Vi kan konstatera att i det regelverk som håller på att växa fram på eu-nivå om arbetskraft från tredjeland garanteras olika arbets- tagargrupper olika rättigheter. Skyddsnivån varierar därför. Lika- behandlingsprincipen, som enligt ilo, är ett avgörande mått på anständigt arbete har fått ge vika. Högkvalificerad arbetskraft från tredjeland, som redan har en förmånlig position genom sin efter- traktade kompetens, har genom eu-blåkortet fått ett förhållandevis generöst rättighetsknippe, inklusive likabehandling med inhemska arbetstagare när det gäller arbetsvillkor och lön. Blåkortsinnehavare har också möjlighet att förnya sitt tillstånd och så småningom få permanent status i eu och också generösa möjligheter att ta med sin familj. Dessutom ges denna grupp den unika möjligheten att ta sig in i en annan medlemsstat och söka arbete där. Dessa rättigheter ökar också möjligheten för arbetstagaren att säkerställa den skyddsnivå han eller hon har rätt till. När det gäller denna grupp har det varit möjligt för eu att enas om en hög gemensam miniminivå.
För övriga arbetstagare från tredjeland, som inte är säsongsarbeta- re eller föremål för en företagsintern förflyttning, har det också varit möjligt att enas om en ganska framträdande likabehandlingsprin- cip. Möjligheten att koppla de sociala rättigheterna till anställning och därmed göra den arbetslöse skyddslös är dock mer omfattande. Övriga frågor om vägar till permanent tillstånd och familjeåterfören-
ing är något som löses på nationell nivå, liksom villkoren för tillträde. De två direktivförslag som för närvarande förhandlas, om de före- tagsinterna förflyttningarna och om de säsongsanställda, innehåller inte någon likabehandlingsprincip när det gäller arbetsvillkor och lön. Dessa grupper tillerkänns heller ingen rätt till utbildning eller yrkes- utbildning. Det innebär att några av de grundläggande momenten för att uppfylla ilo:s krav för anständigt arbete inte nödvändigtvis kom- mer att tillerkännas dessa grupper. I fråga om familjeåterförening ges dock de arbetstagare som är föremål för företagsintern förflyttning generösa rättigheter. Arbetsgivaren kan också förflytta arbetstagaren till en annan stat där företaget är verksamt. Denna större möjlig- het till rörlighet gynnar dock egentligen inte arbetstagarens egen skyddsnivå, eftersom den är kopplad till företaget som sådant. Någon möjlighet att kumulera tiden i olika länder för att söka status som långvarigt bosatt finns inte heller för arbetstagare som är föremål för företagsintern förflyttning.
De säsongsanställda har en särskilt utsatt position på grund av sin korta vistelse i landet och sin låga utbildningsnivå. De föreslagna förstärkta sanktions- och efterlevandemekanismerna är visserligen ett steg i rätt riktning, men inte tillräckliga. Den uttalade ambitio- nen att stänga alla vägar in till mer permanent status och de hårda sanktionerna vid övertramp av tillståndets villkor rimmar illa med det faktum att direktivförslaget rör människor vars arbetskraft eu är beroende av för att kunna utvecklas.
Att säkerställa en robust likabehandlingsprincip för all arbets- kraft från tredjeland borde vara den främsta garantin för att säkra en god sammanhållning i eu framöver. Att sätta miniminivån för lågt riskerar att skapa spänningar mellan de länder som tar sig rätten att exploatera arbetskraft från tredjeland och vars produktionskost- nader därmed blir lägre – och de länder som avstår från att göra detta och därmed får högre produktionskostnader. En robust lika- behandlingsprincip borde också vara det mest effektiva medlet för att undvika att den inhemska arbetskraften konkurreras ut. Med en robust lika behandlingsprincip avses också effektiva sanktions- och övervakningsmekanismer. I de antagna direktiven vilar ansvaret för att inrätta sådana mekanismer på medlemsstaterna. När det gäller de
direktivförslag som ännu är föremål för förhandling finns möjlighet att verka för att dessa delar av förslagen utvecklas och stärks.
