram till att det i energitemat var viktigt för eleverna att förstå hur olika tabeller och annat statistiskt presenterat material skulle läsas och förstås. Därför gick matematikläraren igenom hur medelvärden, typvärden, median, ”låddigram”, mm ska beräknas och förstås och att dessa olika mått ansågs av lärarna lämpa sig olika bra beroende på typen av material och vad den som beskriver något med det ena eller andra värdet vill säga med sitt material (t ex att ett medelvärde kan vara högst missvisande till följd av ett avvikande extremvärde). Alla lärare var alltså aktiva i planeringen av ”tvärs” och alla lärare var med som basgruppshandledare. Engelska kom in i arbetet med energi genom att eleverna fick läsa en artikel på engelska som handlade om energi och matematiken tog upp hur man läser och ställer upp i tabeller och grafer. Kärnämnena i ”tvärs” var naturkunskap, samhällskunskap och svenska.
”Tvärs” var vid tiden för studien ett relativt nytt inslag på gymnasieskolan och till denna utbildning sökte eleverna redan i årskurs 9. ”Tvärs” hade sitt ursprung i att ett lärarlag på skolan ville skapa en utbildning som var mer anpassad ”till samhällets utveckling”.240 Med detta menades att eleverna skulle tränas i att se sammanhang och att kunna värdera information i ett ständigt ökande informationsflöde. De skulle också lära sig att ha en kritisk hållning till olika typer av information. De skulle också få möjlighet att öva sig i tal och skrift och dessutom ansåg lärarna att det var viktigt att eleverna skulle ta ett större ansvar för sitt kunskapsinhämtande. Sammanhang och helhetssyn ansåg lärarlaget följde av att olika avsnitt i de olika ämnena fördes samman till teman. Ett sådant tema handlade alltså om energi. Jag intervjuade en lärare (L Helena) våren 1999 och då hade Björkskolan alldeles nyligen genomfört energitemat för andra gången. I följande sekvens berättar L Helena om energitemat
237 Enligt skolans hemsida. 238 Skolans hemsida.
239 En av lärarna gjorde denna distinktion för att skilja språk och matematik från t ex samhällskunskap. Läraren
gjorde en skillnad utifrån att matematik och språk har en praktisk dimension och att denna praktiska dimension är det primära med lärandet. Engelskläraren valde texter om energi men energi var här sekundärt. Det primära var att eleverna skulle lära sig engelska (Fältanteckningar, 000114).
L Helena: Vi här på [Björkskolan] jobbar med… ... Jag har haft en SP-etta,
samhällsvetarprogrammet, och här på [Björkskolan] så har två utav ettorna som började nu arbetat med någonting som heter ”tvärs”. Detta innebär att vi arbetar tvärvetenskapligt med två klasser, vi integrerar de olika ämnena och så jobbar man med teman, och där hade vi ett tema som hette energi som höll på i tre veckor [som året därpå utökades till drygt fyra veckor, min anmärkning]. Eleverna får olika begrepp och de får också målen uppställda och sedan så jobbar de ganska pbl- inriktat – det låter så stort att säga att det är pbl ((skratt)) man får ju alltid lite skälvan!