eu:s behov av nya arbetskraftsinvandrare handlar inte om ett behov vilket som helst. Enligt fn- och eu-beräkningar skulle eu behöva tiotals miljoner migranter under de närmaste decennierna – ibland nämns ännu högre siffror – för att komma till rätta med sitt stora demografiska underskott och således kunna säkerställa tillväxt och konkurrenskraft. Ekonomisk tillväxt och ökad migration har på så vis blivit två sidor av samma mynt i eu:s ekonomiska och politiska VbW^i^dcZg# 9ZiiV had\ bVc [Vhi gZYVc ^ A^hhVWdchigViZ\^c '%%%Ä '%&% 0dX][gZhi~aac^c\Zcji\gcjZcVk\gjcYWjaiVgcV^Ç:jgdeV 2020-strategin” – eu:s nya tioårsplan för ekonomisk tillväxt. ”Invand- ring är en viktig del av lösningen”, konstaterade den då varande kom- missionären för yttre förbindelser Benita Ferrero-Waldner i ett tal i Bryssel 2006: ”Den kommer att hjälpa oss att ställa om ekonomin och upprätthålla en viss nivå av tillväxt. ... För Europa, med dess minskande och åldrande befolkning, är det nödvändigt att locka till sig begåvningar och arbetskraft utifrån.” Detta budskap, som går tillbaka till första hälften av 2000-talet, har i dag blivit ett mantra som upprepas nästan dagligen. Från kommissionens synvinkel har en storskalig invandring blivit så angelägen att den nu sägs utgöra en helt nödvändig förutsättning för eu:s hela ”ekonomiska överlevnad”, vilket den ansvariga kommissionären Cecilia Malmström påpekade vid en presskonferens i juli 2010.
Praktiskt taget alla västeuropeiska länder införde under den eko- cdb^h`V `g^hZc ^ Wg_Vc Vk &.,%"iVaZi Zii [dgbZaai idiVahidee [g VgWZih`gV[ih^ckVcYg^c\ [gc [Vii^\VgZ YZaVg Vk k~gaYZc# 6c]g^\" migrationen fortsatte dock, flyktingmigrationen ökade och den ^ggZ\ja_~gV b^\gVi^dcZc h`jaaZ hcVgi iV [Vgi# =jgjk^YV YV\Zch Z`d" nomiska kris och massarbetslöshet kommer att leda till en ompröv- ning av kommissionen nuvarande hållning återstår att se. Vissa förändringar i migrationsmönstren och i nationell policy har redan skett: Irland har t.ex. åter blivit ett utvandringsland till följd av kri- hZc ZcWVgibZaaVcVeg^a'%&%dX]Veg^a'%&&Zb^\gZgVYZkZg)%%%% ^ga~cYh`V bZYWdg\VgZ hVbi^Y^\i hdb b^chi (+%%% VgWZih`gV[ih"
^ckVcYgVgZa~bcVYZaVcYZi 0hZYVc'%%.]VgkZg]jcYgVijhZcaZiiZg lämnat sitt land; Grekland förväntas gå samma väg; och Portugal har de senaste åren sett tiotusentals medborgare emigrera till olje- boomens Angola. Flera eu-länder – däribland Storbritannien – har dessutom vidtagit åtgärder för att minska arbetskraftsinvandringen och få arbetslösa migranter med temporära uppehållstillstånd att lämna landet. Under sommaren 2011 beslöt den spanska regeringen att stoppa invandringen från Rumänien, vilket motiverades med hänvisning till Spaniens skyhöga arbetslöshet. I samma veva flaggade även Holland för liknande invandringsrestriktioner.
Vid samma tidpunkt ryckte eu-kommissionen ut till försvar för sin linje; enligt Malmström hade krisen egentligen inte förändrat någon- ting i grunden och kommissionens ståndpunkt i arbetskraftsmigra- tionsfrågan låg därför fast. Som tidningen EUobserver rapporterade i
juli 2011 påpekade Malmström också att Spanien, trots massarbets- lösheten, på intet sätt utgjorde något undantag: ”Många företag säger fortfarande att de inte kan hitta folk för att utföra ar beten såsom att plocka jordgubbar.”