Förhandlingarna om eu-blåkortsdirektivet visar att även till- trädesvillkoren är av stor vikt för att motverka osund konkurrens. Ju tydligare likabehandlingskraven återspeglas i tillträdesvillkoren desto mer sannolikt blir det att individer beviljas tillträde på rätt premisser. Stärks inte likabehandlingsprincipen i de fortsatta förhandlingar- na kommer eu inte kunna garantera att arbetstagare från tredjeland arbetar under anständiga villkor. Vi har sett att kommissionens sam- manhållna regleringsmetod har fått ge vika. Det har visat sig svårt för eu att utarbeta gemensamma ramar för tillträde och villkor på eu:s arbetsmarknad för arbetstagare från tredjeland. Det har inte riktigt gått att hitta en gemensam enhetlig mirakelformel för att hantera redan uppkomna och kommande arbetskraftsbehov utan att riskera ytterligare press på den inhemska arbetslösheten och välfärdssyste- men. Oron för ökade kostnader och otillbörligt tryck på den inhem- ska arbetskraften har inte bara medfört att medlemsstaterna valt att h_~akVWZ]aaVZchidgYZaVkbV`iZc^[g\Vdbi^aaig~YZhWZhaji c\di hdb^ciZ~ghVcb~g`c^c\hk~gi jiVc~kZcViih`nYYhc^kc[gVgWZih- kraften från tredjeland riskerar att försämras påtagligt i förhållande till vad som förordades i kommissionens förslag från 2001. Resultatet ser ut att bli spretigt och i fråga om rättighetsaspekten finns risk för otillständighet. Tillämpningen av analysramen på det växande euro- peiska regelverket har visat oss att olika arbetstagargrupper föreslås få olika skydd och status och att många centrala frågor för skydds- nivån kommer att avgöras på nationell nivå. Oförmågan hos med- lemsstaterna att höja blicken och se förbi kortsiktiga inhemska risker med ett generöst system borgar för fortsatt diskrepans och etablering av migranter med olika rättslig status och trygghetsnivå.
Med största sannolikhet kommer medlemsstaternas regelverk för arbetskraftsinvandring trots allt att närma sig varandra genom genomförandet av den framväxande eu-regleringen på området. Konkurrensen och risken för bristande sammanhållning mellan med- lemsstaterna kan därför minska på sikt. Däremot är det tveksamt om de gemensamma åtgärder som vidtas blir tillräckligt attraktiva och effektiva för att möta kompetensbrist och demografisk utveckling
[gVbkZg dbYZhhVjibVc^c\Vg!hZ~kZc:h`^aLVYZch_h`Ve^iZa # Man kan konstatera att förutsättningarna för att klara detta gemen- samt tycks saknas. Enskilda stater kommer kanske att nå fram för egen del. När försök att agera gemensamt havererar kan det delvis förklaras med långvariga problem med arbetslöshet och integration. Kanske är det också så att arbetsmarknaden är en arena där en helt och hållet gemensam eu-politik inte är så eftersträvansvärd. Icke desto mindre måste starkare fokus läggas på att garantera robusta rättig hetsskydd för arbetskraft från tredjeland. Bara så kan eu:s arbetsmarknad göras attraktiv och eu göra skäl för att beskrivas som en social marknadsekonomi. Kanske kan den ekonomiska krisen – och den ökade arbetslöshet som den medför – bidra till en sundare eu-politik för arbetskraftsinvandring. En robust likabehandlings- princip vore ett effektivt och nödvändigt vapen mot social dumpning och osund konkurrens. Avsaknaden av ett sådant skydd kan inte vara värdigt en eu-reglering på området.
