Del II – Energins diskurser
9 Energi som tillförseldiskurs
9.4 Systemgräns Sverige
Inom tillförseldiskursen fanns också en viktig distinktion som gällde gränsdragningar i energisystemet. Visserligen går det att se flera nivåer i systemet och avgränsa dessa, vilket också gjordes till viss del, men det viktigaste var uppdelningen mellan det nationella systemet och en omvärld, en ganska oprecis omgivning (ibland exemplifierad med enskilda stater). Det nationella perspektivet var dominerande för hur problemen med energisystemet definierades. På något sätt kan detta tyckas märkligt eftersom ingen av de målformuleringar som energiarbetena utgick ifrån specifikt lyfter fram nationen som en primär utgångspunkt. Ändå blev nationen en viktig avgränsning för hur eleverna organiserade sina frågor. I följande sekvens från ett grupparbete på Forsskolan tas denna avgränsning upp mycket konkret. Eleverna och lärarna går gemensamt igenom de frågor som eleverna kommit fram till (bandspelaren står på Davids, Hannas, Jonas och Sofias bord).
David: ”Hur är skillnaderna mellan olika länder?”
532 Ibid.
L Gunnel: ”Hur är skillnaderna mellan olika länder?”? Hur ska vi formulera den? David: Jaa…
Elev: Hur skiljer sig de olika energikällorna åt mellan länderna! L Gunnel: [skriver på tavlan] Japp!
Jonas: Hur skiljer sig de olika miljölagarna och miljömärkningarna åt mellan de
olika länderna?
L Gunnel: Ska jag bygga på den här uppe tycker ni. Hur skiljer sig miljölagar och
miljömärkningar åt i världen? Jaha…
Tove: [viskar] xxxx
Jonas: ”Hur äter och lever människan i Sverige?”
L Gunnel: ”Hur äter och lever människan i Sverige?” Okej då tar vi gruppen längst
ner nu då!
Hanna: [viskar] xxxx L Gunnel: xxxx
Erik: ”Hur ser svenska miljölagar och miljökrav ut i förhållande till andra länder?” L Gunnel: xxxxx ”Vilka miljölagar och miljökrav finns i andra länder
Anki: Lägg till skillnader!
Erik: Du kan ju skriva om mina frågor om du vill! Anki: xxxx
L Gunnel: xxxx
Erik: ”Vad görs i Sverige för att försöka bevara naturen?” L Gunnel: ”Vad… görs… i.. Sverige…”
Emil: Och i skolan!
L Gunnel: ”för… att… bevara… naturen…” Okej nästa!534
Sekvensen visar att det gjordes en avgränsning i energisystemet mellan Sverige som nation och omvärlden (”andra länder”). Det kan kanske tyckas som en självklar utgångspunkt och avgränsningen är lätt att motivera.535 Både natur- och samhällsvetarna gjorde denna ”vi och dem”-indelning. Den naturvetargrupp där en av källorna de hade var kol gjorde en tydlig avgränsning mellan Sverige och andra länder för att förklara varför kol hade dåligt rykte. Koleldning må vara ett problem annorstädes men inte i Sverige för här är anläggningarna så moderna och säkra.
Kassim: Ska vi säga att Sverige har det renaste koleldade anläggningarna? Johan: Ja, det tar vi!
Kassim: Har världens renaste koleldade anläggningar! Sten: Vad sa du för nåt?
Kassim: Sverige har väldens renaste koleldade anläggningar! Johan: Koleldade!536
Det nationella perspektivet existerade underförstått med ett ”vi och dem”. Det handlade om att jämföra svenska energikällor med utländska (oftast kärnkraft) men också om att utgå ifrån den svenska energimixen och dess brister och förträffligheter. Nationen blev, så att säga, allting annats referens.
Detta gällde även när ett mer lokalt system skulle förstås. Det lokala energisystemet relaterades till den nationella energimixen. På det lokala energibolaget fick eleverna t ex veta hur mycket el som producerades i det lokala verket i förhållande
534 Forsskolegrupp, 000321.
535 Till exempel genom att det finns speciella regler i olika nationer. 536 Naturvetargrupp, 001106.
till den totala elproduktionen i Sverige.537 De fick också reda på hur mycket el som producerades i Barsebäck och åter jämfördes detta med Sveriges totala elproduktion.538 Guiden sade att ”vi måste ersätta det vi tar bort ur systemet”539 och med ”systemet” menades det svenska systemet.
I broschyren Energikällor står det i inledningen att ”[v]i i den rika världen tar energin för given. Det är en del av välfärden. En självklarhet. I utvecklingsländerna är situationen en helt annan. Där är den vanligaste energikällan ved. El hör definitivt inte till vardagen.”540 Detta mer globala perspektiv överges sedan helt till förmån för ett nationellt perspektiv.