The Guardians utförliga rapport om läget i Spanien, som publice-
rades i februari 2011, ger en annan bild. Sedan krisens utbrott och byggbranschens kollaps har situationen för landets arbetskrafts- invandrare drastiskt försämrats, delvis som en följd av att så många invandrare som tidigare var sysselsatta i byggbranschen nu tvingats söka sig till den sämst betalda trädgårds- och jordbruksindustrin. Eftersom denna industri pressat kostnaderna ytterligare har den blivit än mer benägen att utnyttja irreguljära invandrare. Som The
Guardian kan bekräfta har det därför blivit allt mer ovanligt att
jordbruket alls anställer reguljär arbetskraft med villkor som följer regelverket. Enligt organisationen Anti-Slavery International har vill- koren för de irreguljära i Spaniens jordbruk nu blivit så undermåliga att de på flera håll kan klassas som slaveriliknande, och detta med de spanska myndigheternas fulla vetskap. Det råder även matbrist vilket gjort att Röda korset numera sköter matförsörjningen för tusentals av Spaniens irreguljära migrantarbetare.
Men det är inte denna situation och dessa arbetare som Malmström syftar på när hon framhäver Spaniens fortsatta invandringsbehov
och jordbruksindustrins rekryteringsproblem. Kommissionen avser enbart reguljärt invandrade och anställda invandrare. Att Spanien vill stoppa rumänska invandrare måste delvis förstås i det här ljuset, då de invandrar reguljärt inom eu/hgZ\ZakZg` [g^gga^\]Zi #=~g^\Zcdb har dessa migranter också en uppsättning formella rättigheter, trots att även många rumäner utnyttjas i den informella ekonomin. Eftersom invandring inom ramen för eu:s fria rörlighet ställer vissa krav på staten, i form av sociala skyldigheter, kan vi också förstå var- för den hårt skuldtyngda spanska staten vill hejda den.
9ZiiV^ccZW~gYdX`^ciZViiHeVc^Zck^aa]Z_YVVaa^ckVcYg^c\0ac\i Y~g^[gc# <Zcdb Vii `g^hZc h~iiZg niiZga^\VgZ egZhh e [gZiV\Zc Vii h~c`V`dhicVYZgcV`VcZ[iZg[g\VceW^aa^\b^\gVciVgWZih`gV[igZciVk ]V `Vi hdb Zc [a_Y Vk `g^hZc# HeVc^Zc ]Vg ZmZbeZak^h ^ciZ hide- eViVgWZih\^kVgZdg\Vc^hVi^dcZgcVhgZ`gniZg^c\VkiZbedg~gVVgWZih" `gV[ih^ckVcYgVgZi^aa_dgYWgj`h^cYjhig^c#9ZccV^ckVcYg^c\~gdX`h ÇaZ\VaÇ!ib^chidcZ^[ghiVaZYZi#BZcc~gb^\gVciZgcVk~a~g^HeVc^Zc jih~iiZgVgWZih\^kVgcVd[iVYZb[gYZcbZhikZYZgk~gY^\VWZ]VcY- a^c\!dX]igdihViiYZccVWZ]VcYa^c\~g]Zai^aaZ\VahZgbncY^\]ZiZgcV bZaaVc Òc\gVgcV dX] aiZg YZc [dgi\# Hdb Le Monde Diplomatique `jcYZVkha_V^kgVhaZkZg`k^ccdgcV bc\V[gc;^a^ee^cZgcVdX] BVgdX`d hdbVgWZiVg[gZiiVkÓZgVbjai^cVi^dcZaaV_dgYWgj`h[gZiV\ ^HeVc^Zc hdbWa#V#ZmedgiZgVgZ`dad\^h`V_dgY\jWWVg ^Zc]gi`dc- igdaaZgVY^hdaZg^c\[gcYZidb\^kVcYZhVb]~aaZi0YZ[g^ciZiVZbdi WZh`0bhiZWZdbi^aaiZahZdbYZk^aaa~bcV[gZiV\hdbgYZi0dX] YZbhiZa~bcV^[gch^\h^cVeVhhi^aaVgWZih\^kVgZc#
