>IVWZaa(k^hVhZiiVciVada^`Vbiieb^c^b^acZgcVh]_Y[ghZcVhi tillgängliga år. Beskrivningen avser såväl de enskilda staterna som vägda genomsnitt för de ”gamla” respektive nya medlemsländerna.
9Zc[ghiV`dajbcZc^IVWZaa(Vc\Zgb^c^b^acZgcVeZgbcVY jiignX`iV^Zc\ZbZchVbkVajiV Zjgd #Hdbc~bcYZh^^caZYc^c\Zc ~gheVccZi^b^c^b^acZgbnX`Zihidgi/[gc&'(Zjgd^7ja\Vg^Zci^aa 1 ,*- Zjgd ^ AjmZbWjg\# B^c^b^acZgcV ~g ^ \Zcdbhc^ii VkhZk~gi högre i de ”gamla” eu"a~cYZgcV & &)*Zjgd ~c^YZcnV '--Zjgd # Skillnaden avspeglar framför allt olikheter i ekonomisk utveck- lingsnivå, men i viss mån också skillnader i fördelningspolitiska ambitioner. I några av de nya medlemsstaterna, nämligen Malta och Slovenien, är dock minimilönerna högre än i Portugal och/eller Spanien. En av de lägsta minimilönerna återfinns i Lettland, hemort för en av parterna i Laval-konflikten. Att jämföra lönenivåer mellan olika länder i gemensam valuta kan emellertid vara problematiskt om syftet är att belysa minimilönen ur löntagarens synvinkel. För att få en ungefärlig uppfattning om vilken konsumtionsnivå som är förbunden med minimilönen i varje land har därför minimilönerna _jhiZgVih Z[iZg `e`gV[i! ^ YZc VcYgV `dajbcZc ^ IVWZaa (# HeVccZi mellan den högsta och minsta minimilönen minskar märkbart, men h`^aacVYZc bZaaVc \Zcdbhc^iiZc ^ YZ Ç\VbaVÇ & &&& Zjgd dX] cnV eu"a~cYZgcV ))&Zjgd ~g[dgi[VgVcYZhidg#
Den relativa minimilönen, eller ”minimilönebettet”, är ett vederta- get mått för att bedöma minimilönens höjd. Måttet relaterar minimi-
Minimilön, juli 2011 Relativ minimilön, i för- hållande till löner i till- verkningsindustri, bygg och tjänster, procent, 2010 Euro Euro, köp- kraftsjusterad Av genom- snittslön Av medianlön ”GAMLA” EU-LÄNDERa 1145 1111 40,9 Belgien 1444 1294 47,3b,c 49,1f Frankrike 1521 1360 46,3b 64,9f Grekland 877 917 40,4 51,4 Irland 1462 1237 38,6c,d 43,4f Luxemburg 1758 1466 45,9 56,8 Nederländerna 1435 1353 44,1e 51,4e Portugal 566 646 42,8 58,3e Spanien 748 774 35,3 44,2f Storbritannien 1086 1139 38,2 47,2 NYA EU-LÄNDERa 288 441 37,5 Bulgarien 123 243 36,8 56,8f Estland 278 370 35,6 36,4f Lettland 282 407 42,2 36,7f Litauen 232 365 42,0 41,8f Malta 665 843 46,2 53,0 Polen 347 555 39,7e 42,3f Rumänien 158 272 33,3 35,6f Slovakien 317 445 36,6 46,4 Slovenien 748 891 47,5 52,1f Tjeckien 329 439 33,4 42,0f Ungern 293 432 38,8 50,9f
Anm: Minimilöner definieras enbart per timme i Frankrike, Irland och Storbritannien och dessa har därför omräknats till månatliga, under antagande om 39 timmars vecko- arbetstid för jämförbarhet med andra länder (Frankrike har en faktisk veckoarbetstid på 35 timmar).