Det nationella perspektivet var dominerande även i annat branschmaterial som eleverna använde sig av541 liksom på olika hemsidor.542 För samhällsvetarnas del kom det nationella perspektivet i hög grad in genom att de fick i uppgift att utgå från vad de olika partierna tycker. Detta innebar alltså inte bara att energikällorna fokuserades utan också vad landet Sverige ska tycka kring energi och hur nationen bör handla.
9.5 Sammanfattning
Den mest dominerande diskursen i skolan var tillförseldiskursen. Den kom till uttryck både i lärarnas måldokument, i hur examinationerna var utformade, i studiebesöken och i det mesta av det undervisningsmaterial eleverna använde sig av. Tillförseldiskursen kom till uttryck genom att energiproblematiken främst kom att handla om val av energikälla. ”Val av energikälla” innebar att energikällorna vägdes mot varandra – det gällde att välja den ”bästa” källan. För att kunna välja den bästa källan användes ett antal kriterier med vilka källorna kunde jämföras. Dessa kriterier
isolerades både från varandra och från ett bredare sammanhang. På så sätt kunde varje
enskild ”variabel” jämföras med samma ”variabel” hos en annan källa. Koldioxidutsläpp var en sådan variabel och eleverna kunde genom denna isolering jämföra t ex kärnkraftens koldioxidutsläpp med koldioxidutsläppen från olja. Det fanns flera sådana ”miljökriterier” att värdera de olika källorna i förhållande till varandra. Samtidigt kunde kravet om att den ideala kunskapen bygger på ”fakta” upprätthållas genom att de olika kriterierna gick att kvantifiera. Tillförseldiskursens sätt att behandla kunskapsområdet energi låg på detta sätt väl i linje med skolpraktikens krav och ideal om vad som var legitim kunskap.
Ett annat viktigt kriterium att jämföra de olika källorna med var källornas ”tekniska potential”. Detta kriterium präglades av en stark tekniktro som kom till uttryck genom att eleverna satte stort hopp till att vetenskapsmännen skulle lösa de
537 Fältanteckningar, samhällsvetarna, 000111. 538 Ibid.
539 Ibid.
540 Energikällor, 1997, s. 3.
541 T ex broschyrer utgivna av Svensk energi i skolan eller av kraftverksföreningen.
542För att ta några exempel: http://www5.torget.se/miljosidorna/fakta/hemma/soporochavfall.html,
www.skensk-vindkraft.org, http://www.mariestad.com/recycle/material.htm, http://www.retro.se/atervin.htm, http://www.ruf.se/avfallshantering_2/rub_3.html, http://www.folkkampanjen.se/fakta6.html,
tekniska ”flaskhalsar” som en viss källa stod inför. Detta kriterium avvek från de andra genom att det var svårare att kvantifiera en energikällas tekniska potential. Istället anknöts källans tekniska potential till att ”forskarna” håller på att utveckla källan. Det ansågs finnas källor som det inte var så stor idé att utveckla mer. Det rörde sig då om källor där bränslet antogs kunna ta slut inom en inte allt för avlägsen framtid. Till dessa hörde fossila bränslen och uran. Kärnkraften avvek dock något från denna bild eftersom flera elever ansåg att kärnkraften redan var så utvecklad att den inte behövde utvecklas mer.
Ytterligare ett kriterium var en källas ekonomiska förutsättningar och omständigheter kring dessa. Kostnaderna för att bygga en produktionsanläggning, dess drift och underhåll sattes i relation till mängden energi som omvandlades (handlade nästan uteslutande om el). Låga kostnader och mycket el och värme innebar att källan sågs som ”effektiv”. Vattenkraft och kärnkraft var de källor som betraktades som mest effektiva även om deras initiala kostnad var hög. Solceller och vindkraft är exempel på vad som betraktades som ineffektiva källor.
En viktig del för konstruerandet av tillförseldiskursen var att anlägga ett historiskt perspektiv på energikällorna. Det historiska perspektivet upprätthöll vissa former för hur historien skulle betraktas. Inom dessa former konstruerades historiska ”fakta”. Genom detta konstruerande av fakta anknöt det historiska perspektivet till den vetenskapliga diskursen.
Historieskrivningen handlade främst om den västerländska utvecklingen som ett framsteg. Detta framsteg bestod av teknologiska och vetenskapliga framsteg utförda av män och handlade främst om utvecklingen av olika energikällor eller sätt att transportera energi. Det fanns en kausal logik i berättelsen där ett samhälle i en viss tid står inför ett problem som någon löser och på så sätt går utvecklingen framåt. Som exempel kan nämnas att ångmaskinen löste problemet med att vissa kraftbehov dessförinnan ofta varit geografiskt bundna till t ex strömmande vatten. I och med ångmaskinen fick människan en flexiblare kraftkälla.
Tillförseldiskursen innebar också en tydlig fokusering på det nationella energisystemet. Elever och lärare fokuserade den svenska energimixen och med detta menas energikällor som ingick i det svenska systemet. Omvärlden beskrevs i betydligt mer diffusa termer och oftast för att framhäva den svenska tekniken eller de svenska lösningarna som bättre.