Således är det svårt att spekulera om hur den nuvarande krisen kommer att inverka på migrationen till, från och inom eu. Jag har försökt illustrera att migrationsmönstren inte följer någon enkel formel, där arbetskraftsmigration per automatik ökar vid högkon- junktur och arbetskraftsbrist och minskar vid lågkonjunktur och hög arbetslöshet. Medias rapportering om olika eu-länders restriktioner bdi VgWZih`gV[ih^ckVcYg^c\ hdb ^ [VaaZi bZY Gjb~c^Zc `Vc a~ii ge det intrycket, eftersom man enbart fokuserar på den reguljära arbetskraftsmigrationen. Vänder man blicken mot den irreguljära b^\gVi^dcZc hVbib^\gVi^dcZchbc\VWaVcY[dgbZg `Vc`g^hZgdX] hög arbetslöshet också föranleda en ökad efterfrågan på irreguljär
migrantarbetskraft. Det hävdar bland andra Khaled Koser, en av de främsta experterna på irreguljär migration. Men Koser påpekar också att detta inte behöver innebära att dagens kris har föranlett någon större ökning av antalet irreguljära migranter som anländer till eu utifrån. Däremot har många reguljära migranter som blivit arbets- lösa nu blivit tvungna att ta jobb på den irreguljära arbetsmarknaden. Samtidigt understryker Koser att det i nuläget är väldigt svårt att säga något mer definitivt om krisens påverkan på den irreguljära migra- tionens utseende.
Ett annat osäkerhetsmoment värt att nämna utgörs av extrem- högerns frammarsch. Dessa partiers ökade politiska inflytande i förening med traditionella politiska partiers vilja att gå dem till mötes eller efterapa deras politik kan påverka migrationspolitiken i riktningar som går stick i stäv med såväl arbetsmarknadsbehov som demografiska prognoser. Den brittiska näringslivslobbyns ilska över den konservativa regeringens beslut att infria sina högljutt förkun- nade vallöften om minskad arbetskraftsinvandring från länder utan- för eu illustrerar detta.
Men än så länge står eu benhårt fast vid linjen att arbetskrafts- invandringen till eu bör öka kraftigt. Detta bekräftades exempelvis när Europaparlamentet mitt i den finansiella turbulensen hösten '%%-bZYWgZYbV_dg^iZiVcid\eu-kommissionens förslag om ett så kallat ”blåkort”, som syftar till att underlätta inflödet av hög utbildad arbetskraft till eu [gZcji[ga^\Y^h`jhh^dcdbWa`dgiZihZEZigV =Zgo[ZaY Dahhdch `Ve^iZa # :ca^\i ?VXfjZh 7Vggdi! eu:s då varande inrikes kommissionär, var parlamentets godkännande, som han ut - tryckte det för euobserver, ett tydligt tecken på ”att européer är öppna för invandring och att vi välkomnar utomeuropeiska medborgare”.
Barrot sökte förmedla bilden inte av en fästning, utan av ett kosmo- politiskt eu som öppnar sig mot omvärlden. Denna nylansering av varumärket eu har rönt uppmärksamhet både i medierna och inom forskarvärlden, där den inte sällan tagits emot i bekräftande ordalag. Som några av citaten ovan klargör är dock kommissionen i de flesta andra sammanhang ganska öppenhjärtig med sina verkliga motiv, vilka givetvis inte är särskilt kosmopolitiska utan främst styrda av ekonomiska imperativ.