Källor och litteratur
Litteraturen om eu:s reglering av legal arbetskraftsinvandring är av naturliga skäl begränsad. En del litteratur finns om direktivet för högkvalificerad anställning. Yasin Kerem Gümüs har exempelvis publicerat en artikel ”eu Blue Card Scheme: The Right Step in the G^\]i9^gZXi^dc4Ç European Journal of Migration and Law&'/)!'%&% och Lucie Cerna har skrivit en uppsats ”The eu Blue Card: A Bridge Idd;VgÇ EVeZgegZeVgZY[dgi]Z;^[i]EVc":jgdeZVc8dc[ZgZcXZdc euEda^i^Xh!Edgid!Edgij\Va!(Ä'+_jc^'%&% #B^\gVi^dchZc]ZiZce 8ZcigZ[dg:jgdeZVcEda^XnHijY^Zh ceps ]VgejWa^XZgVic\gVVcV- lyser både av detta direktiv och av utgångspunkten för det allmänna regelverket, till exempel Sergio Carrera, Anaïs Faure Atger, Elspeth Guild och Dora Kostakopoulou ”Labour Immigration Policy in the eu/ 6 GZcZlZY 6\ZcYV [dg :jgdeZ '%'%Ç! ceps Policy Brief Nr ')%!Veg^a'%&& dX]:aheZi]<j^aYÇeu Policy on Labour Migration: 6;^ghiAdd`Vii]Z8dbb^hh^dcÉh7ajZ8VgY>c^i^Vi^kZÇ ceps Policy 7g^Z[Cg&)*!cdkZbWZg'%%, #
En historisk översikt över eu:s politik i fråga om arbetskraftsmigra- tion och resonemang om lämpliga vägval på området kan hittas i Bernard Ryans kapitel ”The European Union and Labour Migration: Regulating Admission or Treatment” i boken Whose Freedom, Security
and Justice? EU Immigration and Asylum Law and Policy, som redigerats
Vk 6ccZa^ZhZ 7VaYVXX^c^! :aheZi] <j^aY dX] =ZaZc IdcZg Dm[dgY dX] EdgiaVcY/ =Vgi EjWa^h]^c\! '%%, # 7d`Zc ^ccZ]aaZg [g kg^\i intressanta uppsatser om direktiven för familjeåterförening och för de långvarigt bosatta.
>ciZgcVi^dcZaaV VgWZihdg\Vc^hVi^dcZc ilo ]Vg \Zii ji Zc Wd` som ger en bra överblick över frågor kopplade till internationell arbetskraftsmigration och beskriver organisationens egna utgångs- punkter, International Labour Migration: A Rights-based Approach <ZckZ/>ciZgcVi^dcVaAVWdjgD[ÒXZ!'%&% #ilo har också antagit icke bindande principer för arbetskraftsinvandring som är av allmänt intresse. Se boken ILO Multilateral Framework on Labour Migration: Non-Binding Principles and Guidelines for a Rights-based Approach to Labour Migration <ZckZ/>ciZgcVi^dcVaAVWdjgD[ÒXZ!'%%+ #
Analysmodellen som används i kapitlet har utarbetats av Judy Fudge i hennes uppsats ”The Precarious Migrant Status and Precarious Employment: The Paradox of International Rights for Migrant Ldg`ZghÇ BZigdeda^h 7g^i^h] 8dajbW^V/ 8ZcigZ d[ :mXZaaZcXZ [dg GZhZVgX]dc>bb^\gVi^dcVcY9^kZgh^inLdg`^c\EVeZgCg&&Ä&* # Uppsatsen finns tillgänglig på adressen:http://riim.metropolis.net/ VhhZih$jeadVYh$ÒaZh$le$'%&&$LE&&"&*#eY[
I uppsatsen finns hänvisningar till många andra intressanta fors- kare som ägnat sig åt arbetskraftsmigranter och deras rättigheter och som Fudge hämtat inspiration ifrån.
I kapitlet hänvisas till en rad källor från eu-institutionerna. Kommissionens meddelanden och direktivförslag återfinns alla på Internet. Här kan några särskilt framträdande nämnas: Kom mis- sionens meddelande om en ny invandringspolitik för gemenskapen kom '%%% ,*, ! Y^gZ`i^k[ghaV\Zi db k^aa`dg [g igZY_ZaVcYhbZY- borgares inresa och vistelse i syfte att bedriva verksamhet som anställd ZaaZg Z\Zc[gZiV\VgZ kom '%%& (-+ ! `dbb^hh^dcZch higViZ\^h`V eaVc[gaV\a^\b^\gVi^dc kom '%%* ++. !Y^gZ`i^k[ghaV\Zidbk^aa-
kor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad Vchi~aac^c\ kom '%%, +(, ! Y^gZ`i^k[ghaV\Zi db Zii ZcYV Vch`- ningsförfarande för ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedbor- gare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium och om en gemensam uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland hdbk^hiVhaV\a^\Zc^ZcbZYaZbhhiVi kom '%%, +(- !Y^gZ`i^k[ghaV- get om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom gVbZc [g [gZiV\h^ciZgc kZg[g^c\ Vk eZghdcVa kom '%&% (,- ! och direktivförslaget om villkor för tredjelandsmedborgares inresa dX]k^hiZahZ[gh~hdc\hVchi~aac^c\ kom '%&% (,. #