Systematisk tolkning

huruvida de unionsbestämmelser som var aktuella var tillräckligt tydliga för att kunna utgöra rekvisit för en nationell brottsbeskrivning samt var förenliga med den straffrättsliga legalitetsprincipen skulle avgöras av nationella domstol. Den erinrade dock om att legalitetsprincipen är en allmän princip i unionsrätten som har stadfästs i artikel 49.1 i rättighetsstadgan och att den innebär att brott och de påföljder som leder till straff tydligt måste definieras i lag. Detta villkor är endast uppfyllt när en enskild av den relevanta bestämmelsens lydelse och, vid behov, med hjälp av domstolarnas tolkning av lydelsen, kan utläsa vilka handlingar och underlåtenhetshandlingar som medför straffrättsligt ansvar.⁵⁵⁷

Slutligen ska påpekas att ju klarare och otvetydigare en EU-rättslig bestämmelses lydelse är, desto mindre anledning finns att förlita sig på en systematisk eller teleologisk tolkning. I sällsynta fall kan EU-domstolen emellertid gå så långt att den bortser från en bestämmelses lydelse trots att den är klar om, som redan antytts, en bokstavstrogen tolkning strider mot innehållet i det sammanhang där bestämmelsen verkar eller mot bestämmelsens ändamål.⁵⁵⁸

Detta gör också att EU-domstolen i princip aldrig stannar vid en bokstavstrogen tolkning utan vanligen utför trestegsmodellen som tre nödvändiga kumulativa steg och inte som alternativa kriterier.⁵⁵⁹ För en korrekt tillämpning av den EU-rättsliga tolkningen är det alltså av största vikt att beakta de två övriga stegen, vilket beskrivs i det följande.

“Understood broadly, contextual interpretation may be examined from two different, albeit complementary, perspectives. Internally, contextual interpretation focuses on the purely normative context in which the EU law provision in question is placed. Just as the different parts of an engine must work together to keep it running, the ECJ looks at the functional relationship between the EU law provision in question and the normative system to which it belongs. Externally, contextual interpretation examines the (legislative) decision-making process that led to the adoption of the EU law provision in question. Thus, it makes use, in particular, of travaux préparatoires.”⁵⁶⁰

Senare i detta avsnitt kommer att förklaras varför förarbeten (travaux préparatoires) inte kan ha samma betydelse inom EU-rätten som t.ex. inom ramen för svensk rätt. I det följande är det därför den EU-rättsliga bestämmelsens normativa sammanhang som diskuteras. När EU-domstolen kommer in på en systematisk tolkning och värderar det omgivande normativa sammanhanget utgår den från den rättsliga bestämmelsens plats i det EU-rättsliga systemet och blickar utåt mot andra närliggande bestämmelser samt analyserar det avsnitt eller det kapitel bestämmelserna är en del av.⁵⁶¹ Av stor betydelse blir här en rättsakts ingress eller ett fördragskapitels inledande bestämmelser. Ett skäl till att systematisk tolkning fått en framträdande roll i EU-rätten är EU-rättens karaktär som i detta avseende skiljer sig tydligt från nationell rätt.

Den tidigare domare Kutscher vid EU-domstolen förklarade vid en skriftligt dokumenterad konferens i Luxemburg 1976 behovet av systematisk tolkning mot bakgrund av unionsrättens uppbyggnad.⁵⁶² Han påpekade att EU:s rättssystem bygger på en bred plan och tydlig struktur som dock huvudsakligen består i mål och angivna inriktningar, liksom principer och program för de olika sektorerna. Om det saknas lagstiftning som fyller ut detta ramverk, ankommer det på domstolen att själv fylla ut rätten med mer detaljerade bestämmelser. I annat fall går det inte att lösa de tvister som anhängiggörs vid domstolen. Domstolen kan därför endast fullgöra sin funktion genom att hämta stöd från strukturen, riktlinjerna och principerna som ligger till grund för den breda planen samt programmen för de olika sektorerna. Utan sådant stöd skulle

560 Se Lenaerts och Gutiérrez-Fons, To Say What the Law of the EU Is, a.a., s. 13.

561 Se t.ex. förslag till avgörande av generaladvokat Verica Trstenjak i mål C-543/09, Deutsche Telekom AG mot Tyskland, p. 46 ff.

562 Se Kutscher H., Methods of interpretation as seen by a judge at the Court of Justice i Court of Justice of the European Communities: Judicial and Academic Conference 27-28 September 1976, tillgänglig via EU-domstolens webbsida: curia.europa.eu. Se s. 36 i konferensdokumentationen.

det vara omöjligt att ge en mer exakt definition av omfattningen och betydelsen av de allmänna principer och begreppen som finns i fördragen. En systematisk tolkning grundas på en analys av förhållandet mellan de olika bestämmelserna i unionsrätten och av hur de förhåller sig till strukturen och planens målsättningar. Detta har också medfört att en lösning på ett problem i vissa fall kan härledas genom deduktion från allmänna rättsprinciper som följer av ramverket. Kutscher påpekade också att en systematisk tolkning innebär att tolkningen som sådan inte får stå i motsättning till andra regler inom unionsrätten, vilken måste uppfattas som en enhet. Ett uttryck för detta, vilket även följer av den EU-rättsliga normhierarkin, är att en tolkning av en bestämmelse i sekundärrätten ska eftersträva överensstämmelse med bestämmelserna i fördragen (primärrätten).⁵⁶³ Kutscher uttrycker detta som att fördragsbestämmelsen anger det rättsliga sammanhang till vilket de sekundärrättsliga reglerna hör.⁵⁶⁴ Det innebär samtidigt att EU-domstolen är försiktig med att konstatera att det föreligger oöverensstämmelse mellan primärrätten och sekundärrätten, eftersom det skulle innebära att den senare behöver ogiltigförklaras. Frågan om ogiltighet blir bara aktuell då det är omöjligt att komma fram till en tolkning som är förenlig med fördragen.⁵⁶⁵ Detta synsätt kan skönjas även i mer sentida rättspraxis från EU-domstolen,⁵⁶⁶ men utöver att tolkningen måste vara förenlig med fördragen, hänvisas i regel till att tolkningen ska överensstämma med grundläggande rättigheter.