Minimilönerna i Grekland, Portugal och Spanien tar hänsyn till att anställda vanligen erhåller 2 extra månadslöner.
lönens nivå till andra löner på arbetsmarknaden, det vill säga hur långt in i lönefördelningen som minimilönen ”biter”. Uppgifterna i YZcigZY_ZdX][_~gYZ`dajbcZc^IVWZaa(~gWVhZgVYZe\Zcdbhc^iih- acZcgZheZ`i^kZbZY^VcacZc#BZY^VcacZc YZcachdba^\\Zg^ b^iiZcVkacZ[gYZac^c\Zc ~gVii[gZYgVZ[iZghdbYZc~gb^cYgZ känslig för extrema observationer, både i toppen och botten av löne- fördelningen. Eftersom beräkning av medianlönen kräver tillgång till individdata, vilka för de flesta länder är tillgängliga endast med flera års eftersläpning, presenteras även mer aktuella uppgifter baserade på genomsnittslönen. Som synes är skillnaden mellan de genomsnitt- liga minimilönebetten i de ”gamla” och nya eu-länderna inte särskilt stor. Minimilönernas andel av genomsnittslönerna är något högre i de ”gamla” eu"a~cYZgcV )%!.egdXZci ~c^YZcnV (,!*egdXZci # Frankrike är en extremobservation, med en minimilön motsvarande +)!.egdXZciVkbZY^VcacZc#
Som jämförelse kan nämnas att de svenska, kollektivavtalsregle- rade minimilönerna ligger på en mycket hög nivå jämfört med de lag- reglerade systemen i eu. Eftersom minimilönerna i Sverige bestäms branschvis finns ingen nivå som gäller för hela arbetsmarknaden, men minimilönen per månad för okvalificerad och oerfaren arbets- `gV[i b^chi&.g jee\gi^aa&- '&+`g & ..%Zjgd!Z_`e`gV[ih- _jhiZgVY ^=diZaa"dX]gZhiVjgVc\VkiVaZidX]&, ,',`g & .(,Zjgd i Detaljhandelsavtalet år 2011. Dessa avtal representerar två utpräg- lade låglönebranscher, med en relativt hög andel anställda vars löner direkt berörs av minimilöneförändringar. Även den relativa minimi- lönen är hög i Sverige, vilket jag visat i bland annat en rapport till <adWVa^hZg^c\hgYZig'%%-#>[g]aaVcYZi^aabZY^VcacZc^eg^kVi hZ`idgkVgb^c^b^acZcbZaaVc+&dX],&egdXZci^h_j`daaZ`i^kVkiVa år 2006. De relativa minimilönerna i Danmark och Norge ligger på en liknande nivå som i Sverige, medan de är något lägre i Finland.
usa framhålls ofta som exempel på en arbetsmarknad med extremt låga minimilöner i kontrast till de mer generösa nivåerna i Västeuropa. Påståenden av detta slag behöver emellertid nyanseras. Den köpkraftsjusterade federala minimilönen i usa är för närvaran- YZ _ja^'%&& & %,%ZjgdebcVYhWVh^h!k^a`ZiZcWVgi~gdWZinYa^\i a~\gZ (!, egdXZci ~c \Zcdbhc^iiZi [g YZ Ç\VbaVÇeu-länderna. I
&- VbZg^`Vch`V YZahiViZg ~g YZhhjidb YZ e YZahiVihc^k gZ\aZgVYZ minimilönerna högre än de federala, med ett påslag mellan 1 och 20 procent. I förhållande till lönerna för andra löntagare måste däremot de amerikanska minimilönerna betraktas som låga, då de utgjorde ('!& egdXZci Vk \Zcdbhc^iihacZgcV g '%&%# :bZaaZgi^Y ^cY^`ZgVg detta mått främst att lönespridningen i den nedre halvan av löneför- delningen är stor på den amerikanska arbetsmarknaden. I vilken grad minimilönen faktiskt ”går att leva på” säger måttet mycket lite om.
Hur många löntagare i eu-länderna som har en lön lika med mini- milönen är inte känt med säkerhet. Enligt en uppskattning av ilo ggYZYZih^\g'%%,dbbZg~c*b^a_dcZg^YZ'%bZYaZbha~cYZgcV med lagreglerade minimilöner och uppåt 6 miljoner, eller ungefär (egdXZciVkYZhnhhZahViiV!dbdX`hYZh_jbZYaZbha~cYZgcVbZY enbart kollektivavtalsreglerade minimilöner inkluderas. Variationen bZaaVca~cYZgcV]~gk^YaV\~ghidgÄbZaaVc&egdXZci HeVc^Zc dX] '&egdXZci <gZ`aVcY Vk]Zai^YhhnhhZahViiVWZg~`cVha^\\Veb^c^b^" lön.