Respekten för grundläggande rättigheter utgör alltså numera en väsentlig del av det sammanhang som ska beaktas vid en systematisk tolkning. Detta spiller i sin tur över på de krav som ställs på nationella domstolar. De förväntas vid en tolkning av en bestämmelse som härrör från EU-rätten, t.ex. ett EU-direktiv, att bestämmelsen tolkas mot bakgrund av samma sammanhang som

EU-563 Ibid, s. 37. Se t.ex. mål C‑19/12, Efir, p. 34 ”Det följer emellertid av fast rättspraxis att unionens sekundärlagstiftning så långt som möjligt ska tolkas i överensstämmelse med bestämmelserna i fördragen och de allmänna rättsprinciperna”.

564 Kutscher, a.a., s. 38.

565 Ibid, s. 39.

566 Se mål C-12/11, McDonagh, p. 44: Unionsrättsakter ska nämligen enligt allmänna tolkningsprinciper så långt det är möjligt tolkas på ett sätt som inte påverkar deras giltighet och i överensstämmelse med primärrätten i dess helhet. Se även mål C-305/05, Ordre des barreaux francophones och germanophone m.fl., p. 28: Det framgår av fast rättspraxis att när en bestämmelse i gemenskapens sekundärrätt kan tolkas på flera sätt, skall den tolkning som leder till att bestämmelsen är förenlig med EG‑fördraget ges företräde framför den tolkning som leder till att den måste anses vara oförenlig med detta fördrag. I mål C-402/07, Sturgeon m.fl., p. 47, konstaterar domstolen att enligt en allmän tolkningsprincip ska en gemenskapsrättsakt såvitt det är möjligt tolkas så, att dess giltighet inte ifrågasätts.

domstolen, dvs. i synnerhet primärrätten, rättighetsstadgan och allmänna EU-rättsliga principer.⁵⁶⁷

Lenaerts och Gutiérrez-Fons lägger här till perspektivet att EU-domstolen måste kunna utgå från att såväl grundlagsstiftaren (medlemsländerna när de utformar de grundläggande fördragen) och den ordinarie lagstiftaren (vanligen Europaparlamentet och rådet) är rationella aktörer. Det innebär att rättsordningen inte kan förväntas innehålla bestämmelser som står i strid med varandra och att varje bestämmelse har en funktion i det större sammanhanget.

Om bestämmelser framstår som motstridiga eller saknar ett innehåll som gör att de inte kan uppfylla den funktion de får antas ha i det större sammanhanget, ankommer det på EU-domstolen att med stöd av systematisk tolkning säkerställa att rättssystemet blir koherent.⁵⁶⁸ En konsekvens av detta är också att en EU-rättslig bestämmelse inte kan förväntas ha exakt samma betydelse som en annan bestämmelse inom ramen för samma normativa sammanhang.⁵⁶⁹ Analogi- och a fortiori-tolkningar innebär en utvidgning av en bestämmelses tillämpningsområde utöver ordalydelsen, medan a contrario (motsatsslut) och tolkning ad absurdum begränsar tillämpnings genom att konstatera att en särskild situation faller utanför detta.⁵⁷⁰

Granskningen av sammanhanget bidrar alltså till en enhetlig tillämpning av EU-rättsliga termer och koncept, vilka som utgångspunkt ska vara autonoma, dvs. definierade i EU-rätten för att kunna tillämpas enhetligt i alla medlemsstater. Allmänna EU-rättsliga principer kan om de aktualiseras väsentligt bidra till att bevara sammanhanget och ytterst hela EU-rätten. De många principerna underlättar för analogisk lag- och rättsfallstolkning, vilket är betydligt vanligare i EU-rätten än motsatsslut.⁵⁷¹ Förarbeten kan naturligtvis innehålla upplysningar som bidrar till sammanhanget, men de har inte alls samma betydelse som tolkningsstöd som förarbeten i Sverige. I EU:s

567 Det ankommer nämligen på medlemsstaterna att inte bara tolka sin nationella rätt på ett sätt som står i överensstämmelse med gemenskapsrätten utan även att se till att de inte grundar sig på en tolkning av en sekundärrättslig bestämmelse som skulle stå i strid med de grundläggande rättigheter som skyddas genom gemenskapens rättsordning eller med andra allmänna gemenskapsrättsliga principer (mål C‑101/01, Lindqvist, p. 87). Se även mål C-411/10, N. S. m.fl., p. 77.

568 Se Lenaerts och Gutiérrez-Fons, To Say What the Law of the EU Is, a.a., s. 13.

569 Ibid, s. 14.

570 Beck, The Legal Reasoning of the Court of Justice of the EU, a.a., s. 219. Se även Peczenik, Vad är rätt, a.a., vari anges att rättssystemets koherens kan säkerställas genom t.ex. analogi- eller motssatsslut samt tolkningar a fortiori och ad absurdum.

571 Se Hettne & Otken Eriksson, a.a., s. 165.

förarbeten är det t.ex. svårt att finna närmare förklaringar om hur vissa begrepp i en rättsakt ska förstås. Ingressen till en rättsakt har visserligen denna funktion men innehåller en betydligt mindre informationsmängd.